lördag 29 januari 2011

Årets första medajförläning

Hans Majestät Konungens Medalj

Hovet låter kungöra att Hans Majestät Konungen, såsom traditionen bjuder på Karlsdagen den 28 januari, förordnat om medaljförläningar till förtjänstfulla och hedervärda medborgare. Förläningscermonin kommer att äga rum på Kungliga Slottet den 2 februari.

Att Konungen på detta sätt belönar förtjänstfulla medborgare är högst betydelsefullt då detta ger ett erkännade för dessa medborgares vedermödor vilka ofta varit långvariga och tarvat såväl stort engagemang som uppoffringar.

Skamligt är i detta sammanhang att Konungen, i samband med vår degenererade konstitutions ikraftträdande 1975, berövades rätten att förläna ordnar, det främsta belöningstecknet, till svenska medborgare. Detta var ett verk av de republikanska, illvilliga, skamliga och historielösa socialister som vid denna tid var i full färd med att på alla sätt störta Fädeneslandet i fördärvet. När dessa fega socialistiska uslingar insåg att de icke förmådde störta Monarkin, på grund av dess massiva folkliga stöd, ägnade man sig istället åt försåtlighet och imbicilla tramsigheter med avskaffande av sedvänjor och traditioner.

I avskyvärd republikansk iver fråntogs även Konungen rätten att förläna ordnar till medlemmar av det Kungliga Huset. Denna sistnämnda skamlighet rättades dock år 1995 då Konungen återgavs denna rätt. Såsom en följd av detta ha ordensförläningar kunnat ske till de Kungliga Prinsarna och de Kungliga Prinsessorna. Det senaste exemplet är Hertigen av Västergötlands upphöjande till Riddare av Serafimerorden i samband med det storslagna bröllopet den 19 juni föregående år.

Det är mig en gåta att nuvarande Regering, vilken är befriad från försåtliga socialister, icke redan under föregående mandatperiod föranstaltade om en förändring av ordensväsendet i syfte att åter ge Konungen rätten att förläna ordnar till hedervärda svenska medborgare.

fredag 28 januari 2011

Monarkistisk restauration i Egypten bör övervägas

Hans Majestät Konung Faud II, Konung av Egypten

Läget i Egypten synes vara mycket allvarligt och under dagen ha våldsamma oroligheter rapporterats. Huruvida presidenten alltjämt ha den fulla kontrollen eller icke lär de kommande dagarna utvisa. Egypten är ytterligare ett exempel på stater där disharmoni följt i spåren av störtandet av ett monarkistiskt statskick. Snart ha 60 år passerat sedan den egyptiska monarkin avskaffades men icke någon torde väl på allvar kunna hävda att detta lett till mer harmoni. Tvärtom, genom avskaffande av ett monarkistiskt statsskick berövas ett samhälle dess mest enande kraft, som står över politikernas ränkspel.

I detta läge torde det vara uppenbart att Egypten behöver en enande kraft. Ett alternativ som härvid allvarligt bör övervägas är att återkalla den senaste Konungen, Hans Majestät Konung Faud II, Konung av Egypten, och att snarast härefter förändra konstitutionen så att Konung Faud åter kan uppstiga på tronen.

onsdag 26 januari 2011

Den tyske Tronpretendenten förlovad

Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prinsen av Preussen, Prins Georg Fredrik med Hennes Höghet Prinsessan Sofie av Isenberg

Det preussisika hovet låter meddela att den rättmätige arvtagaren till den tyska kejsartronen och den preussisk konungatronen Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prinsen av Preussen, Prins Georg Fredrik, ingått förlovning med Hennes Höghet Prinsessan Sofie av Isenberg. Det högtidliga bröllopet kommer att stånda rum i Potsdam instundande sommar. Noteras kan att denna betydelsefulla händelse äger rum samma år som ätten Hohenzollern firar sitt 950 års jubileum.

Hennes Höghet är dotter till huvudmannen för huset Isenburg, Hans Höghet Furst Frans Alexander, Furste av Isenburg, och dennes gemål Hennes Höghet Furstinnan Kristina, Furstinna av Isenburg, född Grevinna Saurma.

Detta är i sanning en högst glädjande nyhet att hans Kejserliga och Kungliga Höghet nu avser ingå ett dynastiskt äktenskap helt i enlighet med huset Hohenzollerns huslagar. Må denna händelse blir början på en nödvändig monarkistisk restauration i Tyskland och ett återupprättande av kejsardömet. Om denna mycket angelägna fråga finns en utredning på detta forum.

Här framföres nu i underdånighet de allra hjärtinnerligaste lyckönskningar och en önska om den Högstes rika välsignelse och beskydd till Hans Kejserliga och Kungliga Höghet, Prinsen av Preussen, och hans tillkommande gemål Hennes Höghet Prinsessan Sofie av Isenberg.

Leve återupprättandet av den tyska monarkin!

Hans Majestät sänder kondolianser till Ryssland

Hovet låter meddela att Hans Majestät Konungen till den Ryska Fedrationens president, Hans Excellens Herr Dmitriy Anatolyevich Medvedev, översänt sina djupa och uppriktiga kondolianser rörande den djupt tragiska förlust av oskyldiga människoliv som skedde i samband med primitiva medeltida mörkemäns attack mot en av den ryska huvudstadens flygplatser.

Låt oss alla förena oss med vår Konung och böja våra huvuden i djupaste respekt och medkänsla med alla de, som genom dessa mörkermäns avskyvärda illdåd, förlorat nära och kära.

onsdag 19 januari 2011

Nu måste det vara nog

Svenska Dagbladet låter meddela att en straffånge, intagen på en sinnesklinik för straffångar, och dömd för de vämjligaste brott som tänkas kan, släppts ut obevakad på permissioner varvid han pånytt, helt ostört kunnat återuppta sina perversa och djupt avskyvärda gärningar, och begått ofattbart fruktansvärda övergrepp mot en blott 5 år gammal flicka. Det finns icke ord att uttrycka den avsky som varje hedervärd medborgare måste känna inför detta.

I detta visas än en gång den flathet och ofattbara naivitet som samhället, och vederbörande myndigheter, visar i det att straffångar, som begått de avskyvärdaste av brott, ges förtroende att åter vistas fritt i samhället. I fall som detta måste samhället tillämpa en villkorslös stränghet i det att denna typ av straffångar hålles bakom lås och bom intill dess de avlider. Detta då det aldrig någonsin går att garantera att de icke återfaller till utövandet av sina vämjeliga laster.

För att komma tillrätta med dessa oacceptabla bristfälligheter måste ovillkorligen straffskalorna, inklusive de delar som avser straffångars intagning på sinnesklinik, överses i syfte att möjligöra att dessa avskyvärdamissdådare kan hållas inom fängelsets eller sinnesklinikens murar på livstid. Statsrådet Ask bör här skyndsamt ta ett initiativ som så snart det låter sig göra kan läggas på Riksdagens bord.

Ansvaret i detta faller ock tungt på chefen för sinneskliniken för straffångar, vilken beviljat de ifrågavarande permissionerna. Denne chefsperson kan icke vara vuxen sin uppgift, varför vederbörande myndigheter ofördröjligen bör säkerställa att denne frånskiljes från eventuella chefsbefattningar, som ger rättighet till permissoners beviljningar. Åklagare bör också å det snaraste inleda en förundersökning om tjänstefel mot denne lättsinnige chefsperson. Under tiden utredning pågår måste den nämnde chefsperson helt avstängas från sin arbetsplats.

måndag 17 januari 2011

Återupprätta bygderegementena

Vår store Hjältekonung, Konung Gustaf II Adolf, vilken uppsatte våra ärorika bygderegementen

Svenska Dagbladet låter meddela att förändringen av rikets försvar i riktning mot det som populärt kallas ett "yrkesförsvar" icke alls utvecklas i en tillfredställande riktning. Icke ens den högst modesta numrär som skall tillföras arméstridskrafterna synes vederbörande myndigheter lyckas värva. Detta är högst anmärkningsvärt och synnerligen oroande.

Vad det ytterst visar prov på är att de styrande, i form av kortsiktiga och lismande politiker, knappalunda är vuxna att anförtros den fundamentala uppgiften att ansvara för rikets försvar. Sedan näst intill en mansålder tillbaka har försvarspolitiken varit helt befriad långsiktighet och genomtänkt strategi. Istället har den kännetecknats av ett sammelsurium av kortsiktiga och illa övervägda reformer, som om de fortsätter kommer leda i fördärvet och äventyra hela rikets existens.

