Några av våra nuvarande sedlar med bilder av Konungarna Karl XI och Gustaf I
I dagens ledare i Svenska Dagbladet beröres frågan om att våra penningasedlar skall förnyas innebärande även en förändring av motiven. Utförligare information om denna fråga finnes även att inhämta hos Riksbanken.
Av tradition har våra penningasedlar allt sedan Riksbanken införde dessa under 1890-talet varit försedda med Konungabilder, något som förefaller vara en mycket god ordning då det såväl manifesterar att vårt land är en Monarki och minner om vår historia. Nedan göres en genomgång av de sedlar som utgivits av Riksbanken:
Sedlar med Konungabild
Konung Gustaf I
- 5 kr (tryckt 1890-1952 , ogiltig)
- 5 kr (1965-1981 , ogilig)
- 10 kr (tryckt 1892-1940, ogiltig)
- 10 kr (tryckt 1940-1962, ogiltig)
- 50 kr (tryckt 1896-1962, ogiltig)
- 100 kr (tryckt 1898-1963, ogiltig)
- 1000 kr (tryckt 1894-1950, ogiltig)
- 1000 kr (i bruk sedan 1989)
- 100 kr (tryckt 1965-1985, ogiltig)
- 50 kr (tryckt 1965-1990, ogiltig, innehåller ävenledes bild av professor Linné)
- 500 kr (i bruk sedan 1989, innehåller ävenledes bild av industriidkaren och uppfinnaren Polhem)
- 1000 kr (tryckt 1976-1988, ogiltig)
- 1000 kr (tryckt 1952-1973, ogiltig)
- 5 kr (1954-1963 , ogiltig)
- 10 kr (tryck 1963-1990, ogiltig)
- 10000 kr (tryckt 1958, ogiltig)
Skriftställaren Lagerlöf
- 20 kr (i bruk sedan 1997, denna sedel är helt i avsaknad av Konungabild)
- 50 kr (i bruk sedan 1996)
- 50 kr (tryckt 1965-1990, ogiltig, bild av professor Linné på baksidan, Konung Gusaf III på framsidan)
- 100 kr (i bruk sedan 1986)
- 500 kr (i bruk sedan 1989, innehåller bild av industriidkaren Polhem på baksidan, Konung Karl IX på framsidan)
Då nu motiven på våra sedlar åter skall omgöras på ett, som synes, samordnats sätt, är ett oeftergivligt krav att varje sedel på framsidan skall innehålla en Konungabild. Sedan må baksidan användas för att hedra någon bemärkt person.
De sedlar som kommer att finnas är av valörerna 20 kr, 50 kr, 100 kr 200 kr, 500 kr och 1000 kr. Således är det 6 stycken Konungar som bör pryda våra sedlar. Här skall icke givas något exakt förslag om vilken Konung som skall pryda respektive sedel utan endast uttalas en princip bestående i att Konungarna bör väljas bland våra mest bemärkta Konungar och att även regerande Konung bör finnas på någon av sedlarna, företrädelsevis någon av de som är mest i bruk.
Bland bemärkta Konungar förefaller det vara en självklarhet att Konung Gustaf I måste finnas såsom varande riksbyggaren. Även Konung Karl XVI Johan är självklar i det att han är stamfader för vårt nuvarande högaktade Konungahus. Goda alternativ för övriga Konungar är Konung Gustaf II Adolf, Konung Karl IX och Konung Gustaf III vilka alla haft en synnerligen stor inverkan på vårt lands historia.
Inlägg
Även Konung Karl XII hade en synnerligen stor inverkan på vårt lands historia, större måhända än sin faders, Konung Karl XI. Är anledningen till Konung Karl XII:s utelämnande från listan över bemärkta Konungar passande för sedeltryck att h:r Fältmarskalken inte anser att Konung Karl XII var en god Konung?
SvaraRaderaHerr Rune har givetvis rätt däruti att ävenledes Konung Karl XII haft en synnerlig betydelse i rikets historia. Det jag i mitt förslag till Konungar som bör uppmärksammas utgått ifrån är sådant som fått en bestående och långvarig inverkan på rikets utveckling.
SvaraRaderaNär jag då föreslår Konung Gustaf II Adolf är detta icke enbart förorsakat av nämnde Konungs uppbyggande av det svenska väldet utan också därför att denne Konung slutgiltigt stabiliserade förhållandena efter Vasatidens interna tvistigheter. Det var också under denne Konungs tid som grundandet av en statsförvaltning, i mer modern mening, grundlades, i vilken insats även rikskanslern greve Oxenstierna var högst delaktig.
Vad så gäller Konung Karl IX så ligger dennes insats främst i ordnandet av rikets finanser, med den synnerligen betydelsefulla reduktionen, samt i ordnandet av rikets försvar för vilket en mer än 200 årig grund lades.
Gustaf III, mitt tredje förslag, var en mycket upplyst och framsynt Konung som på en rad områden gjorde stora insatser. Här må nämnas allt ifrån tortyrens avskaffande 1772, tryckfrihetnsstagande, hälsovårdens förbättringar (vaccinationer infördes under denna tid vilket tydlig framgår för var och en som studerar rikets befolkningsutveckling) till bönders rätt att förvärva frälsejord. Till detta kommer denne Konungs synnerliga intresse för kultur och vetenskap, som bland annat tog sig i uttryck i grundandet av Svensa Akademin.
Mitt förslag synes mig således väl underbyggt och här är min slutsats att de av mig utvalde Konungarna och deras gärningar haft en större inverkan än Konung Karl XII, vilken förvisso oförskyllt misskrediterats av historiker vilka icke velat se det fulla sammanhanget.
Hade det funnits ytterligare en sedel att utvälja Konungabild till skulle det icke varit mig främmande att då föreslå Konung Karl XII.
Jag vill tacka h:r Fältmarskalken för det utförliga och välövervägda svaret. Jag tror dock att Konung Karl XII just såsom sedelkonung har sina sidor; det jag har i åtanke är naturligtvis det nödmynt denna konung präglade mot slutet av sin regeringstid ... Förtroendet för valutan torde garanteras bäst medelst Konung Gustav I såsom sedelkonung.
SvaraRaderaHerr Rune,
SvaraRaderaHär torde dock betänkas att Konung Karl utfäste löfte om inlösen av nödmynten. Ett löfte som dessvärre icke infriades då nämnde Konung stupade och då efterträdande Regering icke förmådde detta.
Det kände jag inte till. Jag måste säga att det var hederligt av Konung Karl. Måhända var det ett resultat av hans allvarliga kristendom.
SvaraRadera