Den världsliga maktens förfall

I dagens Svenska Dagblad nås vi av den förfärande oroande nyheten att det nu också verkar som att kyrkomötet skall ställa sig bakom samkönade äktenskap.

Här måste klart deklareras att Äktenskapet är något mellan man och kvinna. Det kyrkomötet nu står i begrepp att göra är att förändra det 23:e kapitlet i kyrkordningen. Inledningen:

Genom vigseln förenas kvinnan och mannen i äktenskapet. De lovar att med varandra i livslång trohet dela livets glädje och sorg. Äktenskap och familj är en grundläggande gemenskapsform i samhället.

...föreslås förändras till:

Genom vigseln förenas två personer i äktenskapet. De lovar att med varandra i livslång trohet dela livets glädje och sorg. Äktenskap och familj är en grundläggande gemenskapsform i samhället.

Det finns i den Heliga Skrift inte något som helst stöd för samkönade äktenskap.

Den Heliga Skrift uppenbaras också för oss i det dagliga genom naturliga ordningar som tar sig i uttryck i traditioner och levnadssätt. Här har historien igenom, och så länge det finns historisk dokumentation att gå tillbaka till, Äktenskapet varit den naturliga levnadsformen mellan man och kvinna. Äktenskapet, mellan man och kvinna, är således en av de mest hävdvunna institutioner vi har. Hade samkönade äktenskap varit en del av den naturliga ordningen hade vi även haft dessa under historiens gång.

Att den världsliga makten ställer sig bakom detta är illa nog men att nu kyrkomötet verkar göra det samma är inget annat än en katastrof.

Detta är ännu ett steg i Kyrkans förvärldsligande där Ordet får ge vika för det politiskt korrekta. En återgång till den rena evangeliska läran enligt den oförändrade Augsburgiska bekännelsen sådan den är antagen och förklarad i Uppsala mötes beslut av år 1593 är därför helt nödvändig vilket också deklarerats i Deklaration 5.