Mittåt! Nu kräves i sanning kraftfulla åtgärder för att säkerställa rikets försvarsförmåga, och då i synnerhet vad gäller arméstridskrafterna, vars förfall till numerär och beväpning är katastrofal!

Ett första steg är att återställa förmågan att försvara rikets territorium. Detta låter sig icke göras utan närvaro av arméstridskrafter i varje landsända. En grund för detta torde kunna uppnås genom en kraftig förstärkning och omorganisation av Hemvärnet - vår nationella skyddstyrka. Från att för ett kvartssekel sedan ha omfattat över 120 000 soldater under vapen skall denna styrkas enligt nu gällande planer uppgå till blott 17 000 soldater.

En omorganisation av de nationella skyddstyrkorna bör ha sin grund i återupprättandet av våra anrika bygderegementen. Detta garanterar att arméstridskrafterna finnes i varje trakt och bygd. Såsom utgångspunkt för detta synes den grundorganisation som fastlägges i 1634 års regeringsform fungera väl givet att denna kompletteras för de Skåne och Halland. Genom detta kan också bygderegementenas ärofyllda traditioner återupprättas varigenom ock mången svensk soldats åminnelse kan hedras. Varje bygderegemente uppsättes med en fast bemanning av officerare och soldater vilka städslas på kontraktsbasis.

För undvikande av missförstånd må här framhållas att detta inlägg endast avser de nationella skyddstyrkorna. Självklart måste det ock finnas slagkraftigare förband med grund i gardesregementen, livregementen, artilleriregementen och pansarregementen vilka mycket väl skulle kunna organiseras inom ramen för en ren brigadorganisation. Det skulle dock föra för långt att behandla även dessa sistnämnda.

Följande regementen, nämnda i samma ordning som 1634 års regeringsform, bör därför skyndsamt återuppsättas och rustas:

Kungliga Upplands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Även benämnt I8. Skamligen nedlagt 1957, då namn och traditioner övertoga av Kungliga Signalregementet (S1).

Kungliga Skaraborgs Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I9. Överfört till pansartrupperna 1942 under beteckningen P4 varunder regementet fortfarande bestå.

Kungliga Södermanlands Regemente
Uppsatt som landsregemente av Konung Gustaf II Adolf år 1627. Även benämnt I10. Överfört till pansartrupperna 1942 under beteckningen P3, åter tillfört infanteriet 1957 samt åter tillfört pansartrupperna 1963. Skamligen nedlagt 2005.

Kungliga Kronobergs Regemente
Uppsatt som av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Även benämnt I11. Skamligen reducerat 1992 och skändligen nedlagt 1997.

Kungliga Jönköpings Regemente
Uppsatt som av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Även benämnt I2. Sammanslaget med Kungliga Kalmare Regemente 1928 till Kungliga Norra Smålands Regmente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Dalregementet
Uppsatt enligt regeringsformen 1634 men med ursprung från 1621. Även benämnt I13. Skamligen nedlagt 2000. Nedläggningen av detta Dalkarlnas anrika regemente som gjort riket så stora tjänster tillhör de mest nesliga händelserna i vår historia.

Kungliga Östgöta Regemente
Uppsatt av förmyndarregeringen 1636. Sammanslaget med Kungliga Östgöta kavalleriregemente 1791 vardvid Kungliga Livgredanjärregementet bildades, även benämnt I4. Under perioden 1816 till 1928 var regementet delat i Kungliga Första Livgredanjärregementet och i Kungliga Andra Livgredanjärregementet men åter sammanslaget 1928 till Kungliga Livgredanjärregementet. Skamligen nedlagt 1997.

Kungliga Hälsinge Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1630. Även benämnt I14. Skamligen reducerat 1992 och skändligen nedlagt 2000.

Kungliga Älvsborgs Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I15. Skamligen nedlagt 1998.

Kungliga Västgöta-Dals Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I16. Överflyttat till Halland 1902 under benämningen Kungliga Hallands Regemente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Västmanlands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Även benämnt I8. Skamligen nedlagt 1927 men till en del återuppsatt under perioden 1994-1997.

Kungliga Västerbottens Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I19 och från 1973 I20. Från 1829 under namnet kungliga Västerbottens fältjägare regemente, vilket år 1841 delades i Kungliga Norrbottens fältjägarkår och Kungliga Västerbottens fältjägarkår. Från 1892 verkade regementet åter under namnet Kungliga Västerbottens Regemente. Skamligen reducerat 1998 och skändligen nedlagt 2000.

Kungliga Kalmars Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Sammanslaget med Kungliga Jönköpings Regemente 1928 till Kungliga Norra Smålands Regmente. Skamligen nedlagt 2000.

Regementet var till en del återuppsatt perioden 1994-1997.

Kungliga Närkes-Värmlands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Delat i Kungliga Närkes regemente och Kungliga Värmlands Regemente 1812.

Kungliga Närkes Regemente, benämnt I21, kom sedan 1893 att sammanslås med Kungliga Livregementes Gredanjärkår och kom då att utgöra Livregementet till fots vilket 1903 namnändrades till Kungliga Livregementes Gredanjärer, benämnt I3. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Värmlands Regemente, benämnt I21 och från 1939 I2. Skamligen nedlagt 2000.

För landsdelar vilka icke tillhörde riket år 1634 bör följande bygderegementen skyndsamt återuppsättas och rustas.

Kungliga Bohusläns Regemente
Uppsatt av förmyndareregeringen 1661. Även benämnt I17. Skamligen nedlagt 1992.

Kungliga Gotlands Infanteriregemente
Regementet ha sitt ursprung i i Gotlands nationalbeväring vilken uppsattes av konug Karl XIII år 1811. Regementet omorganiserades år 1887 till Kungliga Gotlands Infaneriregemente varvid en del bröts ut till Kungliga Gotlands Artillerikår. Regementet omorganiserades till Kungliga Gotlands Infanterikår 1928, även benämnd I27. År 1936 upprättades åter Kungliga Gotlands Infanteriregemente. År 1963 sammanslogs regementet med ett från 1944 på Gotland förlagt detachement ur Kungliga Göta Pansarlivgarde varvid Kungliga Gotland Regemente uppsattes, även benämnt P18. År 1994 omorganiserat till Gotalns Regemente och Gotlandbrigaden, även benämnt MekB18. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Hallands Regement
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I16. Överflyttat till Halland 1902 under benämningen Kungliga Hallands Regemente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Norra Skånska Infanteriregementet
Uppsatt av Konung Karl XIII år 1811.Även benämnt I16 och från 1928 I6. Överfört till pansartrupperna 1963 varvid Kungliga Norra Skånska Regementet, benämnt P6, bildades. Skamligen nedlagt 1992.

Kungliga Södra Skånska Infanteriregementet
Uppsatt av Konung Karl XIII år 1811.Även benämnt I34, från 1816 I25 och från 1928 I7. Överfört till pansartrupperna 1963 varvid Kungliga Södra Skånska Regementet, benämnt P7, bildades. Skamligen nedlagt 1997 men återupprättat år 2000 och ännu bestående.

söndag 16 januari 2011

Våra penningasedlar och Konungabilder


Några av våra nuvarande sedlar med bilder av Konungarna Karl XI och Gustaf I

I dagens ledare i Svenska Dagbladet beröres frågan om att våra penningasedlar skall förnyas innebärande även en förändring av motiven. Utförligare information om denna fråga finnes även att inhämta hos Riksbanken.

Av tradition har våra penningasedlar allt sedan Riksbanken införde dessa under 1890-talet varit försedda med Konungabilder, något som förefaller vara en mycket god ordning då det såväl manifesterar att vårt land är en Monarki och minner om vår historia. Nedan göres en genomgång av de sedlar som utgivits av Riksbanken:

Sedlar med Konungabild

Konung Gustaf I

  • 5 kr (tryckt 1890-1952 , ogiltig)
  • 5 kr (1965-1981 , ogilig)
  • 10 kr (tryckt 1892-1940, ogiltig)
  • 10 kr (tryckt 1940-1962, ogiltig)
  • 50 kr (tryckt 1896-1962, ogiltig)
  • 100 kr (tryckt 1898-1963, ogiltig)
  • 1000 kr (tryckt 1894-1950, ogiltig)
  • 1000 kr (i bruk sedan 1989)
Konung Gustaf II Adolf

  • 100 kr (tryckt 1965-1985, ogiltig)
Konung Gustaf III
  • 50 kr (tryckt 1965-1990, ogiltig, innehåller ävenledes bild av professor Linné)
Konung Karl IX
  • 500 kr (i bruk sedan 1989, innehåller ävenledes bild av industriidkaren och uppfinnaren Polhem)
Konung Karl XIV Johan
  • 1000 kr (tryckt 1976-1988, ogiltig)
Konung Gustaf V
  • 1000 kr (tryckt 1952-1973, ogiltig)
Konung Gustaf VI Adolf
  • 5 kr (1954-1963 , ogiltig)
  • 10 kr (tryck 1963-1990, ogiltig)
  • 10000 kr (tryckt 1958, ogiltig)
Sedlar med bildar av andra än våra Konungar

Skriftställaren Lagerlöf
  • 20 kr (i bruk sedan 1997, denna sedel är helt i avsaknad av Konungabild)
Hovsångaren Lind
  • 50 kr (i bruk sedan 1996)
Professor Linné
  • 50 kr (tryckt 1965-1990, ogiltig, bild av professor Linné på baksidan, Konung Gusaf III på framsidan)
  • 100 kr (i bruk sedan 1986)
Industriidkaren Polhem
  • 500 kr (i bruk sedan 1989, innehåller bild av industriidkaren Polhem på baksidan, Konung Karl IX på framsidan)
Av ovanstående genomgång torde det vara tydligt att Konungabilden är det vanligaste motivet. Denna goda tradtion övergavs för första gången 1986 då det för första gången utkom en sedel utan Konungabild. Om försåtliga och fega republikanska krafter låg bakom detta vet vi icke men det kan ingalunda uteslutas. Detta skamliga traditionsbrott följdes sedan av 50 kr sedeln 1996 och 20 kr sedeln 1997.

Då nu motiven på våra sedlar åter skall omgöras på ett, som synes, samordnats sätt, är ett oeftergivligt krav att varje sedel på framsidan skall innehålla en Konungabild. Sedan må baksidan användas för att hedra någon bemärkt person.

De sedlar som kommer att finnas är av valörerna 20 kr, 50 kr, 100 kr 200 kr, 500 kr och 1000 kr. Således är det 6 stycken Konungar som bör pryda våra sedlar. Här skall icke givas något exakt förslag om vilken Konung som skall pryda respektive sedel utan endast uttalas en princip bestående i att Konungarna bör väljas bland våra mest bemärkta Konungar och att även regerande Konung bör finnas på någon av sedlarna, företrädelsevis någon av de som är mest i bruk.

Bland bemärkta Konungar förefaller det vara en självklarhet att Konung Gustaf I måste finnas såsom varande riksbyggaren. Även Konung Karl XVI Johan är självklar i det att han är stamfader för vårt nuvarande högaktade Konungahus. Goda alternativ för övriga Konungar är Konung Gustaf II Adolf, Konung Karl IX och Konung Gustaf III vilka alla haft en synnerligen stor inverkan på vårt lands historia.

söndag 9 januari 2011

Glädjande nyhet från Danmark

Det danska Kronprinsparet, Hans Kunglig Höghet Kronprins Fredrik, Kronprins av Danmark, Greve av Monpezat, och Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Mary, Kronprinsessa av Danmark, Grevinna av Monpezat.

Från vårt kära danska broderland når oss den glädjande nyheten att Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan nu nedkommit med ett gossebarn och ett flickebarn. Det danska hovet låter meddela att såväl Hans Kunglig Höghet Kronprinsessan som den nyfödde Prinsen och den nyfödda Prinsessan befinner sig väl. Hovet förmäler också att Hans Kunglig Höghet Kronprinsen var närvarande vid nedkomsten.

Genom denna lyckliga tilldragelse synes den danska tronföljden nu vara än mer säkrad vilket i sanning är gott. Tronföljden, vilken är kognatisk och omfattar alla ättlingar till Hans Majestät Konung Christian X, kan nu konstateras vara följande:
  1. Hans Kunglig Höghet Kronprins Fredrik, Kronprins av Danmark, Greve av Monpezat
  2. Hans Kunglig Höghet Prins Christian, Prins till Danmark, Greve av Monpezat
  3. Hennes Kunglig Höghet Prinssessan Isabella, Prinsessa till Danmark, Comtessa av Monpezat
  4. Den nyfödde Prinsen av Danmark och Greven av Monpezat
  5. Den nyfödda Prinsessan av Danmark och Comtessan av Monpezat
  6. Hans Kunglig Höghet Prins Joachim, Prins till Danmark, Greve av Monpezat
  7. Hans Höghet Prins Felix, Prins till Danmark, Greve av Monpezat
  8. Hans Höghet Prins Nikolai, Prins till Danmark, Greve av Monpezat
  9. Hans Höghet Prins Henrik, Prins till Danmark, Greve av Monpezat
  10. Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Benedikte, Prinsessa till Danmark, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg
  11. Hennes Höghet Prinsessan Elisabeth, Prinsessa till Danmark
Huruvida Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Benediktes barn kan anses ingå i tronföljden synes icke vara helt klarlagt.

Här framföres i underdånighet de allra hjärtinnerligaste gratulationer till Deras Kungliga Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan med en önskan om den Högstes rika välsignelse och beskydd över de nyfödda.

I detta sammanhang, kan för den genalogiskt intresserade, nämnas att den nyfödde Prinsen och den nyfödda Prinsessan, genom såväl sin farmoders moder, Hennes Majestät Drotting Ingrid, Drottning av Danmark, Prinsessa av Sverige, som sin farmoders fader Hans Majestät Konung Fredik IX, med Guds nåde Konung av Danmark, Vendernas och Götarnas Konung, Hertig av Schleswig, Holstein, Stormarn, Ditmarschen, Lauenberg och Oldenburg, är djupt befryndade med vårt eget Högaktade Konungahus.

Hans Majestät Konung Gustaf VI Adolf, med Guds Nåde Sveriges Götes och Vendes Konung, Hertig av Skåne.

Således är de nyföddas farmoders morfader ingen annan än vår högaktade Konung Gustav VI Adolf.

Hans Majestät Konung Carl XV, Sveriges, Norges, Götes och Vendes Konung, Hertig av Skåne.

Värt att notera är ock att de nyföddas farmoders farfaders morfader är vår Konung Carl XV. Detta genom att Konung Carl XV's dotter, Drotting Louise, var gift med den danske Konungen Fredrik VIII.

torsdag 6 januari 2011

Det furstliga brittiska bröllopet

Såsom omförmäles i Svenska Dagbladet synes nu riktlinjerna för genomförandet av det viktiga och högtidliga bröllopet mellan Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm av Wales och fröken Middleton vara klara. Mer om information finnes att tillgå på hemsidan för Prinsen av Wales hov.

Trots vederbörlig och ståndsmässig vigselcermoni i Westminster Abbey, förrättad av Hans Högvördighet Ärkebiskopen av Canterbury, samt bröllopsprocession genom den brittiska huvudstaden gator, är det anmärkningsvärt att icke någon statsbankett anordnas. Efter vigseln kommer Hennes Majestät Drottningen ge en mottagning och en privat middag kommer att ges av Hans Kunglig Höghet Prinsen av Wales. Att icke tillresta officiella gäster, fursterliga som gemena, undfägnas mer kan synas något märkligt med tanke på att detta är en händelse av stor vikt och betydelse. Märk väl att det är en framtida Konung, för en av de främsta Monarkierna, som skall förmälas.

Denna typ av viktiga händelser är ett utmärkt forum för möte mellan Monarker och stärkandet av relationerna mellan Monarkierna i vår världsdel. Detta framgick med all önskvärd tydlighet vid vårt eget Tronföljarbröllop, en storslagen högtidlighet som knappast har sin motsvarighet i hela vårt lands historia. Det är i sanning märkligt att Drottningen och Prinsen av Wales icke bättre tager vara på denna möjlighet.

Vad gäller vårt eget lands representation vid bröllopet synes det vara lämpligt att Konungen sänder Hertiginnan av Hälsingland och Gästrikland. Vid vårt eget Tronföljarbröllop representerades den brittiska Drottningen av sin tredje son, Greven av Wessex, och utifrån detta är det rimligt att även vår Konung låter sig representeras av sitt tredje barn.