onsdag 28 december 2011

Kommunistisk avgudadyrkan

En av kommunismens fäder, pamflettisten Marx, beskrev 1844 i pamfletten  Zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie religonen som "das Opium des Volkes" [sv. folkets opium]. Detta är något som alla kommunistiska implementationer tagit fasta på varigenom personer med religös övertygelse förföljts, torterats och avrättats samtidigt som religösa symboler och byggnader vanhelgats.

Nu är det dock så att människans behov av religon och andlighet är oändligt mycket större än vad pamflettisten Marx, i sin stora inskränkthet och dumhet, kunde förutse. För att i någon mån hantera denna problematik har det i de kommunistiska implementationerna införts en personkult av sällan skådat slag. Kommunismens blodsbesudlade ledare, såsom exempelvis mass- och barnamördaren Lenin, folkmördaren Stalin och tyrannen Mao, har lagts i glassarkofager som placerats i mausoler. Dessa maosoler har sedan gjorts till något som närmast kan liknas vid tempel, dit de förtrycka medborgarna tvingats att vallfärda.


Tyrannen Maos döda lekamen i det mausoleum som är beläget invid den Himmelska Fridens torg i Peking

Det kommunismen på detta sätt infört är därför inget annat än ren avgudadyrkan, något som det Första Budet allvarsamt varnar oss för.

En säregen form av denna avgudadyrkan kan beskådas i Nordkorea där den nyss avliden tyrannen Kim Jong-Il idag begravs vid en storstilad statsbegravning. I detta land är den störste avguden, den avlidne tyranens fader, Kim Il Sung vilken gjorts till "evig president". Denna avgud finnes även han placerad i en glassarkofag vilken är placerad i en tempelliknande byggnad.


Avgudatemplet där den döda lekamen efter tyrannen och avguden Kim Il-Sung förvaras

I det nordkoreanska implementationen av kommunismen har ock utnyttjat de konfucianska ideal, med stark auktoritetstro, som varit en del av den koreanska kulturen. Om detta finns idag en intressant artikel publicerad i Svenska Dagbladet.

Centralhallen i Kim Il-Sungs avgudatempel
Not:
Efter moget övervägande har denna artikel illustrerats med bilder som helt visst är anstötliga, dock illustrerar de på ett mycket påtagligt sätt den vederstyggliga avgudadyrkan som bedrives inom kommunismen, vilket motiverar att de medtagits. Till läsare som ändå finner detta anstötligt över det rimligas gräns framföres en ödmjuk ursäkt. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar