onsdag 29 december 2010

Märkligt resonemang av redaktör Gudmundsson

Redaktör Gudmundsson för i dagens Svenska Dagblad ett högst märkligt resonemang kring programskrivningar som förekomma inom den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. För undvikande av missförstånd må först deklareras att jag på intet sätt sympatiserar med några socialistiska organisationer och således icke heller med Broderskapsrörelsen.

Dock anse jag att redaktör Gudmundsson bör respektera att nämnda organisation, Broderskapsrörelsen, säger sig stå på en religiös grund. Att sedan nämnda organisation, som nu synes slå ihop kristendom med den muselmanska läran, utifrån ett rent teologiskt perspektiv är ute på synnerligen svag is och famlar i lösan sand, för att icke säga kvicksand, är en annan sak som icke diskuteras här.

Nej, det redaktör Gudmundsson icke respekterar är att det utifrån den Heliga Skrift är tämligen klart att ett så kallat homosexuellt levnadssätt icke är något eftersträvansvärt. Detta lär även vara mycket klart uttryckt i de muselmanska skrifterna. Utifrån detta synes det mig därför vara helt oantastligt att Broderskapsrörelsen, i sina programskrivningar, icke innefattar skrivningar som på något sätt befrämjar homosexuella levnadssätt. Man kan således med fog fråga sig om icke redaktör Gudmundsson resepekterar religonsfriheten?

Slutligen, för undvikande av vidare missförstånd, må framföras att detta gäller är en fråga om religös övertygelse och att det i dessa frågor icke ankommer på oss människor att döma utan att vi här må förtrösta oss på Vår Herre.

tisdag 28 december 2010

Inrätta Kungligt Kansli

Svenska Dagbladet låter meddela att det insmugit sig ett beklagligt faktafel i Hans Majestät Konungens jultal, i det att fel siffra angavs för jordens uppskattade befolkningsantal år 2050. Enligt Hovets informationschef, fru Eldh, har fel informationer givits till Hans Majestät i samband med skrivandet av talet. Dessvärre är det icke första gången Hans Majestät felinormeras. Ett annat spektakulärt exempel, vilket tål att omtala, är uttalanden som Hans Majestät gjorde vid ett statsbesök i Brunei. Detta uttalande baserade sig helt på den information som Hans Majestät fått från utrikesförvaltningen. Icke desto mindre fick Hans Majestät, helt oförskyllt, utstå mycken spott och spe för detta.

Det hela synes kunna avhjälpas genom inrättandet av ett Kungligt Kansli för beredande av frågor av detta slag samt för Hans Majestäts samverkan med den övriga Statsförvaltningen. Idag faller dessa uppgifter på Riksmarskalken, som dock kan antas ha en allt för hög arbetsbörda då denne även har, att under Konungen, leda den omfattande verksamheten vid det Kungliga Hovet.

Chefen för det Kungliga Kansliet skulle då i heder, rang och värdighet likställas med Riksmarskalken och likt denne tilltalas Ers Excellens. Vilken titel som skulle ges chefen för det Kungliga Kansliet kan diskuteras men ett alternativ skulle kunna vara att nyttja den gamla hedervärda Rikskanslertiteln.

lördag 25 december 2010

Hertigen av Västergötland tackade sin hembygd

Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland

Dagens Nyheter låter meddela att Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, höll ett mycket uppskattat tal vid ett besök i Ockelbo kyrka, på torsdagskvällen, där han framförde sitt varma tack till sin hemorts innebyggare för den respekt som visats Hertigen och hans gemål Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, under hela den tidperiod som föregick förlovning och förmälning.

Åter har Hertigen, på ett mycket förnämligt sätt, visat sina stora kvaliteter. Kronprinsessan är i sanning att gratulera till ett klokt val av gemål.

Hans Majestät Konungens tal

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland

Så har då vår högaktade Konung hållit årets traditionella tal till svenskar hemma och utomlands.

Hans Majestäts tal är mycket tänkvärt då det tar upp stora och viktiga frågor som har med hela vår jords framtida väl och ve att göra. För att sätta perspektiv på detta gör Hans Majestät följande liknelse:

"Vår planet är sårbar. Jag brukar tänka på jorden som ett äpple – med jordskorpan tunn som ett äppelskal. "

Ibland är det denna typ av mycket enkla liknelser som får oss att komma till eftertanke. Här må vi alla, likt Hans Majestät, bringas att inse att många stora frågor kräver sin lösning inom de närmsta åren. Det går icke att vänta längre utan nu kräves handling. Det är således i detta sammanhang mycket betydelsefullt att vår högaktade Konung lyfter fram denna problematik på ett så uppenbart och konkret sätt.

Genom sin ställning som Monark kan Hans Majestät, i motsats till politiker som komma och gå, oförtrutet ägna denna, för allas vår och våra efterkommandes framtid, avgörande fråga hela sitt engagemang vilket ger en kontiniutet som endast kan åstadkommas i ett monarkistiskt statsskick.

Alla må vi instämma i den bön med vilken Hans Majestät avslutar sitt tal:

"Hjälp oss att bruka den livskraft du har lagt i din skapelse, Så att vi blir förvaltare och inte förbrukare, Uppbyggare och inte nedrivare"

Avslutningsvis vill vi från detta anspråkslösa forum framföra våra underdånigaste och allra hjärtinnerligaste önskningar till Hans Majestät och hela hans Hus om en fortsatt God Jul och ett Gott Nytt År.

Leve Konungen och hela hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Oförändrat förtroende för Hans Majestät

Enligt en undersökning, genomförd av opinionsinstitutet SIFO, som omförmäles i Svenska Dagbladet är förtroendet för vår högaktade Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, oförändrat högt. Hela 82 procent av de tillfrågade ange att de ha förtroende för Hans Majestät.

Av undersökningen framgå ock att det finns de som anse att vår högaktade Kronprinsessa, Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, i förtid bör uppstiga på tronen. Även om detta peka på det utomordentligt goda och välförtjänta förtroende som vår högaktade Kronprinsessa åtnjuter vore en sådan ordning helt i strid med all hävd och sedvänja.

Under vårt lands långa historia har våra Monarker, med några få undantag, suttit livslångt på tronen och denna goda hävdvunna tradition är inget som på något sätt bör förändras. Enda untantagen från denna tradition, efter Konung Göstas grundande av det nutida Sverige, utgöres av Konungarna Erik XIV och Sigismund, Drottningen Kristina samt Konungen Gustaf IV Adolf. I tre av dessa fall ha orsaken varit inre, icke eftersträvansvärda, stridigheter medan det i fallet Drottning Kristina handlade om mer personliga och religiösa överväganden.

Under alla omständigheter peka ovan nämnda undersökning på att den smutsiga och föga hedervärda kampanj mot vår Monarki, som fega republikaner under hösten ägnat sig åt, och där smädesskriften mot Hans Majestät var den mest klandervärda och avskyvärda beståndsdelen, fallit platt till marken och totalt misslyckats. I skenet av detta må nu republikanerna och deras smädessekt, republikanska föreningen, som icke våga strida med blanka vapen, stå där med skammen inför sina grova tilltag.

Nu se vi fram emot att snart få lyssna till vår högaktade Konungs tradionella jultal till svenskar hemma och utomlands.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

onsdag 22 december 2010

Glädjande beslut av Regeringen

Det är glädjande att Regeringen, i det vid senaste regeringssammanträdet antagna regleringsbrevet för Migrationsverket, synes ha uppmärksammat det missförhållande som består i det att kristna systrar och bröder utvisas till Irak. Situationen i detta land är ännu djupt bekymmersam och de där härjande medeltida mörkermännen drager sig icke för att mörda och förfölja våra kristna systrar och bröder. Ett fasansfullt dåd mot en kyrka i Bagdad under hösten är ett talande, om än mycket dystert, bevis på detta. Det förefaller vara en gåta hur ansvarig myndighet, Migrationsverket, under dessa förhållanden kunnat expediera utvisningar.

