söndag 18 oktober 2009

Den tyska monarkifrågan - Del 7

Givet de resultat som förarbetet givet i Del2-Del6 kan nu frågan om statsform för den tyska förbundsmonarkin beaktas.

Grundprinciper vid utformandet av statsform bör vara:
  • Tyskland är en förbundstat
  • Hävdvunnen titulatur måste beaktas
Statsform för förbundsmonarkin Tyskland
Vid den djupt tragiska novemberrevolutionen 1918 var Tyskland ett Kejsardöme bestående av Konungadömen, Storhertigdömen, Hertigdömen och Furstendömen. Statsformen för de ingående delarna formades till en betydande del vid tiden för Napoleonkrigen och det gamla tyskromerska rikets fall. Häri upprättades Konungadömen från stater som tidigare varit Kursfurstendömen, Storhertigdömen från Hertigdömen med större omfattning och i några fall även några små Furstendömen.

Av de stater som bildades vid ovannämnda tidsperiod kom några under 1800-talets olika krig och konflikter att läggas till Konungadömet Preussen. Den mest betydande staten i detta fall var Konungadömet, det tidigare Kurfurstendömet, Hannover.

År 1871 bildades så det Tyska Kejsardömet där en gemensam institution för de tyska staterna instiftades. I detta finns en relation till det tidigare Tyskromerska riket, även om likheten till alla delar inte är uppenbar, och i detta kan också anses att den tyska förbundstatstanken har sin grund.

Utifrån ovanstående framstår behovet av att den för den tyska förbundsmonarkin gemensamma statsöverhuvudet måste ges en särställning som också framgår av titulaturen och som har stöd i den historiska tradtionen.

Slutsats: Den tyska förbundsmonarkin bör vara ett Kejsardöme. Benämningen bör vara Förbundskejsardömet Tyskland (ty. Bundeskaisertum Deutchland) och Kejsarens titel bör vara
Hans Majestät Kejsar N.N. med Guds Nåde Kejsare av Tyskland, Konung av Brandenburg, övriga bördstitlar.

Givet detta och med den rättmätige arvtagaren Hans Höghet Prins Georg Friedrich, Prins av Preussen, skulle alltså kejsaren benämnas:

Hans Majestät Kejsar Georg Friedrich, Kejsare av Tyskland, Konung av Brandenburg, Prins av Preussen.

Statsform för förbundsländerna
De tyska förbundsländerna har en viss storlek. Detta gör att statformerna Hertigdöme och Furstendöme inte är passande då dessa avser mindre områden.

De länder som före 1918 var Konungadömen var detta i kraft av att de tidigare varit Kurfurstendömen, Kurfurstarna var de som stod högst i rang efter den tyskromerske Kejsaren. Detta gör att de hus som innehaft Konungadömen har en särställning som måste beaktas.

Då Storfurstendömena inrättades gjordes detta antingen genom sammanslagning av mindre Hertigdömen eller att större Hertigdömen upphöjdes i rang. många av de nyare tyska förbundsländerna kan ur detta perspektiv ses som sammanslagningar.

Slutsats: Statsformen för de tyska förbundsländerna bör vara Konungadömen, för de som av hävd varit detta medan övriga större bör vara Storhertigdömen och mindre bör vara Hertigdömen. Benämningen bör vara Förbundskonungadöme (ty. Bundeskönigtum alt. Bundeskönigreich) respektive Förbundsstorhertigdöme (ty. Bundesgrosshertzogtum) respektive Förbundshertigdöme (ty. Bundesherzugtum). En Konungs titel bör vara Hans Majestät Konung N.N. med Guds Nåde Konung av "ifrågavarande land", övriga börstitlar. En Storhertigs titel bör vara Hans Höghet Storhertig N.N. med Guds Nåde Storhertig av "ifrågavarande land", övriga bördstitlar. En Hertigs titel bör vara Hans Höghet Hertig N.N. med Guds Nåde Hertig av "ifrågavarande land", övriga bördstitlar.

Med detta bildas följande Förbundskonungadömen:
  • Förbundskonungadömet Bayern
  • Förbundskonungadömet Brandenburg
  • Förbundskonungadömet Niedersachsen
  • Förbundskonungadömet Sachsen
  • Förbundskonungadömet Würtenberg
Vidare bildas följande Förbundsstorhertigdömen:
  • Förbundsstorhertigdömet Baden
  • Förbundsstorhertigdömet Hessen
  • Förbundsstorhertigdömet Mecklenburg-Vorpommern
  • Förbundsstorhertigdömet Nordrhein-Westfalen
  • Förbundsstorhertigdömet Reinland-Pfalz
  • Förbundsstorhertigdömet Sachsen-Anhalt
  • Förbundsstorhertigdömet Schleswig-Holstein
  • Förbundsstorhertigdömet Thüringen
Vidare bildas följande Förbundshertigdöme:
  • Förbundshertigdömet Saar
Vidare bildas följande städer
  • Förbundshuvudstaden Berlin (under Kejsarens direkta överhöghet)
  • Förbundsstaden Bremen
  • Förbundsstaden Hamburg.

Gud bevare de Europeiska furstehusen och deras rättmätiga härskare. Död åt republikerna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar