lördag 10 oktober 2009

Om monarkins återupprättande i Europa

Såsom ett förarbete inför en deklaration om monarkins återupprättande i Europa ges här en översikt av vilka monarkier som är aktuella att återupprätta.

En förutsättning för återupprättandet bör är att detta sker inom ramen för nuvarande statsbildningar. Att ändra statsbildningar och gränser, trots att dessa i alla fall inte är hävdvunna, torde vara allt för vidlyftigt för att vara realistiskt.

I analysen sker följande indelning:

Kategori I: Monarkier som kan upprättas inom ramen för hävdvunna benämningar och titlar. Rättmätiga monarker som kan återupptaga kronan finns.

Kategori II: Rättmätiga monarker som kan återupptaga kronan finns. Benämning och titlar kan behöva förändras utifrån nuvarande situation.

Kategori III: Rättmätiga monarker saknas eller är ur ett politiskt perspektiv problematiska.

Kategori IV: Länder som inte kan betraktas som hävdvunna monarkier och där monarki därför med nödvändighet inte måste upprättas.

Kategori I

Konungariket Bulgarien
Rättmätig monark: Den rättmätige Konungen, Hans Majestät Konung Simeon II, Konung av Bulgarien. Noteras kan att Hans Majestät aldrig abdikerat. Hans Majestät har också under en period innehaft ämbetet såsom Bulgariens premiärminister.


Deras Majestäter Konungen och Drottningen av Bulgarien

Hertigdömet Estland:
Rättmätig monark: Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Konung av Sverige, Hertig av Jämtland.

Storfurstendömet Finland:
Rättmätig monark: Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Konung av Sverige, Hertig av Jämtland.

Konungariket Frankrike
Rättmätig monark: Frågan behöver utredas ytterligare. Här finns:

  • Hans Kunglig Höghet Prins Louis Alphonse av Bourbon, är hertig av Anjou, hertig av Bourbon, hertig av Touraine. Legitimisternas tronspretendent. Hans Kunglig Höghet är kusinbarn till Hans Majestät Konung Juan Carlos I av Spanien.
  • Hans Kunglig Höghet Henri, Greve av Paris och Hertig av Frankrike. Orleanisternas tronspretendent.

Vidare finns också bornapartisternas pretendent Napoléon VII, prins Imperial . Då det franska kejsardömet inte kan betraktas som hävdvunnet kan bornapartisterna uteslutas såsom rättmätiga pretendenter på Frankrikes tron.

Deras Kungliga Högheter Hertigen och Hertiginnan av Anjou

Hans Kunglig Höghet Greven av Paris

Konungariket Grekland:
Rättmätig monark: Den rättmätige Konungen, Hans Majestät Konung Konstantin II av Grekland, Prins av Danmark.


Hans Majestät Konungen av Grekland

Konungariket Irland:
Rättmätig monark: Hennes Majestät Elisabeth II, Drottning av Storbrittanien, Drottning av Australien, Drottning av Nya Zeeland, Drottning av Canada, Drottning av Jamaica, Drottning av Antigua och Barbuda, Drottning av Bahamas, Drottning av Barbados, Drpttning av Grenada, Drottning av Belize, Drottning av St Christoher och Nevis, Drottning av St Lucia, Drottning av Salomonöarna, Drottning av Tuvalu, Drottning av St Vincent och Grendaninerna, Drottning av Papua och Nya Guinea, Samväldets Överhuvud.

Konungariket Island
Rättmätig monark: Hennes Majestät Drottning Margareta, Drottning av Danmark.

Konungariket Italien:
Rättmätig monark: Frågan behöver utredas ytterligare. Här finns:
  • Hans Kunglig Höghet Kronprins Vittorio Emanuele,Hertig av Savojen, Prins av Neapel
  • Hans Kunglig Höghet Prins Amedeo, Hertig av Aosta (har upptagit titeln Hertig av Savojen)

Hans Kunglig Höghet Prins Amedeo grundar sitt anspråk på tronen på att Hans Kunglig Höghet Vittorio Emanueles äktenskap icke var godkänt av Hans Majestät Konung Umberto II av Italien.

Deras Kungliga Högheter Hertigen och Hertiginnan av Savojen

Hans Kunglig Höghet Hertigen av Aosta


Konungariket Portugal
Rättmätig monark: Hans Kunglig Höghet Dom Duarte, Hertig av Braganza.


Hans Kunglig Höghet Hertigen av Braganza

Konungariket Montenegro
Rättmätig monark: Hans Kungliga Höghet Kronprins Alexander II, Kronprins av Serbien

Kejsardömet Ryssland
Rättmätig monark: Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland


Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland

Noteras kan att Romanovska Familje Organsiationen icke erkänner storfurstinnan Maria, vare sig som storfurstinna eller överhuvud av det Ryska Kejserliga Huset. Istället anses Prins Nicholaus Romanov vara ättens överhuvud.

Konungariket Rumänien
Rättmätig monark: Den rättmätige Konungen, Hans Majestät Konung Mikael I Konung av Rumänien.


Deras Majestäter Konungen och Drottningen av Rumänien

Kounungariket Serbien
Rättmätig monark: Hans Kungliga Höghet Kronprins Alexander II, Kronprins av Serbien. Hans Kunglig Höghet residerar sedan 2001 åter i ett av de kungliga slotten i Belgrad och deltar aktivt i olika samhällsaktiviteter.


Hans Kunglig Höghet Kronprinsen av Serbien


Konungariket Ungern:
Rättmätig monark: Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Kronprins Otto, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern.

Noteras kan vidare att Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto från och med den 1 januari 2007 överfört huvudmannaskapet för huset Habsburg till sin son Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Karl, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern.

En möjlighet vid den ungerska monarkins återupprättande är att Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Karl, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern avstår den ungerska kronan till sin yngre bror Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Georg, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern. Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Georg är bosatt i Ungern.


Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Kronprinsen av Österike och Ungern


Kategori II

Tyskland


Rättmätig monark: Hans Kunglig Höghet Prins Georg Friedrich av Preussen.


Hans Kunglig Höghet Prins Georg Fredrich, Prins av Preussen

Frågan här är om den tyska kejsartiteln som 1871 upptogs av Hans Majestät Kejsar Vilhelm I kan betraktas som hävdvunnen. Frågan behöver utredas ytterligare och annan titulatur kan inte uteslutas.

I återupprättandet av den tyska monarkin ingår att de olika länderna (Bundesländer) också görs till monarkier med återinsättande av rättmätiga monarker.

Österrike
Rättmätig monark: Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Kronprins Otto, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern.


Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Kronprinsen av Österike och Ungern


Frågan är här om den österrikiska kejsartiteln som 1804 upptogs av Hans Majestät Kejsar Frans I (som tyskromersk kejsare Frans II) kan anses hävdvunnen. Det Habsburgska väldet bestod också av betydligt fler delar än nuvarande Österrike. Frågan behöver utredas ytterligare och annan titulatur kan inte uteslutas.

Noteras kan vidare att Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto från och med den 1 januari 2007 överfört huvudmannaskapet för huset Habsburg till sin son Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Karl, Ärkehertig av Österrike och Prins av Ungern.

Kategori III
Gemensamt för Kategori III är att dessa länder av hävd varit monarkier eller delar av andra monarkier. Här bör respektive parlament välja nya monarker ur de Europeiska Furstehusen.

Konungariket Albanien
Det kan möjligen ifrågasättas om Albaanien är ett hävdvunnet konungadöme.

Möjlig monark: Hans Kunglig Höghet Kronprins Leka. Har själv upptaget titeln Konung av Albanien men har inte fungerat i denna position.

Bosnien-Herzegovina
Ett alternativ är som monark är en Ärkehertig av huset Habsburg.

Konungariket Cypern
Ett alternativ är som monark är Hans Majestät Konung Konstantin II av Grekland.

Konungariket Kroatien
Ett alternativ är som monark är en Ärkehertig av huset Habsburg.

Lettland
Ett alternativ är Hans Majestät Konung Carl XVI Gustav, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland.

Litauen
Ett alternativ är Hans Majestät Konung Carl XVI Gustav, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, eller det Sachsiska Konungahuset.

Makedonien
Ett alternativ som monark är Hans Majestät Konung Konstantin II av Grekland.

Malta
Naturligt här är att Maltserordens Stormästare innehar rollen som statsöverhuvud.

Konungariket Polen
Alternativ skulle kunna vara det Sachsiska Konungahuset som innehaft tronen.

Slovakien
Ett alternativ som monark är en Ärkehertig av huset Habsburg.

Slovenien
Ett alternativ som monark är en Ärkehertig av huset Habsburg.

Tjeckien
Ett alternativ som monark är en Ärkehertig av huset Habsburg.

Kategori IV

Schweiz

San Marino

25 kommentarer:

  1. Ett mycket intressant inlägg.

    Personligen tycker jag, som monarkist, att det primära är att återinföra de kungadömen som ovan anges under Kategori I (är nämnda kategorier vedertagna?).

    Håller förresten med Dig rörande Din kommentar på min blogg i går.

    SvaraRadera
  2. Här vill jag då framför att det även Kategori II är prioriterad att återupprätta monarkin. Såväl Tyskland som Österrike är omistliga delar i vår historia och det kan på inget sätt ofrågasättas att monarkin är hävdvunnen här.

    Problemet är att historien på olika sätt förändra förutsättningarna vilket kräver något mer utredande kring villkoren för återupprättandet.

    SvaraRadera
  3. Tycker nog att ovan har lite för stort fokus på legitimiteten hos nuvarande/senaste regenter och pretendenter. I vissa fall bör väl snarare äldre och bevisligen mindre odugliga ätter komma ifråga;
    - Windsors i England (egentligen Sachsen-Coburg-Gotha) har tappat sin legitimitet efter alla spektakel kring kronprinsens fruar och flammor. Föreslår att man inventerar ätter som Tudor och varför inte Plantagenet. De regerade på 1100-1300-talen, mycket kompetenta och har ju har sitt ursprung i Anjou-hertigarna, jfr. legitimisternas tronpretendent i Frankrike!
    - Bernadotterna i Sverige, ni har en god tanke med att vi åter borde få in Finland och de baltiska länderna under vår krona, men denna advokatsläkt från Frankrike, hallå... Titta då hellre på prinsen av Vasas ev. arvingar, där har vi det stora Holstein-Gottorpska blodet. Lettland skulle kunna vara ett särfall, minns Karl Karlsson Gyllenhielms mångåriga fångenskap där, han var ju en Vasa-bastard och om det finns ädlingar fallna efter den linjen, do I have to say more...

    / Ryttmästarn

    SvaraRadera
  4. Förvisso, helt i linje med min uppfattning. Det är dags att göra upp med Tjabo och Bernadottarna som har usurperat sig till Sveriges tron under falska förespeglingar och löjeväckande former. Vad hände till exempel med Norge och det som den förste klent begåvade skojaren av Ponte Corvo lovade? Skam och näsa. Redan då borde giljotinen ha talat sitt tydliga språk.

    //Riksrådet

    SvaraRadera
  5. Det klingar vackert i mina öron, när jag läser Ryttmästarens ord. Tänk att en liknande rättmätig "revolution", om ni ursäktar ordet, diskuterade vi redan i slutet av 30-talet på Saxtorp, den gård som jag och min avlida fru Giselle, ägde vi den tiden. Fason och tradition var ledorden under den helg i slutet av augusti då jag lät bjuda in mina vänner och ättlingarna till Europas dåvarande kungahus.
    En av de inbjudna var son till Mikael, hertig av Braganza och tronpretendent till Portugals kungatron. Han gifte sig 1942 med prinsessan Maria Francisca av Orléans-Bragança (1914-1968).
    Precis som många av mina vänner tyckte Mikael, far till Dom Duarte, Hetig av Braganza, och omnämnd på denna sida, om att klä sig i vackra klänningar i det finaste sidentyg, när vi fick våra privata stunder. Min fru Giselle hade gett sitt samtycke, vilken underbar kvinna, hon var!
    Jag ska inte gå in på ekivoka detaljer, men denna helg 1939 kommer jag aldrig att glömma, och jag kan redan nu känna de varma vindar som kommer att återföra och återförena Europas samhälle och kungahus till sundhet och harmoni, något som vi misslyckades med under det naiva 30-talet.

