Återupprätta bygderegementena

Vår store Hjältekonung, Konung Gustaf II Adolf, vilken uppsatte våra ärorika bygderegementen

Svenska Dagbladet låter meddela att förändringen av rikets försvar i riktning mot det som populärt kallas ett "yrkesförsvar" icke alls utvecklas i en tillfredställande riktning. Icke ens den högst modesta numrär som skall tillföras arméstridskrafterna synes vederbörande myndigheter lyckas värva. Detta är högst anmärkningsvärt och synnerligen oroande.

Vad det ytterst visar prov på är att de styrande, i form av kortsiktiga och lismande politiker, knappalunda är vuxna att anförtros den fundamentala uppgiften att ansvara för rikets försvar. Sedan näst intill en mansålder tillbaka har försvarspolitiken varit helt befriad långsiktighet och genomtänkt strategi. Istället har den kännetecknats av ett sammelsurium av kortsiktiga och illa övervägda reformer, som om de fortsätter kommer leda i fördärvet och äventyra hela rikets existens.

Mittåt! Nu kräves i sanning kraftfulla åtgärder för att säkerställa rikets försvarsförmåga, och då i synnerhet vad gäller arméstridskrafterna, vars förfall till numerär och beväpning är katastrofal!

Ett första steg är att återställa förmågan att försvara rikets territorium. Detta låter sig icke göras utan närvaro av arméstridskrafter i varje landsända. En grund för detta torde kunna uppnås genom en kraftig förstärkning och omorganisation av Hemvärnet - vår nationella skyddstyrka. Från att för ett kvartssekel sedan ha omfattat över 120 000 soldater under vapen skall denna styrkas enligt nu gällande planer uppgå till blott 17 000 soldater.

En omorganisation av de nationella skyddstyrkorna bör ha sin grund i återupprättandet av våra anrika bygderegementen. Detta garanterar att arméstridskrafterna finnes i varje trakt och bygd. Såsom utgångspunkt för detta synes den grundorganisation som fastlägges i 1634 års regeringsform fungera väl givet att denna kompletteras för de Skåne och Halland. Genom detta kan också bygderegementenas ärofyllda traditioner återupprättas varigenom ock mången svensk soldats åminnelse kan hedras. Varje bygderegemente uppsättes med en fast bemanning av officerare och soldater vilka städslas på kontraktsbasis.

För undvikande av missförstånd må här framhållas att detta inlägg endast avser de nationella skyddstyrkorna. Självklart måste det ock finnas slagkraftigare förband med grund i gardesregementen, livregementen, artilleriregementen och pansarregementen vilka mycket väl skulle kunna organiseras inom ramen för en ren brigadorganisation. Det skulle dock föra för långt att behandla även dessa sistnämnda.

Följande regementen, nämnda i samma ordning som 1634 års regeringsform, bör därför skyndsamt återuppsättas och rustas:

Kungliga Upplands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Även benämnt I8. Skamligen nedlagt 1957, då namn och traditioner övertoga av Kungliga Signalregementet (S1).

Kungliga Skaraborgs Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I9. Överfört till pansartrupperna 1942 under beteckningen P4 varunder regementet fortfarande bestå.

Kungliga Södermanlands Regemente
Uppsatt som landsregemente av Konung Gustaf II Adolf år 1627. Även benämnt I10. Överfört till pansartrupperna 1942 under beteckningen P3, åter tillfört infanteriet 1957 samt åter tillfört pansartrupperna 1963. Skamligen nedlagt 2005.

Kungliga Kronobergs Regemente
Uppsatt som av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Även benämnt I11. Skamligen reducerat 1992 och skändligen nedlagt 1997.

Kungliga Jönköpings Regemente
Uppsatt som av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Även benämnt I2. Sammanslaget med Kungliga Kalmare Regemente 1928 till Kungliga Norra Smålands Regmente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Dalregementet
Uppsatt enligt regeringsformen 1634 men med ursprung från 1621. Även benämnt I13. Skamligen nedlagt 2000. Nedläggningen av detta Dalkarlnas anrika regemente som gjort riket så stora tjänster tillhör de mest nesliga händelserna i vår historia.

Kungliga Östgöta Regemente
Uppsatt av förmyndarregeringen 1636. Sammanslaget med Kungliga Östgöta kavalleriregemente 1791 vardvid Kungliga Livgredanjärregementet bildades, även benämnt I4. Under perioden 1816 till 1928 var regementet delat i Kungliga Första Livgredanjärregementet och i Kungliga Andra Livgredanjärregementet men åter sammanslaget 1928 till Kungliga Livgredanjärregementet. Skamligen nedlagt 1997.

Kungliga Hälsinge Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1630. Även benämnt I14. Skamligen reducerat 1992 och skändligen nedlagt 2000.

Kungliga Älvsborgs Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I15. Skamligen nedlagt 1998.

Kungliga Västgöta-Dals Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I16. Överflyttat till Halland 1902 under benämningen Kungliga Hallands Regemente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Västmanlands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Även benämnt I8. Skamligen nedlagt 1927 men till en del återuppsatt under perioden 1994-1997.

Kungliga Västerbottens Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I19 och från 1973 I20. Från 1829 under namnet kungliga Västerbottens fältjägare regemente, vilket år 1841 delades i Kungliga Norrbottens fältjägarkår och Kungliga Västerbottens fältjägarkår. Från 1892 verkade regementet åter under namnet Kungliga Västerbottens Regemente. Skamligen reducerat 1998 och skändligen nedlagt 2000.

Kungliga Kalmars Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1623. Sammanslaget med Kungliga Jönköpings Regemente 1928 till Kungliga Norra Smålands Regmente. Skamligen nedlagt 2000.

Regementet var till en del återuppsatt perioden 1994-1997.

Kungliga Närkes-Värmlands Regemente
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1626. Delat i Kungliga Närkes regemente och Kungliga Värmlands Regemente 1812.

Kungliga Närkes Regemente, benämnt I21, kom sedan 1893 att sammanslås med Kungliga Livregementes Gredanjärkår och kom då att utgöra Livregementet till fots vilket 1903 namnändrades till Kungliga Livregementes Gredanjärer, benämnt I3. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Värmlands Regemente, benämnt I21 och från 1939 I2. Skamligen nedlagt 2000.

För landsdelar vilka icke tillhörde riket år 1634 bör följande bygderegementen skyndsamt återuppsättas och rustas.

Kungliga Bohusläns Regemente
Uppsatt av förmyndareregeringen 1661. Även benämnt I17. Skamligen nedlagt 1992.

Kungliga Gotlands Infanteriregemente
Regementet ha sitt ursprung i i Gotlands nationalbeväring vilken uppsattes av konug Karl XIII år 1811. Regementet omorganiserades år 1887 till Kungliga Gotlands Infaneriregemente varvid en del bröts ut till Kungliga Gotlands Artillerikår. Regementet omorganiserades till Kungliga Gotlands Infanterikår 1928, även benämnd I27. År 1936 upprättades åter Kungliga Gotlands Infanteriregemente. År 1963 sammanslogs regementet med ett från 1944 på Gotland förlagt detachement ur Kungliga Göta Pansarlivgarde varvid Kungliga Gotland Regemente uppsattes, även benämnt P18. År 1994 omorganiserat till Gotalns Regemente och Gotlandbrigaden, även benämnt MekB18. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Hallands Regement
Uppsatt av Konung Gustaf II Adolf år 1624. Även benämnt I16. Överflyttat till Halland 1902 under benämningen Kungliga Hallands Regemente. Skamligen nedlagt 2000.

Kungliga Norra Skånska Infanteriregementet
Uppsatt av Konung Karl XIII år 1811.Även benämnt I16 och från 1928 I6. Överfört till pansartrupperna 1963 varvid Kungliga Norra Skånska Regementet, benämnt P6, bildades. Skamligen nedlagt 1992.

Kungliga Södra Skånska Infanteriregementet
Uppsatt av Konung Karl XIII år 1811.Även benämnt I34, från 1816 I25 och från 1928 I7. Överfört till pansartrupperna 1963 varvid Kungliga Södra Skånska Regementet, benämnt P7, bildades. Skamligen nedlagt 1997 men återupprättat år 2000 och ännu bestående.