måndag 24 maj 2010

Hans Majestät Konungen för Hennes Kunglig Höghet till altaret vid den högtidliga fursterliga vigselakten

Svenska Dagbladet låter meddela att Hans Majestät Konungen kommer att föra Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan till altaret vid den högtidliga fursterliga vigselakten. Mot denna ordning synes såväl Hans Högvördighet Ärkebiskopen samt Hans Högvärdighet Biskopen av Gotland ha betänkligheter vilka man har det dåliga omdömet att offentligen framföra. Måhända är det detta som även uppviglat nio skånska ledamöter av prästerståndet att i ett brev till Hennes Kunglig Höghet vädja om att hon icke skall låta sig framföras av sin fader Hans Majestät Konungen.

Här må med skärpa framhållas att detta är en fråga över vilken Hans Majestät Konungen själv måste få råda. Det är en sak om Hans Högvördighet Ärkebiskopen i enskild audiens framför sina betänkligheter inför Hans Majestät men det är högst opassande att Hans Högvördighet på det sätt som sker låter sina åsikter vandra runt i pressen och uppvigla andra till obetänksamma handlingar. Här borde istället Hans Högvördighet tiga still.

Det skulle vara mig främmande att såsom lekman göra tolkningar kring detta utifrån vad som säges i den Heliga Skrift, dock har jag icke funnit att Hans Högvördighet eller de delar av prästerskapet som framför kritiken stödjer detta på några teologiska överväganden. Sanningen är den att vare sig kyrkans handbok eller den Heliga Skrift föreskriver hur bruden skall föras fram till altaret. Utifrån detta perspektiv synes det mig att Hans Högvördighets betänkligheter vilar på lösan grund.

Anmärkningsvärt är också att man hänvisar till Svenska Kyrkans tradition. I detta betänker man icke att den förestående högtidligheten är såväl en vigselakt som en statsakt där brudgummen, Herr Westling, kommer att upptagas i fursterligt stånd. Icke heller har någonsin tidigare en kvinnlig Tronföljares bröllop ägt rum i riket. Att då i detta sammanhang tala om tradition förefaller mig icke vara något annat än ett svepskäl för att dölja de extremfeministiska undertoner som förekommer i denna fråga.

Det är slutligen högst märkligt att deras Högvördigheter Biskoparna samt delar av prästerskapet, uti denna fråga, argumenterar utifrån traditionen, då samma prästmän synes tillhöra förespråkarna av samkönade äktenskap vilket strider mot både den Heliga Skrift och Kyrkans tradition.

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar