fredag 25 maj 2012

Galleriafidekommisset tillförsäkras Monarken

Bland Konungens egendom finnes det så kallade Galleriafideikommisset vilket instiftades år 1876 genom testamentariskt förordnande av Hennes Majestät Drotting Josefina, Sverige och Norges Drottning. I statuterna för fidekommisset sägs att detta tillkommer manliga efterkommande enligt förstfödslorätten. Den praktiska konsekvensen av detta, intill dess att Successionsordningen förändrades år 1980, är att fidekommisset tillommet rikets Monark.


Hennes Majestät Drotting Josefina, Sverige och Norges Drottning

Nu har Konungen föranstaltat om att han önskare en förändring i den ritkningen att enbart förstfödslorätt skall gälla. Fidekommisset skulle således efter Konungens frånfälle tillfalla vår då, mänskligt att dömma, tillträdande Drottning.

Denna förändring är ur ett rättsperspektiv icke oproblematisk. Förvisso skulle kunna hävdas att Drottning Josefina, med sitt förordnande, ville att fideikommisset skulle innehas av rikets Monark varigenom förändringen skulle kunna motiveras såsom en följd av den förändrade Successionsordningen. Å andra sidan kan det ha manlig förstfödslorätt ha varit Drottning Josefinas verkliga yttersta vilja. Vi måste då fråga oss med vilken rätt statuterna för fidekommisset kan förändras.


Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, sonsons sonsons sonson till Drottning Josefina, Galleria fideikommissets stiftare. [Copyright Kungahuset.se]

Förvisso synes det nu som att Konungen har inhämtat samtycke från Hertigen av Värmland, som enligt ursprungsstatuterna är den rättmätige arvtagaren. Även om det kan tyckas förmätet att ifrågasätta Konungens önskan går det icke att se bort från frågans principiella natur rörande rätten att sätta sig över en persons yttersta vilja som finns uttryckt i ett laga testamente.

Hertigen av Värmland har ock tidigare varit utsatt för legala tveksamheter då tronföljden ändrades retroaktivt. För undvikande av allt missförstånd skall har framhållas att undertecknad accepterar nuvarande Successionsordning och att de principiella invändningar som framförs ovan icke på det ringaste sätt innebär någon ringaktan eller brist på förtroende för vår högaktade Tronföljare Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland.

Vad gäller fideikommissinstutitionen som sådan är detta en i grunden god inrättning då den ofta bidragit till att bevara vårt kulturarv. Den har ock den eftersträvansvärda egenskapen att den bibringar uppfattningen att egendom är något som skall förvaltas och icke förslösas för att kunna överlämnas till kommande generation. Lagen om avveckling av fideikommissen av år 1964 var därför i grunden olycklig och skadlig och har lett till förskingring av omistliga kulturella värden.

Vad gäller Galleriafideikommisset må dock framhållas att detta består då det erhållit dispens från lagen. Dispens kan ges i det fall det finns stora kulturhistoriska värden som skulle förskingras vid ett fidekommiss avveckling. Utöver Galleriafideikommisset har ock Boo fideikommiss, Fullerö fideikommiss samt Erstavik fideikommiss erhållit dispens. 

tisdag 22 maj 2012

Arvfurstinnans dop


Hans Högvördighet Ärkebiskop Weijrud förättar dopet av Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige. Hertiginna av Östergötland

Så har då vår Arvfurstinna Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige. Hertiginna av Östergötland tagits upp i vår Kyrkas kristna gemenskap. Att detta är själva kärnan i dagens högtidliga dopakt är av stor vikt att framhålla. Hans Högvördighet Ärkebiskop Wejrud sammanfattar betydelsen på ett förtjänstfullt sätt då han i doptalet uttryckte följande:

"Att vara människa är att välja och ta ansvar. Du har ingen garanti för att livet blir enkelt, men du har ett löfte om att du är medräknad, sedd, du har en hjälpare som också öppnar porten till evigheten. Vi behöver Guds hjälp att välja det goda, sade Anders Wejryd. Därför bad vi för Estelle nyss att mörkret inte ska ta makt över henne."


Vårt högaktade Tronföljarpar Deras Kungliga Högheter Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, och Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland med dopbarnet Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige. Hertiginna av Östergötland efter den högtidliga dopaktens slut

Att Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, själv ledde en bön visar att vårt högaktade Tronföljarpar med största allvar ser på betydelsen av dopet vilket är synnerligen glädjande.

Genom dopet och upptagandet i Kyrkan är ock Succesionsordningens fjärde paragraf uppfylld. Denna paragraf lyder:

"Såsom 2 § i 1809 års regeringsform uttryckligen stadgar, att Konung alltid skall vara av den rena evangeliska läran, sådan som den, uti den oförändrade Augsburgiska bekännelsen, samt Uppsala mötes beslut av år 1593, antagen och förklarad är, sålunda skola ock prinsar och prinsessor av det kungl. huset uppfödas i samma lära och inom riket. Den av kungl. familjen som ej sig till samma lära bekänner, vare från all successionsrätt utesluten."

Denna paragraf är högst betydelsefull då den i nuvarande situation är den enda statsrättsliga ordning som förbinder rikets styrelse med den kristna läran. Varje stat behöver goda värderingar och en fast grund stå på. Dagligen får vi mångfaldiga exempel på att den besinningslösa sekulariseringen misslyckats grundligt genom den otrygghet och alla dess konsekvenser som genomsyrar samhället. Detta obestridliga faktum är något att besinna och den enda hållbara lösningen är att åter knyta banden mellan Kyrkan och staten. Statkyrkans återinförande är därför i sanning angelägen.

Hans Majestät Konungen just efter det ögonblick då Arvsfurstinnan förlänats Serafimerorden

Glädjande denna dag är ock att Konungen nu kunnat återgå till den hävdvunna ordningen att förläna Serafimerorden till tronarvingar på deras dopdag. Detta var dessvärre icke möjligt mellan 1975 och 1995 då historielösa och klåfingriga lismande politiker berövat Konungen rätten, att trots att han är ordnarnas Stormästare, förläna desamma till svenska medborgare. Förändringen av år 1995 då Konungen åter erhöll rätt att förläna Serafimerorden och Nordstjärneorden till medlemmar av det Kungliga Huset var viktig och betydelsefull. Nu är dock tiden mogen för att slutgiltigt upphäva nu gälland diskriminering av svenska medborgare och fullt ut återge Konungen rätt att förläna ordnar.


Arvfurstinnan i Karl XI's vagga en bild av den kontiniutet som Monarkin skänker

I sanning har denna stora högtidsdag varit ytterst glädjande för vårt land och för vår Monarki. Den för samhällets harmoni så viktiga kontiniutet, som Monarkin på ett så omistligt och betydelsefullt sätt ger, blir en dag som denna oerhört tydlig.

Gud bevare vår Arvfurstinna Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige. Hertiginna av Östergötland!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Leve Monarkin!

lördag 19 maj 2012

Prinsen av Wales gav middag

Högtidlighållandet av Hennes Majestät Drottning Elisabet, Förenade Konungariket Storbrittanniens och Nordirland samt hennes övriga Rikens Drottning, Samväldets Överhuvud, Trons Försvarare fortsatte igår afton då Prinsen av Wales gav middag på Buckinghamska palatset i London.


Prinsen av Wales med gemål Hertiginnan av Cornwall tar emot de höga gästerna inför middagen på Buckinghamska palatset i London.



Deras Majestäter Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, och Drottning Silvia, Sveriges Drottning, anländer till Prinsen av Wales middag.



Deras Kungliga Högheter Kronprins Vajiralongkorn, Kronprins av Thailand, och Prinsessan Srirasmi, Kronprinsgemål av Thailand.


Deras Majestäter Kejsaren och Kejsarinnan av Japan tas emot av Prinsen av Wales och Hertiginnan av Cornwall.


Deras Kungliga Högheter Storhertig Henrik, Storhertig av Luxemburg, Hertig av Nassau, och Storhertiginnan Maria Teresia, Storhertiginna av Luxemburg, Hertiginna av Nassau, anländer.

fredag 18 maj 2012

Världens Monarker samlade

Denna dag ägde en historisk händelse rum på Windsor Slott i Storbrittannien där Hennes Majestät Drottning Elisabet, Förenade Konugariket Storbrittanniens och Nordirland samt hennes övriga Rikens Drottning, Samväldets Överhuvud, Trons Försvarare gav lunch där i stort sett samtliga av Väldens Monarker närvarade.


Världens Monarker

Från Europas Monarkier deltog Hennes Majestät Drottingen av Danmark, Hans Majestär Sveriges Konung, Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna, Hans Majestät Belgernas Konung, Hans Majestät Norges Konung, Hans Kunglig Höghet Storhertigen av Luxemburg, Hans Höghet Fursten av Lichtenstein samt Hans Höghet Fursten av Monaco.

Från Europas ännu icke återupprättade Monarkier deltog Hans Majestät Konungen av Rumänien, Hans Majestät Konungen av Bulgarien, Hans Majestär Hellernas Konung samt Hans Kunglig Höghet Kronprinsen av Serbien.

Från Afrika deltog Konungen av Leshoto samt Konungen av Swaziland. Konungen av Marocko representrades av Hennes Kunglig Höghet Lalla Meryem.

Från Asien deltog Hans Majestät Kejsaren av Japan, Hans Majestät Konungen av Jordanien, Hans Majestät Konungen av Malysia, tillika Sultan av Kedha, Hans Majestät Sultanen av Brunei, Hans Majestärt Konungen av Baharin, Hans Höghet Emiren av Qatar, Hans Kungliga Höghet Kronprinsen av Thailand, samt Hans Höghet Kronprinsen av Abu Dhabi. Konungen av Saudiarabien representerad av Hans Kunglig Höghet Prins Mohammed medan Emiren av Kuwait representerades av Hans Höghet Prins Nasser Mohamed.

Från Oceanien deltog Konungen av Tonga.


Deras Majestäter Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland och Drottning Silva, Sveriges Drottning, anländer till lunchen på Windsors slott.


Deras Majestäter Konung Simeon II, Konung av Bulgarien och Drottning Margareta, Drottning av Bulgarien i samspråk med Hertiginnan av Cambridge.


Hans Majestät Konung Tupou VI of Tonga tas emot av Hovmarskalken Flygmarskalk Sir David Walker.


Deras Kungliga Högheter Kronprins Alexander, Kronprins av Serbien, och Kronprinsessan Katarina, Kronprinsessa av Serbien anländer till lunchen.


Deras Majestäter Konung Letsie III, Konung av Leshoto och Drottning Mesinate, Drottning av Leshoto, tas emot vid Windsor slott.


Hennes Majestät Drottning Anna Maria, Hellernas Drottning i samspråk med gemålen till Emiren av Qatar.



Deras Majestäter Konung Abdullah, Konung av Jordanien och Hennes Majestät Drottning Ranina, Drottning av Jordanien, omgivna av Deras Kungliga Högheter Greven och Grevinnan av Wessex.



Hans Majestär Konung Konstantin II, Hellernas Konung, i samspråk med Deras Kungliga Högheter Hertigen och Hertiginnan av Cambridge.


Hans Majestät Konung Harald, Konung av Norge, hälsas av Hennes Majestät Drottning Elisabet II, Förenade Konugariket Storbrittanniens och Nordirland samt hennes övriga Rikens Drottning, Samväldets Överhuvud, Trons Försvarare.

Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelles dop

Dopet av Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland, står nu inför dörren. Detta är en högtidlighet av stor dignitet och det finns all anledning att glädjas över den viktiga akt som kommer att förrättas instundande tisdag.


Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland (copyright Kungahuset,se)

Dopet, vilket äger rum i Slottskyrkan, följer den ordning som gäller för Kungliga dop. Dopakten förrättas av Hans Högvördighet Ärkebiskop Weijryd som assisteras av Hans Högvördighet Biskop emeritus Överhovpredikant Lönnermark samt Domprost Bonnier. Den dopfunt av silver, som kommer att nyttjas, är samma dopfunt i vilken dåvarande Kronprins Gustaf, sedermera Konung Gustaf III, döptes i år 1746.

På inre och yttre borggård samt i södra och östra valven kommer en hedersvakt ur Kungliga Livgardets livbataljon att paradera. Efter dopets förättande kommer salut med 21 skott att ges från batteriet på Skeppsholmen.

Efter dopet ger Deras Majestäter Konungen och Drottningen mottagning i Bernadottevåningen på Kungliga Slottet. Under mottagningen kommer Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland, såsom den Tronarvinge hon är att mottaga hyllningar från Karl XI:s vagga.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Bevara sockenbegreppet

I en debattartikel i Svenska Dagbladet tas den mycket viktiga frågan om folkbokföringens territoriella bas upp. I rå rationalism finns ett förslag, vilket beredes på finansdepartementet, syftande till att ta bort  socknen/församlingen såsom grunden för folkbokföringens terrioriella indelning. Istället avses att utgå blott och bart från kommun och fastighet.

De historielösa rationalister och trångsynta byråkrater som står bakom detta såväl förkastliga som totalt undermåliga förslag bör nogsamt beakta att socknen/församlingen respektive staden varit ett grundläggande begrepp för våra medborgares geografiska identitet under åtminstone 1000 år. Detta har fungerat väl och det finns ingen som helst orsak att ändra på nämnda förhållande.

Förvisso innebar kommunreformen 1952 att socknen/församlingen icke längre blev den minsta enheten för det lokala självstyret. Reformen 1971 innebar än större kommuner med följden att medborgarna än mer fjärmades från lokalstyret samtidigt som vi berövades våra städer. Till en del var sannolikt dessa reformer nödvändiga för att möta den nya tidens krav. Dock har hela tiden den grundläggande enheten socknen/församlingen, som tjänat gott i över 1000-talet år, bibehållits.

Redan har dock den befintliga grunden för indelningen erroderats såsom en följd av det olycksaliga skiljandet av Kyrkan från staten. Från det att socken och församling, utifrån ett terriotoriellt perspektiv, varit synonymer är detta dessvärre icke längre fallet. Icke heller Kyrkan är befriad från historielösa rationalister och trångsynta byråkrater. I en sällan skådad nit har de gamla socknarna/församlingarna slagits samman till något som alltjämt kallas församlingar men som synes vara något helt annat i det att de innehåller mången kyrksocken. Även här fjärmas medborgaren från lokalsamhällets omistliga gemenskap.  

I ovan nämnda debattartikel visar en ytterst imponerande sakkunskap på andra katastrofala följder som finansdepartementets förslag skulle få. Att märka är att artikeln undertecknats av av de ständiga sekreterarna i Svenska Akademin och Kungliga Vitterhetsakademin, av icke mindre än tretton professorer samt företrädare för vårt lands allra mest betydelsefulla kulturella institutioner.

Statsrådet Borg, tillika chef för finansdepartementet, bör ofördröjligen föranstalta om att det föreliggande förslaget om folkbokföringens territoriella indelning förkastas och detta innan det placeras på Riksdagens bord där en så undermålig proposition icke hör hemma.

torsdag 17 maj 2012

Huset Zähringen 900 år

Vid en högtidlighet i Baden-Baden den 11 maj markerades Huset Zähringens 900 års jubileum. Huset har härskat över Baden såsom markgrevar, tidvis fördelat på flerfaldiga linjer, och sedermera som storhertigar intill den olycksaliga novemberrevolutionen 1918. Efter nedstigandet från den badensiska tronen antog huvudmannen av Huset titeln Markgreve av Baden. Den nuvarande Markgreven är Hans Kunglig Höghet Markgreve Maximilian, Markgreve av Baden.


Hans Kunglig Höghet Markgreve Maximilian, Markgreve av Baden med gemål Hennes Kejserliga och Kungliga Höghet Markgrevinnan Valerie, Markgrevinna av Baden, Ärkehertiginna av Österrike, Prinsessa av Ungern, Böhmen och Toscana.

Huset är befryndat med mångfaldiga Furstehus. Således är Markgreven systerson till Hans Kunglig Höghet Prins Filip, Hertig av Edinburgh, i det att Markgrevens moder, Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Teodora, Prinsessa av Grekland och Danmark var syster till Hertigens fader Hans Kunglig Höghet Prins Andreas av Grekland och Danmark.

Ävenledes med vårt eget Konungahus finnes band. Hennes Majestät Drottning Victoria, Sveriges Drottning, Prinsessa av Baden, vår högaktade Konungs farfaders moder, var sprungen hur nämnda Hus. Nuvarande Markgreven är fyrmänning med vår Konungs fader, Hans Kunglig Höghet Prins Gustaf Adolf, Sveriges Arvsfurste, Hertig av Västerbotten.

I detta sammanhang må ock nämnas att nuvarande Markgrevinnan är barnbarns barn till Hans Majestät Kejsar Frans Josef I, Kejsare av Österike, Konung av Ungern etc. etc. Markgrevinnans farmoder var nämligen Kejsarens yngsta dotter Ärkehertiginnan Marie Valerie (1868-1924).


Deras Kungliga Högheter Prins Bernhard, Arvprins av Baden och Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Stephanie, Prinsessa av Baden.

Vid högtidligheten talade presidenten i förbundslandet Baden-Würtembergs parlament (Landtag) herr Wolf och uttrycke då sin respekt för den forna badensiska författningen och framhöll den såsom ett mönster för en konstitutionell Monarki. Herr Wolf lade bland annat sina ord på följande sätt:

"ein Qualitätsprodukt made in Baden mit dem Copyright der Markgrafen“

Herr Wolfs tal är ännu ett bevis på att intresset och respekten för Monarkin i Tyskland förstärks allt mer. Ävenledes förbundslandets statminister Fru Krebs deltog i högtidligheterna.

tisdag 15 maj 2012

Greve Bernadotte vigd till sista vilan


Grevens bår draperad med det Wisborgska vapnet

Så har då Greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg, född Hans Kunglig Höghet Prins Carl Johan, Sveriges Arvsfurste, Hertig av Dalarna, och en synnerligen aktad medlem av den Kungliga Familjen vigts till sista vilan.


Änkegrevinnan flankerad av Greven barn Monica Bonde samt Christian Bernadotte

Under gårdagen ägde begravningsgudtjänst, förättad av biskop emeritus överhovpredikant Lönnermark, rum i den vackra Mariakyrkan i Båstad. Grevens närmaste, Änkegrevinnan Gunilla Bernadotte af Wisborg, född Grevinna Wachtmeister af Johannishus, åtföljda av Grevens adoptivbarn från första äktenskapet Christian Bernadotte och Monica Bonde, var som sig bör främst bland de sörjande.

Deras Majestäter Konungen och Drottningen


Deras Kungliga Högheter Hertiginnan och Hertigen av Västergötland

Från det Kungliga Huset deltog Deras Majestäter Konungen och Drottningen, Deras Kungliga Högheter Hertiginnan och Hertigen av Västergötland samt Hertigen av Värmland. Bland medlemmar i den Kungliga Familjen märktes vidare Prinsessan Margareta, Fru Ambler, Prinsessan Desirée, Friherinna Silfverschöld samt Prinsessan Christina, Fru Magnusson.


Prinsessan Benedikte, Prinsessa av Danmark, Prinsessa av Sayn-Wittgenstein-Berleburg, Hennes Majestät Drottning Anne-Marie, Hellernas Drottning, Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, Hennes Majestät Drottning Sílvia, Sveriges Drottning, Hans Majestät Konung Carl XIV Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland samt Hans Kunglig Höghet Prins Henrik, Prinsgemål av Danmark

Bland sörjande från utländska Furstehus deltog Hennes Majestät Drottningen av Danmark åtföljd av Prinsgemålen, Hennes Majestät Hellernas Drottning samt Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Benedikte, Prinsessa av Danmark, Prinsessa av Sayn-Wittgenstein-Berleburg.

Idag hölls tacksägelsegudtjänst i Slottskyrkan på Kungliga Slottet. Härefter fördes Grevens stoft i procession genom Stockholm via via Slottsbacken, Slottskajen, Norrbro, Gustaf Adolfs Torg, Regeringsgatan, Hamngatan, Sveavägen samt Norrtull till den Kungliga Begravningsplatsen på Haga där gravsättning skedde. Härefter gav Deras Majestäter Koungen och Drottningen lunch på Kungliga Slottet.

söndag 13 maj 2012

Den grekiska katastofen

Situationen i Grekland synes nu ha nått vägs ände. Lismande och aningslösa politiker sätter egenintresse och makthunger före en lösning till landets bästa och intet synes nu kunna förhindra färden mot avgrunden.

Årtionde efter årtionde har Grekland missköts av sina regeringar, om de befunnit sig på den vänstra eller högra halvan av det politiska fältet har i detta avseende icke haft den ringaste betydelse. Aningslöst har man över tiden skaffat sig gäld och skuld som vida överstiger det landet kan tåla. Skatteindrivningen misslyckas och korruptionen frodas. För att komma med i den europeiska valutan, euron, uppvisades falska siffror. Att man nu hamnat i den situation som råder är icke att förvånas över det minsta utan en helt naturlig följd av politikernas misslyckande.

Populistiska politiker söker nu förleda folket in på ett tankesätt där man icke behöver ta ansvar för det problem man försatt sig i. Nu skall de välvilliga lån som ställts till förfogande sägas upp och de värsta populisterna synes även förspråka att lånen icke skall återbetalas. Varifrån dessa populistiska dårar skall hitta medel för att upprätthålla de allra mest nödvändiga samhällsfunktionerna är en gåta.


Deras Majestäter, Hellernas Konung och Drottning

Inget annat i nu rådande situation är viktigare än att säkerställa en lungn och stabil samhällsutveckling. Aldrig har det varit viktigare än nu att nationen har en samlande kraft som står utanför de politiska lismarnas ständiga käbbel och ränksmidande. Av denna anledning bör det grekiska parlamentet skyndsamt föranstalta om en förändring av författningen med ett återinförande av Monarkin såsom det bärande elementet. Redan nu bör parlamentet hos Konung Konstantin hemställa om att Konungen permanent återvänder till landet för att omgående kunna vara den samlande kraft som landet saknar.

Grekland utgör ett skådeexempel på problematiken med parlamentarismen. När nu de politiska partierna icke kan överenskomma om regering kastas landet förmodligen ut i en nyvalsituation, vilket av allt att dömma endast kommer att göra läget än värre.

I Grekland skulle ett styre utifrån maktdelningens princip behöva upprättas. Här bör politikernas ansvar fokuseras mot lagstiftning i parlamentet medan den verkställande makten bör utövas av en ämbetsmannaregering under Konungens beskydd. Försteministern bör utses av Konungen och bekräftas av parlamentet.

Gud hjälpe det grekiska folket!

Leve den grekiska Monarkin och må Konung Konstantin snart åter uppstiga på tronen!

lördag 12 maj 2012

Ett vederstyggligt taskspel

Än en gång planeras det vederstyggliga taskspel som går under benämningen "Pride". Som vanligt vet den politiska korrektheten ingen gräns utan varje politiskt parti synes göra det yttersta för att exponera sig i detta lättsinniga och högst ytliga tramseri. Hela det offentliga rummet tas i besittning även för sådant som är rent oanständigt och näst intill torde falla inom lagen mot pornografisk föreställning.

Även Kristdemokraterna, om vilka med fog kunde förväntas en mer hedersam inställning, har givit upp inför den politiska korrekthetens evangelium och planerar att deltaga i dumheterna genom partisekreteraren fru Ankarberg Johansson.

Dock finns forfarande sansade företrädare för nämnda parti, bland annat riksdagsledamoten fru Enochson, som låter uttala:

"De vill oss inte väl. Vi vill värna familjen, vi vill värna heteronormen. De vill värna homonormen. De får gärna finnas, och de får gärna ha sina tåg, men vi ska inte vara där".

Undertecknad ber att på det högsta få instämma i fru Enochsons hedervärda, kloka och sanna uttalande. Med fler hedervärda politiker som fru Enochson hade vårt land i sanning sett annorlunda ut.

I detta samanhang och för undvikande av missförstånd måste klargöras att det icke ankommer på människan att döma de som önskar framleva sina liv under det homosexuella levnadssättet. Detta är en sak mellan dem och deras Skapare.

Dock måste det tillåtas, som en varning i största välmening och av ren människokärlek, att påpeka att det i den Heliga Skrift finns mycket att betänka för den som vill leva sina liv under nämnda betingelser. Den Heliga Skrifts inställning till sodomi är klar och kan icke misstolkas (se exempelvis Första Mosebokens 29:e kapitel). Utifrån detta perspektiv är det ytterst sorgesamt att företrädare för det parti, som framför andra säger sig stå för kristna värden, låter sig lånas att delta i nämnda taskspel. Fru Ankarberg Johanssons deltagande, såsom en ledande pariföreträdare, är därför föga hedersamt och rent förkastligt.

måndag 7 maj 2012

Kommunistpartiet förnekar sig icke

Föregående vecka gjordes på detta forum en anmärkning rörande kommunistpartiets våldsförhärligande vid en tillställning i samband med första maj. Från partiets ledning gjordes då en del försök att lägga ut dimridåer för att icke allt för uppenbart avslöja partiets sanna väsen. Det talades om att det hela skulle diskuteras internt.

Att det hela icke kan bortförklaras utan är en del av partiets sanna jag blir dock allt mer tydligt. Idag låter den hedervärde krönikören Poirier Martinsson, i Svenska Dagbladet, berätta häpnadsväckande fakta om den tillställning på första maj där den till lamm förklädde ulven till partiledare, herr Sjöstedt, lät hålla sitt tal under en fana med hammaren och skäran, en symbol som helt kan likställas med svastikan. Herr Sjöstedt, vilken sökt göra stort nummer av att han icke skulle vara kommunist, håller således utan minsta tvekan sitt tal vid sidan av en symbol som för miljontals människor står för massmord, tortyr, lemlästning och förtryck. Att icke herr Sjöstedt känner någon skam för detta är helt exempellöst.

Att på detta sätt håna alla de som utsatts för kommunismens fasansfulla förtryck är så till den grad avskyvärt att ord saknas att beskriva det. I vårt land finns många innebyggare som på olika sätt har sitt ursprung i de baltiska staterna. Innebyggare som sett sina nära och kära föras bort av den avskyvärde kommunistiske tyrannen Stalins lakejer för att aldrig mer höras av. För dessa våra innebyggare, med rötter i Baltikum, är hammaren och stjäran inget annat än dödens och förtryckets symbol på samma sätt som svastikan är massmordets och den aningslösa tortyrens symbol för alla de som miste sina nära och kära i den fasansfulle nationalsocialistiske illgärningsmannen Hitlers koncentrationsläger. Det herr Sjöstedt nu har gjort, genom att utan ringaste betänklighet, låta framföra sitt tal intill kommunismens främsta massmordssymbol, hammaren och skäran, är att öppet håna alla de som drabbats av kommunismens outsägliga människoförakt.

Det hela är att likställa med att något annat av Riksdagens andra partier skulle ha använt svastikan under något av sina möten, något som dock är fullständigt otänkbart och dessbättre helt omöjligt. Det inträffade visar öppet ohederligheten och lögnen i partiets argumentation. Det vore därför på sin plats att de partier, som sucktar efter att med hjälp av kommunistpartiet vinna regeringsmakten efter nästa val, öppet deklarerar att all form av samarbete och diskussion med kommunistpartiet, som i sin stora och avskyvärda feghet kallar sig vänsterpartiet, avbryts med omedelbar verkan.

Låt oss alla andra människoälskande medborgare böja våra huvuden i största respekt för alla de miljontals människoliv som spillts under den kommunistiska symbolen hammaren och skäran och låt oss samtidigt uttala vårt största förakt för den kommunistiska läran och bespotta densamma.

söndag 6 maj 2012

Greve Carl Johan Bernadotte avliden


Greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg

Hovet låter kungöra att Greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg, medlem av den Kungliga Familjen, har lämnat detta jordiska. Greve Bernadotte uppnådde den aktningsvärda åldern av 95 år 6 månader och 6 dagar och med honom har nu den siste av Konung Gustaf VI Adolfs barn gått till sina fäder. Ävenledes var Greven det sista kvarlevande barnbarns barnet till Drottning Victoria, Drottning av Storbrittanine och Irland, Kejsarinna av Indien.


Hans Kunglig Höghet Prins Carl Johan, Sveriges Arvsfurste, Hertig av Dalarna

Född såsom Hans Kunglig Höghet Prins Carl Johan, Sveriges Arvfurste, Hertig av Dalarna, förlorade Greven år 1946, enligt då gällande Succesionsordning, arvsrätt och därtill hörande titlar då han ingick äktenskap med Kerstin Wijmark, sedermera Grevinna Bernadotte af Wisborg. I samband med detta fråntogs även Greven sina svenska ordnar, undantagandes Carl XIII:s orden. Såsom nogsamt framhålles i en intervju med Greven, som refereras i Svenska Dagbladet, innebar icke Grevens äktenskap något personligt brytande av relationern med fader, Konung Gustaf VI Adolf.

I detta sammanhang må nämnas att icke ens Konungen, enligt Succesionsordningen, ägde rätt att förordna om bibehållen arvsrätt för den arvtagare till Sveriges tron, som ingick äktenskap med enskild svensk mans dotter. Detta förhållande förbises ofta i populärhistoriska framställningar. Att märka här är att Grevens broder, Hertigen av Halland, ingick ett icke-dynastiskt äktenskap men att detta skedde helt i enlighet med Succesionsordningen. Då Konungens gav sitt bifall och då den blivande gemålen, nuvarande Hertiginnan av Halland, icke var enskild svensk mans dotter, bibehölls Hertigens arvsrätt.

År 1951 förlänades Greven sin titel, Greve Bernadotte af Wisborg, av Storhertiginnan Charlotte av Luxemburg. Påföljande år förlänades Greven åter Nortstjärneorden, Kommendör av Stora Korset, av sin fader Konung Gustaf VI Adolf.

Greven inledde sin mannagärning såsom officer vid Pansartrupperna och avgick såsom kapten år 1948. Härefter har Greven ägnat sig åt affärsverksamhet, som synes ha varit framgångsrik.


Greven och Grevinnan Bernadotte af Wisborg

Greven hade två adoptivbarn, dottern Monica Bonde af Björnö, född 1948, samt sonen Christian Bernadotte, född 1949. Efter första hustruns död 1987 ingick Greven år 1988 nytt äktenskap med Grevinnan Gunnilla Wachmeister af Johannishus.


Greven och Grevinnan Bernadotte af Wisborg vid Tronföljarbröllopet år 2010

Greven har varit en mycket aktad medlem av den Kungliga Familjen och realtionen med Konungen har under senare år blivit allt mer nära.

Från detta forum framföres till den Kungliga Familjen ett varmt deltagande i sorgen efter Greve Carl Johan Bernadotte af Wisborg, född Hans Kunglig Höghet Prins Carl Johan, Sveriges Arvsfurste, Hertig av Dalarna.

torsdag 3 maj 2012

Vårt avskyvärda kommunistparti

Under det så kallade första majfirandet i Malmö visade vårt högst avskyvärda kommunistparti, vilket i sin stora feghet icke vågar stå för sitt rätta epitet utan kallar sig "vänsterpartiet", sitt sanna jag. I detta firande hade de våldsälskande kommunisterna låtit färdigställa så kallade piñatas, vilket är figurer vilka fylls med godsaker. Dessa figurer hade utformats med bilder på statsminister Reinfelt samt statsråden Borg och Lööf.

Firandet utformades sedan på så sätt att de kommunistiska våldsförhärligarna till barn utdelade så kallade basebollträd. Dessa arma och förledda barn uppmanades sedan att med våld slå sönder figurena, föreställande statsminister Reinfelt, statrådet Borg och statsrådet Lööf, och belönades för detta med ymniga mängder av godsaker.

Det hela visar åter att kommunismen hör till de mest människofientliga, våldsförhärligande och avskyvärda läror som mänskligheten frambringat. Att på detta sätt fostra barn med våldförhärligande är så till den grad upprörande och smaklöst att det saknas ord att uttrycka. Det står utom allt tvivel att kommunismen, som mördat, torterat och lemlästat miljoner och åter miljoner människor, icke är något annat än den röde satans egen lära.

Är det så att kommunistledaren Sjöstedt, vilken allt mer synes vara en ulv i fårakläder, besitter någon form av anständighet och hyfs bör han ofördröjligen uppsöka såväl statsminister Reinfelt såsom statsråden Borg och Lööf och till dessa framföra sin uppriktiga ursäkt och djupa ånger. Måhända är detta dock för mycket begärt av en som anammat den männsikofientliga kommunistiska läran.

Varje människoälskare kan icke göra annat än att bespotta kommunismen och dess våld.

tisdag 1 maj 2012

Om begreppet mångkultur

Denna dag, som sedan mer än 100 år tillbaka, tjänar såsom en argumentationsdag för marxistiska och socialistiska krafter, lär ett av de ämnen som diskuteras vara mångkultur. Av flera orsaker är begreppet mångkultur ett illa valt begrepp att bygga den politiska argumentationen på. Det vittnar icke endast om oförståståelse kring vad ordet kultur står för utan ock om största aningslöshet genom att begreppet tas som intäkt för diverse mörka ideer, framförda av såväl dess belackare som dess förspråkare.

Problemet med begreppet är att det förbiser att det i vår värld finns universella värden samt genom historien utforskade ordningar om hur ett samhällsbygge fungerar. Dessa värden och dessa ordningar står över kulturerna. Kulturer är mer att se som levnadsmönster, vilka utvecklats genom årtusenden och som ytterst beror av de omgivande omständigheter som respektive kultur utvecklats under. Att det ur detta perspektiv finns många kulturer är en ren självklarhet. Dock, i förhållande till det universella värdena har kulturerna en underordnad ställning.

Centralt bland mänsklighetens universella värden är respekten för livet, såväl det födda som det ofödda. Till dessa värden hör ock att familjen är samhällets främsta grundsten, vilket är något som befästs i de flesta kulturer. Dessa centrala värden är något som ofta adresseras i religionen och därför något att nogsamt betänka. Varje god kultur har att underordna sig dessa värden.

I detta sammanhang må ock nämnas, även om det icke kan inräknas i de universella värdena, den mänskliga natur som var och en av oss har i sig. Denna mänskliga natur är något som både innebär möjligheter och begränsningar. Att söka skapa något utanför dessa begänsningar är lönlöst både för den enskilde och för de kulturer denne lever i.

Bland de ordningar om hur samhället, utifrån den historiska erfarenheten, skall byggas hör rättstaten och folkstyret till de viktigaste. De kulturer som icke respekterar dessa ordningar är inga goda kulturer och därför på intet sätt efterstävansvärda.

Ovanstående värden och ordningar är samhällets grund varför de borde stå i centrum för den politiska diskursen. Genom den olyckliga fokuseringen på begreppet mångkultur skyms problemets kärna. Istället tar illasinnade krafter, såväl bland begreppets belackare som dess förespråkare, tillfället i akt att sprida sina mörka läror. I sina extermer nyttjas begreppet bland dess mest vederstyggliga antagonister såsom ett argument för skapelsefrämmande rasism medan det hos begreppets allra aningslösaste förespråkare tas som intäkt för förödande och ohämmad värderelativism.

Istället för att inrikta diskursen på mångkulturen bör vi ställa oss frågan vad som hotar de universella värden som vårt samhälle bygger på. Här är det min fasta övertygelse att det största hotet kommer ifrån värderelativister, såväl liberala som socialistiska sådana, från liberalteologer som fördrävat vår Kyrka samt från ultrafeminister, vilka är oförmögna att förstå Skapelsens allra mest uppenbara delar.

Hotet kommer icke från invandrare och bekännare av andra trosinriktningar. Tvärtom är det här så att en alldeles övervägande del av dessa kommer från kulturer och traditioner där exempelvis familjen skattas högt. I detta måtto utgör de därför en värdefull kontrast mot värderealtivismens vederstyggliga banérförare, vilka gång på gång söker förklara familjen död.  

Hertiginnan av Östergötlands första offentliga framträdande

I samband med gårdagens friande av Konungens födelsedag lät Tronföljarparet inför allmänheten uppvisa vår nya Arvprinsessa, Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland. Då Arvspinsessan visades upp för oss i ett fönster mot Lilla Borggården är det den person, som mänskligt att dömma, kommer att bli den nionde Monarken av ätten Bernadotte och den tjugofemte Monarken efter valkonungadömets införande. Detta var därför i sanning en glädjens dag då var och in kunde känna historiens vingslag.


Vårt högaktade Tronföljarpar med Arvprinsessan

Dock fanns mer illasinnade krafter som icke drog sig för att söka nyttja Konungens födelsedag för att sprida publicitet. Konungasmädaren Althin, ordförande i sekten republikanskla föreningen, vilar icke på hanen utan lät, som ett utslag av sin stora oförskämdhet, denna dag till Konungen överlämna ett förslag om republikens införande. Sekten må givetvis ta fram vilka förslag de vill men att nyttja Konungens högtidsdag för detta är icke endast oförskämt utan ock på det högsta tramsigt och imbicillt och visar än en gång på vilken nivå konungasmädaren och hans sekt för sin argumentation.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet.