torsdag 29 mars 2012

Påvens besök på Kuba

Hans Helighet Påve Benedictus XVI har nu avslutat sitt besök i det vämjeliga tyrraniet Kuba. Inför besöket har mången uttryckt tvivel om huruvida det varit lämpligt att Påven besöker en av vår världs sista kvarvarande kommunistdiktaturer. En diktatur som de senaste 50 åren förtryckt det kubanska folket samt både fängslat och avrättat de som icke sympatiserat med kommunismens vanvett och avskyvärda människohat.

Förvisso måste betänkligheter hysas när Påven bevärdigar tyrranen Fidel Castro och hans trogne hantlangare och broder Raul Castro ett personligt besök. Tvivelsutan tillhör tyrannen Castro en av de nu levande personer, som tillhör världshistoriens värsta brottslingar. Måhända är besöket hos de smutsiga förtryckarna det pris Påven får betala för att kunna besöka tyrraniet.

Slutsatsen måste, trots betänkligheter, ändå bli att Påvens besök i tyrraniet är rätt och riktigt. Det råder ingen som helst tevkan om att Påven är en hedervärd och god antikommunist. Påven har ock låtit uttrycka att kommunismen är en ideologi som icke längre har någon förankring i verkligheten. Detta är ord som i sanning varje befrämjare av frhet och rättsamhälle kan instämma i på det högsta.

Det finns också all anledning att påminna om att Hans Helighet Påve Johannes Pauilus II, en av vår tids största och allar mest bedydelsefulla personer, hade en mycket stor del i att det ondskan imperium, styrt av kommunismens människohatare, som härskade i Östeuropa och Ryssland kunde bringas på fall. Vår förhoppning och vår bön till Den Högste är att Påvens nu genomförda besök på Kuba kommer att bidraga till denna vämjeliga och avskyvärda kommunistiska diktaturs snara fall.

Må snart det kubanska folket få njuta frihetens sötma och rättstatens trygghet.

söndag 25 mars 2012

Förslösande av skattepenningar

Den hedervärde och kloke skriftställaren herr Skytte fäster idag i sin krönika i Svenska dagbladet vår uppmärksamhet på de vansinnigheter och den indoktrinering som på olika sätt pågår och som har sitt syfte att missskrediera hela Skapelsen. Genom den djupt klandervärda organisationen Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL), vilket ock verkar för att befrämja sodomi, pågår en kampanj för att sudda ut skillnaden mellan man och kvinna.
Bland de tokstollerier som nämnda organisation ägnar sig åt är att utfärda "Hbt-certifiering" såsom om man vore en myndighet. Förvisso må varje organisation ägna sig åt vilka dumheter som helst, så länge de håller sig inom lagens råmärken, men det högst beklagansvärda är att skattefinansierat verksamhet betalt penningar till nämnda samhällsfördärvande organisation för att erhålla certifikatet. Följande kommuner synes ha verksamhet där skattepenningar förslösas på de dåraktiga certifikaten:
  • Botkyrka
  • Eskilstuna
  • Huddinge
  • Haninge
  • Karlstad
  • Stockholms Stad
Följande till landsting knuten verksamhet förslösar skattepenningar på de dumheter som beskrivs ovan:
  • Region Halland
  • Norrbottens läns landsting
  • Stockholms läns landsting
  • Värmlands läns landsting
  • Uppsala läns lands
  • Örebro läns landsting
För det slöseri som beskrivs ovan måste det bli ett stopp. Huruvida det är förenligt med kommunallagen att, på sätt som sker, låta enskilda organisationer genomföra certifieringar torde ock vara en intressant fråga att utreda. Förvisso kan organisationer och företag få utföra certifieringar men då enbart om de står under myndigheten SWEDACS kontroll vilket icke torde vara fallet i nämnda exempel.

lördag 24 mars 2012

Prinsen av Wales på besök

Såsom framgått av talrika meddelanden i media genomför nu Hans Kunglig Höghet Prins Karl av Wales, Hertig av Cornwall, Greve av Chester, Hertig av Rothesay, Greve av Carrick och Baron av Renfrew med gemål Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Camilla, Prinessa av Wales, Grvinna av Chester, Hertiginna av Rothesay, Grevinna av Carrick och Baronessa av Renfrew ett officiellt besök i vårt land.

Besöket genomföres som en del i den brittiska Drottningens 60 åriga regeringsjubileum och det är glädjande att det brittiska Konungahuset nu tar tillfället i akt att knyta förbindelserna närmare med de övriga europeiska Konungahus. I detta avseende har dessvärre icke den brittiska Drottingens agerande tidigare varit helt klander fritt. Att Prinsen av Wales uteblev från tronföljarbröloppet år 2010 och där den brittiska Drottningen enbart lät sig representeras av sin tredje son Greven av Wessex var högt klandervärt och en oförskämhet av största mått. Detta icke desto mindre som övriga europeiska Konungahus lät sig representeras av såväl Monarker som Tronföljare. Här förutsättes att Prinsen av Wales i samband med pågående besök tar tillfället i akt att framföra en ursäkt för nämnda agerande.


Prinsen av Wales, Drottningen och Hertigparet av Västergötland.

söndag 18 mars 2012

Skriftställaren Guillou avslöjad

I en synnerligen informativ artikel i Svenska Dagbladet avslöjar den professor Uddhammar den sanna kvaliteten hos skriftställaren  Guillous senaste alster, romanen Brobyggarna. Tolkningen av professor Uddhammars analys kan icke bli någon annan än att skriftsällaren Guillou synes vara en simpel plagiatör. På ett mycket övertygande sätt visar professor Uddhammar hur skriftställaren Guillou, utan att på något ställe ha angivit detta, plagierar en berättelse, med titeln Man Eaters of Tsavo utgiven 1907, som skrivits av den brittiske överstelöjtnanten Patterson. Berättelsen beskriver hur arbetare vid ett järnsvägsbygge angrips av människoätande lejon.


Överstelöjnant John Henry Pattersson vars verk skriftsällaren Guillou synes ha plagierat

Det är högst besynnerligt att skriftställaren Guillou möter den uppmärksamhet han gör. Efter att ha inlett sin karriär med brott mot rikets säkerhet år 1973 och för detta avstraffats med 10 månaders fängelse har skifställaren fortsatt med journalistik och skriftställeri, dels bestående i diverse pamfletter och del bestående i ett antal romaner vars litterära kvalite kan ifrågasättas på det högsta.

Ett bärande element i skriftställaren Guillous produktion har varit våld och våldsförhärligande. Exempel på detta är såväl skrifterna om såväl Hamilton som Arn, vilka både är fyllda av såväl våld och våldsromantik som klichemässiga övermänniskoideal. De fabulerande skrifterna om Arn är dessutom högst ohistoriska och torde icke tåla ett uns av källkritik.

Professor Uddhammar visar nu att även skriftställaren Guillous senaste alster följer den sort som visats prov på i skriftsällarens tidigare ymniga produktion av undermålig litteratur.


lördag 17 mars 2012

Hennes Majestät inviger centrum i Tyskland


Hennes Majestät Drottning Silvia, Drotting av Sverige, inviger dagcentret för demenssjuka i den tyska staden Bottrop. Till vänster om Drottningen står Hans Höghet Prins Karl, Prins till Löwenstein

Hovet låter meddela att Hennes Majestät Drottning Silvia, Drotting av Sverige, vid ett besök i Förbundsrepubliken Tyskland invigt ett dagcenter för demenssjuka i staden Bottrop Verksamheten på ifrågavarande center bedrivs i enlighet med de principer som tagit fram på det av Hennes Majestät grundade Silviahemmet. Denna art av verksamhet syftar till att hjälpa de som befinner sig i tidiga faser av demenssjukdom.

Drottningen mottags av Hans Höghet Prins Karl, Prins till Löwenstein, ordförande för Malteserordens hjälpverksamhet i Tyskland vilken driver verksamheten, samt överborgmästaren i Bottrop herr Tischler

Prins Karl övertog den 1 januari 2011 ordförandeskapet för Malteserordens hjälpverksamhet i Tyskland. Prinsen tillhör Furstehuset  Löwenstein-Wertheim-Rosenberg ett hus som mediatiserades 1806 varvid dess besittningar slutligen år 1819 tillföll Storhertigdömet Baden, Konungariket Bayern, Storhertigdömet Hessen-Darmstadt samt Konungariket Württemberg.

torsdag 15 mars 2012

Brott mot sekretesslagstifningen är ytterst allvarliga

I den av sensationslystna journalister initierade och av lismande politiker påhejade diskursen  om samarbetsavtalet med Saudiarabien står det ganska klart att sekretessbrott har begåtts. Om detta förhållande synes nu Myndigheten FOI  ha kommit till insikt och hos Justitiekanslern gjort en anmälan.

Brott mot sekretesslagstifningen är en synnerligen allvarlig förseelse då det ytterst kan skada rikets anseende och säkerhet. I detta fall har någon eller några aningslösa personer, med tillgång till de aktuella handlingarna, brutit mot lag och yppat hemligheter. Det är av stor vikt att detta nogsamt utreds så att de ansvariga kan lagföras och i det fall rätten finner dem skyldiga näpsas med laga dom. Den lag som denne eller dessa aninglösa personer brutit emot är Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400).

I sanning anmärkningsvärt är ock att Sveriges Radio, vilken i princip är en av statens institutioner, hänger sig åt att sprida hemliga uppgifter. Detta är icke acceptabelt och här måste varje medborgare som sätter respekten för rättstaten och upprätthållandet av lagarna främst högeligen protestera. Detta är icke något annat än medverkan till urholkande av det rättsamhälle som grundar sig på lagrana. Här bör skyndsamt en utredning inledas för att utröna huruvida detta är förenligt med Sveriges Radios uppdrag. Tills detta är klarlagt är det högst rimligt att ansvarliga journalister ofördröjligen skiljs från sina uppdrag så att de icke kan förstöra bevis eller på annat sätt försvåra utredningen.

Inget kan stå högre än upprätthållandet av rättstaten. I denna fråga är det så att folkets valda ombud har full tillgång till den information som krävs. Noteras kan att varje politiskt parti är representerat i exportkontrollrådet där varje fråga av den art som detta ärende avser nogsamt behandlas.

lördag 10 mars 2012

Huset Saud i Saudiarabien

Med anledning av den pågående diskursen om avtalet med Saudiarabien kan det finnas anledning att något upplysa om det Konungahus som styr nämnda stat. För undvikande av varje missförstånd skall här först fastslås att den typ av Monarki som förekommer i Saudiarabien på intet sätt är det monarkistiska styrelseskick som förordas på detta Forum.

Till att börja med skall fastslås att Saudiarbien i dess nuvarande form grundades först år 1932 genom en sammanslagning av Konungrikena Haijz och Najd, vilka såsom suveräna stater var sprungna ur det Osmanska Imperiet även om de understundum haft stor grad av självstyrelse.



Konungarikena Haijz och Najd

Haijz, vilket är den del av den arabiska halvön som omfattar kustområdet mot Röda Havet och där den heliga staden Mecka är belägen, var sedan 1517 en del av det Osmanska Riket. Då osmanerna för år 1916 utropade sig emiren Hussein ibn Ali till Konung av Haijz.

Hussein ibn Ali, Emir av Mekka och Konung av Hijaz

Ävenledes Najd lydde under osmansk överhöghet och här upprättades år 1744 det så kallade första Saudiska riket av Muhammed ibn Abd al Wahhab, vilken är det saudiska Konunghusets stamfader och farfaders farfaders farfader till den nuvarande Konung Abdullh. Det första saudiska riket, vilket formellt lydde undet det Osmanska riket, intogs av osmanerna 1814.

Blott tio år senare upprättades det så kallade andra Saudiska riket vilket ägde bestånd till 1891 då det övertogs av den rivaliserande dynastin Rashid. År 1902 intogs åter Riyadh av huset Saud genom den nuvarande Konungens fader Abdul-Aziz bin Saud vilken då utropades till Emir av Riyadh. Abdul-Aziz bin Saud förtog sig sedan uppgiften att ena den arbiska halvån. Under första världskriget liierade han sig med britterna och utropades år 1921 till Sultan av Najd för att 1926 utropas till Konung av Najd. År 1925 intogs den heliga staden Mecka i Konungariket Hijaz och påföljande år utropades Abdul-Aziz till Konung av Hijaz sedan Konung Hussein ibn Ali fördrivits från makten. Slutligen slogs Konungarikena Najd och Haijaz samman till Konungariket Saudiarabien är 1932.


Konung Abdul-Aziz bin Saud

Konungariket Saudiarbinen kom sedan att styras under Konung Abdul-Aziz bin Saud intill dennes död år 1952. Konung Abdul-Aziz bin Saud hade icke mindre än 38 barn. Härefter har Saudiarbiens samtliga fem efterföljande Konungar, allt intill denna dag, hämtas bland sönerna till Konung Abdul-Aziz bin Saud:
  • Konung Saud 1953-1964
  • Konung Faisal 1964-1975
  • Konung Khalid 1975-1982
  • Konung Faud 1982-2005
  • Konung Abdullah 2005-
Tronföljden förskriver att tronen skall ärvas av en ättling till Konung Konung Abdul-Aziz bin Saud samt att Konungen utser sin tronföljare. Enligt en Kunglig förordning av 2005 kommer denna ordning att förändras så en prinskommité istället kommer att utse tronföljaren. Således kan konstaeras att tronsföljdsordningen i Saudiarbaien starkt skiljer sig från de ordingar som av hävd och kobnstitution tillämpas i Europa.

Saudiarabien tillämpar en form av maktdelning där den lagstifande och verkställande makten, vilken ytterst utgöres av Konungen, är skiljd från den dömande makten vilken strikt tillämpas under Sharialagarna, vilka står under religösa råd. I landet finnes ock en rådsförsamling, Majlis Al-Shura, vilket dock icka skall förväxlas med ett parlament. Dock äger varje medborgare rätt att laga inför Majlis Al-Shura.

Politikens besynnerliga taskspel

I samband med den nu pågående diskursen om det avtal som slöts med Konungarriket Saudiarabien år 2005 blottas det politiska taskspelets allra mest besynnerliga sidor. Här försöker lismande politiker vinna poänger på ett sätt som gränsar till ren ohederlighet.

Först må konstaeras att detta avtal slöts under stor politisk enighet år 2005. Var och en som tagit del av dess innehåll, vilket ock de största kritikerna miljöpartiet och kommunistpartiet otvivelaktigt gjort, torde inse att dess skrivningar är långtgående och att den nu diskuterade affären, det strikt efter avtalets bokstav, torde rymmas inom vad som avtalet stipulerar. Att nu, ett flertal år efter avtalets undertecknande, komma och framställa sig såsom förvånade saknar därför all trovärdighet. Det enda syftet för detta taskspels lismande politiker torde vara vinna egna poänger och inget annat. Till detta kommer att samtliga dessa taskspelande politikers partier är representerade i Exportkonrollrådet, där alla frågor av någon som helst betydande art vad gäller krigsmateriel föredras.

Det enda intressanta i denna fråga är hurvida det tecknade avtalet överestämmer med lagstiftningen kring export av krigsmateriel. I avgörandet av denna typ av frågor framgår en av vår konstitutions allra största brister och svagheter. I avsaknaden av en författningsdomstol, det tredje av maktdelningens omistliga ben, finnes ingen obeoende institutaion att addressera detta spörsmål till. Det närmaste vi har att ta upp dessa frågor i är Konstitutionsutskotter, som icke är oberoende då det behärskas av den verkställande maktens mjoritet och som dessföruom alltför ofta blivit en arena för de lismande politikernas av egennytta färgade taskspel.

tisdag 6 mars 2012

Arvprinsen av Sachsen Coburg och Gotha övertar ledningen av den Herterliga Husstiftelsen


Deras Kungliga Högheter Prins Hubertus, Arvprins av Sachsen Coburg och Gotha med gemål Prinsessan Kelly, Arvprinsess av Sachsen Coburg och Gotha.

Hans Kunglig Höghet Prins Hubertus, Arvprins av Sachsen Coburg och Gotha har från och med den 1:a januari innevarande år övertaget ledningen för den  Herterliga Husstiftelsen (ty. Stiftung der Herzog von Sachsen-Coburg und Gotha'schen Familie)  från sin fader Hans Kunglig Höghet Prins Andreas, Prins av Sachsen Coburg och Gotha. Med detta tager Arvprinsen tillsammans med sin gemål, Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Kelly, Prinsessa av Sachsen Coburg och Gotha, åter sitt residens i Coburg efter att under några år ha residerat i New York.

Familjestiftelsen bedriver skogsbruk och innehar en total areal på 19 000 hektar varav 15 000 hektar utgöres av skog. Bland andra egendomar som familjestiftelsen förfogar över finnes det Herterliga Sommarslottet Callenberg strax utanför Coburg samt slottet Greinberg i Österrike.

Arvprinsen är syssling med vår högaktade tronföljare Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland.

Bröllopet 1932 mellan Deras Kungliga Högheter Prins Gustaf Adolf, Prins av Sverige, Hertig av Västerbotten samt Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Sibylla, Prinsessa av Sverige, Prinsessa av Sachsen Coburg och Gotha, Hertiginna av Västerbotten. Längst till vänster synes Hans Kunglig Höghet Hertig Carl Eduard, Hertig av Sachsen Coburg och Gotha, Arvprinsens farfaders fader samt Kronprinsessans farmoders moder. Längst till höger synes Hennes Kunglig Höghet HertiginnanVictoria Adelheid, Hertiginna av Sachen´Coburg och Gotha, Arvprinsens farfaders moder och Kronprinsessans farmoders moder.

måndag 5 mars 2012

Ultrafeministisk dårskap

Industrimannen dr Gyllenhammer uttalar idag i Svenska Dagbladet att han är för könsmässig kvotering av ledamöter till börsbolagens styrelsen. Det är i sanning högst beklagligt att även en person som dr Gyllenhammar nu synes ha drabbats av den ultrafeministiska farsot som hemsöker vårt land och som det finns få som vågar stå upp emot.

Vid varje tillsättning är det enda som har någon betydelse den förmåga och skicklighet som personen besitter. Här är det lika befängt att ta feministiska könsmässiga hänsyn som det är att ta hänsyn till hudfärg eller bostadort. Allt annat än att utnämningar måste grunda sig i personens kompetens inom området är icke annat än största dårskap.

Feminismen är en i sanning vederstygglig lära som hämtar sina principer från marxismens onda tankegods, det tankegods som störtat både stater och människor i fördärvet. Feminism och marxism tar sin yttersta utgångspunkt i att människan i grunden är en kollektiv varelse vars individuella egenskaper eller preferenser är av ringa värde. I dessa primitiva och människofientliga läror är de kollektiva attributen såsom kön och klass det i allt styrande.

Det är en gåta att feminismen får härja som den gör i den förkastliga politiska korrekthetens namn. Vår Herre skapade oss människor till sin avbild och gav härvid till en del man och kvinna olika egenskaper. De extermfeminister som i sin dårskap och dumhet anser att kön är en social konstruktion gör icke enbart sina intellekt till största åtlöje utan sätter sig ock upp mot Skapelsen.

Med det som säges ovan är det på intet sätt sagt att en kvinna icke skulle kunna inneha höga ämbeten. Såsom inledningsvis framhållits får enbart individens förmåga och skicklighet vara avgörande medan frågan om kön är helt och fullständigt oväsentlig i dessa sammanhang. Dumhet är det dock när de ultrafeministiska dårarna driver tesen att kvinnor, av ett rent självändamål, skall inneha yrken för vilken deras fysiologi kanske icke är helt lämpad. Således är det högst tveksamt att göra kvinnor till gruvarbetare, soldater i stridande befattningar eller till brandsoldater.

söndag 4 mars 2012

Tid att återupprätta den ryska Monarkin

Denna dag äger presidentval rum i den Ryska Federationen. Även om en av den ledande kandidaterna, den nuvarande försteministern, herr Putin torde vara den kandidat som åtnjuter störst förtroende måste ändå stora tvivel resas kring herr Putins agerande och om valet till alla delar följer de intentioner som konstitutionen föreskriver. Ensidigt utnyttjande av Federationens myndigheter för att skapa sig fördelar samt en nära relationer med ledande ekonomiska maktsfärer ger vid handen att herr Putin, genom sitt agerande, gör våld på folkstyret.

Utvecklingen i den Ryska Federationen har allt mer gått mot en maktkoncentration, innefattande såväl en symbios mellan presidentämbetet och försteministerämbetet, som ovannämnda relationer till den ekonomiska sfären och då icke minst till företaget Gazprom. Allt detta strider mot maktdelningens princip och riskerar på sikt leda Federationen till fördärvet och avgrundens rand.


Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria av Ryssland med försteministern herr Putin och Patriarken av Moskva

Av det som säges ovan framgår med största tydlighet att få stater torde vara i större behov av en inriktning mot maktdelning än den Ryska Federationen. Ett återupprättande av den ryska Monarkin vore i detta den mest lämpliga lösningen. Genom detta skulle Dumans roll stärkas samtidigt som den verkställande makten, under Tsarens beskydd, strikt skulle ställas under lagarna.


Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria av Ryssland

Ett återupprättande av den ryska Monarkin kräver en lösning av den tvistighet som råder mellan olika grenar av ätten Romanov, och som har sin grund i om Storfurst Vladmir äktenskap med Prinsessan Leonida av det georgiska huset Bagration of Mukhrani, är att anse såsom dynastiskt eller icke. Här hävdar den äldre grenen av huset Romanov, med huvudmannen Hans Höghet Prins Niklas av Ryssland, att så icke är fallet. Den yngre grenen med Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, dotter till Storfurst Vladimir, är här av den motsatta åsikten.


Hans Höghet Prins Niklas av Ryssland i mitten tillsammans med Hans Majestät Konung Simeon av Bulgarien vid ett möte den 24 februari innevarande år.

Svagheten i den äldre grenens argumentation är att det inom icke finnes några medlemmar som ingått dynastiska äktenskap varför resonemanget något faller på sitt eget grepp. Vid en restauration av den ryska Monarkin måste ändock en värdering av den nuvarande situationen göras och denna torde leda till att Storfurstinnan Maria måste anses som den rättmätige arvtagaren. Denna fråga är dock ytterst upp till Duman att avgöra.