    SvaraRadera
  6. Ja, det är bara att gratulera till denna royalistiska röra som är under uppsegling. Det börjar likna England och Norge. Förhoppningsvis är detta monarkins slutgiltiga fall som har påbörjats. Berandotterna har generation efter generation lyckat prestera lågintelligenta och lågpresterande individer och som kronan på verket, en misslyckad gymägare från Ockelbo blir prins... Apropå ingiften; vi får inte glömma Fröken Sug( finns fortfarande kvar i livligt minne)och snabbköpskassörskan prinsessan Craig. Strålande val av gener. Tjabos Frankrike var ju på många sätt en föregångsland för vad som oundvikligen måste ske.

    SvaraRadera
  7. Så sant som det var sagt; Vi har hört talas om den en tid - men nu är den här. Jag talar om Laika Films filmprojekt Blått Blod där man söker efter de försvunna svenska prinsarna och prinsessorna. Man benämner själva filmen som en dokumentär komedi. Man har under fem års tid letat rätt på människor som kan vara oäkta ättlingar till släkten Bernadotte. Dom har stött på en hel del "lik i garderoben" under arbetet med faktamaterialet till filmen. Nu kommer den att ha premiär den 28 maj på bigraferna Rio i Stockholm, Roy i Göteborg och Spegeln i Malmö. Jan Bernadotte har bjudit in kungafamiljen till premiären i Stockholm. Om dom kommer att närvara vet man inte. Man kan följa utvecklingen samt se en trailer på hemsidan.

    Som släktforskare kan man ju fundera över varför det är sådan mörkläggning kring just Bernadottefamiljens oäktingar. Vad jag har lärt mig har det alltid varit en sed bland Europas furstehus ända sedan medeltiden att inte bara erkänna sina oäktingar utan även upphöja dem och ge dem förläningar. Så gjorde de gamla svenska kungafamiljerna och så har det engelska kungahuset av hävd gjort.

    Kan förklaringen var så enkel att Bernadottefamiljen på grund av sin bakgrund i borgarklassen inte har denna självklara heder utan att det i de kretsarna främst gällde att smita sig om det var möjligt. Kan faderns yrke som jurist satt sina kulturella spår. Att den förste Bernardotte var bra på trixande visar ju hans icke infriade löfte om att betala den svenska statsskulden om han blev vald till regent.

    För en furstefamilj var det egna blodet troligen så oerhört värdefullt att alla med en droppe av det måste upphöjas. Samma sak gäller naturligtvis inte för en person med flera generationer av rötter i medelklassen.

    SvaraRadera
  8. Se där en linje väl värd att drivas. Gustav Vasas söner hade flera sådana kvinnor, de respekterades i hoven, deltog i sällskapslivet som alla andra i familjen, deras barn togs om hand och giftes bort med adelsmän/kvinnor och då prinsarna gifte sig giftes ofta frillorna bort med någon upphöjd person. En sådan frilla var exempelvis Johan III:s Katarina Hansdotter som fick sonen Johan som gavs adelsnamnet Gyllenhielm, medan dotter Sofia giftes bort med fältherren Pontus de la Gardie. Karl IX:s frilloson Karl Karlsson Gyllenhielm är ett ännu mer illustert exempel, riksråd, riksamiral och gud vet vad han blev.

    Under 1700-talet togs många av de oäkta barnen väl omhand, i synnerhet Fredrik I:s söner med hälskarinnan Hedvig Taube. De fick släktnamnet von Hessenstein (pappan var ju ursprungligen Fredrik av Hessen) och gavs höga ämbeten i riket. Karl XIII hade en son vid sidan om, greve Carl Löwenhielm, som hade höga funktioner inom hovet och diplomatin.

    Men så kom då Bernadotterna och ändrade på detta, ängsliga borgare som de voro. Många oäkta barn till Oscar I, Karl XV, Oscar II, och till och med Gustav V, fördes bort, gavs andra namn, en del fick lite pengar, nästan ingen erkändes offentligt. En del underhåll betalas ut, men barnen får inga förmåner, inga ämbeten och inga titlar.

    Genom Gustav Vasas söners frillor är en stor del av Sveriges befolkning släkt med Gustav Vasa. Däribland familjen Westling till Ockelbo, således av ädlare börd än Bernadotterna.

    SvaraRadera
  9. Cirkeln sluts således. Ska bli spännande att se prins Daniels vapen som de jobbar på just nu. Kan tänka att det blir en mashup av Vasa-kärven och Ockelbos vapen, den välkända skölden med en granskura kluven i silver, med tre stolpvis ställda gröna ringar, och grönt, vari en stolpvis ställd smideshammare i silver. Lite som riksvapnets mittsköld, som Vasa-kärven ju lite klurigt delar med bron i Pontecorvo, Bernadottarnas allra första förläning.

    SvaraRadera
  10. Cecilia Ståhl, sedan barndomen kallad Tusse, kom från en gammal släkt vilket hon var väl medveten om, hon blev irriterad på den som
    misstänkliggjorde storheten i förfadern Karl Knutsson Bondes (1408–1470) gärning,
    hon var monarkist men ansåg Bernadottarna
    vara uppkomlingar.

    SvaraRadera
  11. Ja valkungadömet var kanske inte så dumt. Fina riksföreståndare hade vi fordom av både Bonde- och Sturesläkt, märkesmän som Bengt och Nils Jönsson Oxenstierna, den fryntlige Erik Axelsson Tott, dynastigrundaren Kettil Karlsson Vasa, tokfransen Erik Trolle och slutligen Gustav Vasa - alla vore de valda av folket. "Svear äga konung taga, så ock vräka", som det stod i landskapslagarna. Så varför inte rösta om saken, samma namn skulle segla upp som i ett (så mycket mer vulgärt) presidentval; Per Westerberg för det blå laget, Margot Wallström för det röda, plus folkets egna kandidater som Liza Marklund och Zlatan Ibrahimson. Kanske en dark horse som Björn Tarras-Wahlberg? Heraldikerna skulle få ett uppsving som yrkesgrupp, för att inte tala om vett- och etikettskonsulterna. Risk finns ju för att Victoria så småningom gör som Ulrika Eleonora på sin tid, abdikerar till förmån för sin make och vips har vi en ny dynasti på halsen. Nej låtom oss hellre gå till valurnorna och själva utse vår härskare.

    SvaraRadera
  12. Det är med stor glädje som jag och mina vänner noterar att greve Bertil Bernadottes förtjusande hustru Jill är tillbaka i rampljuset. Vilken underbar kvinna hon är! Och vilken talangfull konstnärinna!
    Med stor säkerhet kommer vi att få se henne som en naturlig del av familjen Bernadotte den 19 juni - denna kärlekens dag som vi alla väntar på. Det var ju i Bertils (och Jills) stiliga sommarhus på Ingarö som vårt unga kungapar gömde sig efter vigseln 1976, i väntan på smekmånaden. Tänk så många diskreta kärlekstips som grevinnan Jill har haft möjlighet att ge till vår drottning under åren.

    Jag har själv haft äran att träffa grevinnan Jill under 70-talet, men då hette hon Jill Georgina Rhodes-Maddox. Varken min kära bortgångna hustru Giselle, eller jag kunde drömma om vilka klassiska konster som greve Bertils blivande fru var utbildad i. Jag minns mycket väl en afton ute på Ingarö när Jill demonstrerade sin färdigheter på den lokala befolkningen. Jösses, den kvinnan kunde sina saker.
    Greve Bertil stod bredvid och skrattade förtjust. Han var så söt i sin sommarklänning som lyste i blått och gult.
    Vi drömmer ju alla om att återupprätta monarkin i Europa. Detta diskuterade jag med mina vänner redan i slutet av 30-talet. Men en viktig förutsättning är också att regenterna och deras gemål utbildas och tränas i samma värdegrund. Här ser jag en naturlig utveckling och spridning av Jill Bernadottes kraftfulla och gedigna hantverk.

    SvaraRadera
  13. Ja vi arbetade hårt på det här med värdegrunden med Frkn S*g, som hon då kallade sig, eller Mlle Baiser ute i den stora filmvärlden. Hon har sedan återgäldat våra insatser genom att bibringa oss alla sina bästa yrkesknep, ofta övade vi i grönsakslandet på Solliden där gurka och aubergine odlas. Prins Daniels mamma har tagit privatlektioner på senare tid, till prinspappans stora glädje.

    SvaraRadera
  14. Så sant som det var sagt, Tarras. Bifogar en bild på Jill Bernadotte från tiden då det begav sig. Redan här visar hon sin glädje och fantastiska medfödda aptit på livet samt en vilja att tillfredställa vem det en månde vara.. En talang hon skulle ha stor gläjde av när hon sedermera gifte in sig i huset Bernadotte.

    http://pici.se/p/FEsbTYSKT/

    SvaraRadera
  15. Scener ur ett äktenskap. Regi: Bertil Bernadotte. Medverkande: jill Bernadotte m.fl.

    http://2.bp.blogspot.com/_3ZhIAfXkj1M/SbOeecTvaLI/AAAAAAAAIGw/orx2_dGKzS0/s1600-h/jill5.bmp

    SvaraRadera
  16. Kungariket Montenegro.
    Rättmätig monark här är INTE kronprins Alexander av Serbien/jugoslavien.
    Kronprins Nikola av den montenegrinska kungafamiljen Petrovic-Njegosh, formellt regerande fram till 1921 är den närmast tronen i MOntenegro stående. Han har även erkänts av den republikanska regeringen som tillsammans med presidenten har att utföra officiella plikter för landet Montenegro. Han har tilldelats ett årsapanage av samma storlek som presidentens årslön, vidare återfått familjens egendom i Njegusi och rätt att disponera delar av de f.d.kungliga palatsen i Cetinje och Podgorica. Montenegro har helt nyligen (år 2010) också iantagit stora delar av den kungliga konstitutionen

    SvaraRadera
  17. Jan,
    Den högst glädjande utvecklingen i riktning mot ett fullt återupprättande av den montenegianska Monakin har uppmärksammat i en artilek på detta forum den 8 augusti 2011. Ber att få hänvisa till detta.

    SvaraRadera
  18. Ett annat land utan anknytning till Montenegro,men som har tagit ett rätt så stort steg mot monarki är republiken Georgien. Landets forna kungafamilj Bagration förenar ju i sig kungadömena Imeretien, Kartheli och Kartli, och nuvarande huvudman har fått en position som närmar sig den som Montenegros tronpretendent innehar.
    Om jag inte såg fel, hade fotot här ovan av den numera bortgångna, rättmätiga kejsarinnan av Ryssland Leonida (född Bagration) på sin klänning fästat ordenskraschanen från ett av ordenstecknen från Georgien, påminnande om sin härkomst som prinsessa av Bagration.

    SvaraRadera
  19. Jan,
    Även denna utveckling i Georgien är högst glädjande och värd all uppmärksamhet.

    Ävenledes Serbien må nämnas i den grupp av länder där det finns en riktning mot återupprättandet av Monarkin. I detta land deltar ofta Kronprins Alexander tillsammans med den serbiska statsledningen i olika statscermonier och andra evenemang.

    SvaraRadera
  20. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  21. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  22. De Pellejönsar som finner ett nöje att uttycka imbecilla tramsigheter ombedes söka sig till andra Forum.
    Redaktionen

    SvaraRadera
  23. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  24. Bertil
    Tycker att man som vanligt när man ser till Europas kungahus glømmer något helt centralt. Syftar då till bla Republiken Irland och Skottland. Skulle UK ha rätt till dessa områden?! Tror inte det. Finns ingen anledning och absolut ingen folklig anknytning. Så man får tycka vad man vill om Elisabeth II, men rättmätig drottning till dessa två nationer ... NEJ

    SvaraRadera
  25. I fallet Skottland förhåller det sig på det sättet att nuvarande Monarks ställning synes vara mycket stark. I samband med folkomröstningen rörande Skottlands eventuella självständighet år 2014 var ivrarna för Skottlands brytande av unionen mycket tydliga med att nuvarande Monark skulle erkännas såsom Monark. Således är talet om "ingen folklig förankring" inget annat är dumheter och trams.

    SvaraRadera