Vikten av denna fråga belyses ock i en Brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet, från riksdagledamöterna (KD) herrarna Oscarsson och Halef, och här kan bara instämmas i vikten av att ansvariga statsråd säkerställer regleringsbrevets intentioner.

söndag 19 december 2010

Regerande europeiska monarkers titlar

Då det ofta förekommer stor okunskap om vilken titulatur som gäller för de regerande europeiska Monarkierna gives här en kort sammanfattning.

Förenade Konungarikena
Titel: Hans/Hennes Majestät, med Guds Nåde de Förenade Konungadömena av Storbrittanien och Nordirland och Hans/Hennes andra Besittningar och Territorier, Konung/Drottning, Överhuvud av Samväldet, Trons Försvarare.

Den brittiske monarken innehar även titeln Hertig av Normandie i egenskap av Monark över Jersey och Guernsey samt titeln Herre av Mann i egenskap av Monark över Isles of Man.

Vidare innehar den brittiske monarken Konunga/Drottning-titeln över sina övriga utomeuropeiska bestittningar vilka är Antigus och Barbuda, Australien, Bahamas, Barbados, Belize, Canada, Grenada, Jamaica, Nya Zeeland, Papua och Nya Guinea, Saint Kitts och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna, Salomonöarna samt Tuvalu.

I dessa besittniningar användes samma titel som för de Förenade Konungadömena Storbrittanien och Nordirland med den skillnaden att besittningens namn användes istället för Förenade Konungadömena Storbrittanien och Nordirland.

Konungariket Belgium
Titel: Hans/Hennes Majestät, Belgernas Konung/Drottning

Konungariket Danmark
Titel: Hans/Hennes Majestät, med Guds Nåde Konung/Drottning av Danmark

Denna titel antogs av Hennes Majestät Drottning Margareta II, Drottning av Danmark vid hennes tronsbestigning år 1972. Hennes Majestät avsade sig här de titlar som förut varit förenade med den danska konunga titeln och vilka innefattade Vendernas och Götarnas Konung, Hertig av Schleswig, Holstein, Stormarn, Ditmarschen, Lauenberg och Oldenburg.

Konungariket Nederländerna
Titel: Hans/Hennes Majestät, med Guds Nåde Konung/Drottning av Nederländerna, Prins/Prinsessa av Orange-Nassau etc. etc. etc.

De tre "etc." refererar till ärvda och hävdvunna titlar vilka är:
  • Prinsessa av Lippe-Biesterfeld. Detta torde dock vara Hennes Majestäts personliga titel i egenskap av dotter till Hans Kunglig Höghet Prins Bernhard, Prins av Nederländerna, Prins av Lippe-Biesterfeld. Inom huset Lippe-Biesterfeld ärves icke titlarna på spinnsidan varför Hennes Majestäts arvingar icke ärver denna titel
  • Markis av Veere och Vlissingen
  • Greve av Buren, Culemburg och Leerdam (nederländska titlar)
  • Greve av Dietz, Katzenelnbogen och Spiegelburg (tyska titlar)
  • Greve av Vianden (luxemburgsk titel)
  • Vicegreve av Antwerpen (belgisk titel)
  • Baron av Breda, Cranendonck, Lanet Cuijik, Eindhoven, Staden Grave, Ijsselstein, Liesveld (nederländska titlar)
  • Baron av Diest, Herstal, Warneton (belgiska titlar)
  • Baron av Arley och Nozeroy (franska titlar)
  • Arvsherre och Seigneur av Ameland (nederländsk titel)
  • Herre av Baarn, Borculo, Bredevoort, Daasburg, Geertruidenberg, Hooge en Lage Zwaluwe, Klundert, Lichtenvoorde, 't Loo, Naaldwijk, Niervaart, Polanen, Steenbergen, Sint Maartensdijk, Soest, Ter Eem, Willemstad och Zevenbergen (nederländska titlar)
  • Herre av Bütgenbach, Sankt Vith och Turnhout (belgiska titlar)
  • Herre av Besançon and Montfort (franska titlar)
Konung av Norge
Titel: Hans/Hennes Majestät, Kounung/Drottning av Konungadömet Norge

Konungariket Spanien
Titel: Hans/Hennes Majestät, Konung/Drottning av Spanien

Ovanstående är den titel som konstitutionen av år 1978 uttryckligen nämner. I nämnda konstitution gives Monarken rätt till alla titlar som av hävd varit förendade med den spanska konungakronan. Detta gör att även nedanstående, mer fullständiga titel gäller, även om den vanligen icke nyttjas av Hans Majestät Konung Juan Carlos I, Konung av Spanien:

Titel: Hans/Hennes Katolska Majestät, Konungen/Drottningen av Spanien, Konung/Drottning av Kastillien, av León, av Aragonien, av de Bägge Sicillerna, av Jerusalem, av Navarra, av Granada, av Sevillia, av Toledo, av Valencien, of Galicien, av Sardinien, av Córdoba, av Korsika, av Murcia, av Jaén, av Algarves, av Algeciras, av Gibraltar, av Kanarieöarna, av det Östra öch Västra Indien, av Oceanernas Öar och Fastlad, Ärkehertig av Österrike, Hertig av Burgund, av Brabant, av Milano, av Athen och Neopatria, Greve av Habsburg, av Flandern, av Tyrolen, av Roussillon, och av Barcelona, Herre av Biscaya och av Molina

Konungariket Sverige
Titel: Hans/Hennes Majestät Sveriges Konung

Här må framhållas att Konung Carl XVI Gustaf även är Hertig av Jämtland. Hertigvärdigheten är dock Konungens personliga titel. Enligt svensk hävd och tradition ärves icke svenska hertigtitlar.

Framhållas bör och att den tidigare konungatiteln var med Guds Nåde, Sverige, Götes och Vendes Konung. Denna titel bör av hävd anses såsom rättmätig.

Storhertigdömet Luxemburg
Titel: Hans/Hennes Kunglig Höghet, med Guds Nåde, Storhertig/Storhertiginna av Luxembourg, Hertig av Nassau, Pfalzgreve vid Rhen, Greve av Sayn, Königstein, Katzenelnbogen och Diez, Burgreve av Hammerstein, Herre av Mahlberg, Wiesbaden, Idstein, Merenberg, Limburg och Eppstein.

Här må ock framhållas att det Luxemburgska Storhertighuset, genom den nuvarande Storhertigens fader, Hans Kunglig Höghet Storhertig Jean, även ägde de titlar som tillkommer huset Borboun Parma. År 1986 avsade sig Hans Kunglig Höghet Storhertig Jean dessa titlar för sig och sitt hus.

Furstendömet Lichtensstein
Titel: Hans Höghet, Furste av Lichtenstein, Hertig av Troppau och Jägerndorf, Greve av Rietberg.

Furstendömet Monaco
Titel: Hans Höghet, Furste/Furstinna av Monaco, Hertig avValentinois, Markis av Baux, Greve av Carladès, Greve av Polignac, Baron av Calvinet, Baron of Buis, Herre av Saint-Rémy, Herre av Matignon, Greve av Torigni, Baron av Saint-Lô, Baron av La Luthumière, Baron av Hambye, Hertig av Estouteville, Hertig av Mazarin, Hertig av Mayenne, Prins av Château-Porcien, Greve av Ferrette, Greve av Belfort, Greve av Thann, Greve av Rosemont, Baron av Altkirch, Herre av Isenheim, Markis av Chilly, Greve av Longjumeau, Baron av Massy, Markis av Guiscard

lördag 18 december 2010

Kloka ord av herr Skytte

I Svenska Dagbladet finnes idag synnerligen kloka tankar som förmedlas av den högst hedervärde krönikören herr Skytte. Herr Skytte pekar i sin krönika på opinonsbildare hos tidningen Aftonbladet, nämligen pamflettisten Guillou och pastor Klein, vilka på det mest anmärkningsvärda sätt icke i grunden förmår att taga avstånd från de rörelser som styrs av medeltida mörkermän och vars syfte är att bringa hela vår civilisation i olycka. Istället anklagas våra säkerhets- och rättsvårdande institutioner för "facism" vilket är fullständigt barockt och icke ha det minsta med verklighet att göra.

Att pamflettisten Guillou, en gång dömd och lagförd för spioneri och brott mot rikets säkerhet, argumenterar på detta sätt förvånar icke. I sina alster, inom den så kallade "kiosklitteraturens" allra sämsta delar, har nämnde spiondömde pamflettist ägnat sig åt bestaliska excesser i våld och våldsförhärligande. Måhända ser denne syniske pamflettist blodiga terrordåd främst som en inspirationkälla för att i skriftlig form kunna producera ytterligare alster, där excesser i våld är det bärande temat. Att någon överhuvudtaget vill köpa pamflettistens alster, vilka på ren svenska icke är något annat är "ren smörja", är i sanning förunderligt. Än märkligare är det att någon överhuvudtaget fäster vikt när den spiondömde pamflettisten söker taga sig en plats i den offentliga debatten.

Även pastor Klein borde bättre vakta sin penna än att anklaga polismakten för facism vilket nämnde pastor gjort i samband med ingripanden i Göteborg. Förhoppningsvis får pastor Klein en välbehövlig tankeställare genom det nyss genomförda dådet i Stockholm, där endast ett misstag, från den bestialiske terroristens sida, förhindrade ett blodbad som aldrig tidigare förekommet inom rikets gränser. Det är fullständigt uppenbart att polismakten, för att förhindra dåd av detta slag, måste vara försiktiga och hellre ingripa en gång för mycket än en gång för litet. Även pastor Klein borde kunna inse detta.

onsdag 15 december 2010

Välkommet besked från Örebro tingsrätt

Svenska Dagbladet låter meddela att Örebro tingsrätt, som enligt nuvarande högst märkliga ordning har att avgöra benådningsfrågor, fattat beslut om att icke bevilja straffången Arklöv någon tidsbestämmning av det rättmätiga livstidstraff nämnde straffånge avtjänar.

Detta besked måste betraktas som mycket glädjande då det på intet sätt kan uteslutas att en straffånge som straffången Arklöv, vilken bland annat begått vidriga polismord, icke återfaller i sin vederstyggliga brottsliga bana. Dessutom, och av lika vikt, måste beaktas att anhöriga till de offer vars liv straffången Arklöv släckt icke kan ansöka om någon tidbegränsning av den livslånga svåra sorg och smärta de drabbats av genom nämnde straffånges förvållande.

Straffången Arklöv, som genom sina svåra brott måste anses ha förlorat allt medborgerligt förtroende, bör hållas innanför fängelsets murar hela den strafftid han ådömts, således tills han avlider, och aldrig mer ges ynnesten att njuta frihetens sötma.

Detta fall har ock tidigare diskuterats på detta forum inom ramen för benådningsmaktens förfall.

söndag 12 december 2010

Ett synnerligen allvarligt brott

Svenska Dagbladet låter meddela att de sprängattentat som under gårdagen drabbade vår huvudstad synes vara ett så kallat terroristbrott med koppling till krafter som styrs av medeltida mörkermän, vilka icke skyr några medel i sin besinningslösa kamp. Att urskiljningslöst begå brott som drabbar oskyldiga är i sanning ett av de värsta brott som kan begås. Nu synes det endast ha varit våldsverkaren själv som omkom men lika gärna kunde kvinnor, barn och värnlösa åldringar ha drabbats av denne fruktansvärde och av synism helt förkättrade missgärningsman.

Samhällets svar måste bli kraftfullt och alla medel måste nu tillsättas i det att alla inblandade måste gripas och lagföras. Vidare måste åtgärder vidtagas för att förbättra skyddet för allmänheten så att vi alla i vår huvudstad och annorstädes kan röra oss fritt och utan fruktan för våra liv.

Tills dess att situationen klarnat bör Regeringen överväga att insätta Kungl. Livgardet, eventuellt med understöd av de nationella skyddstyrkorna (Hemvärnet), för att övervaka och skydda huvudstaden. Det må här klargöras att detta förfarande nu är fullt möjligt sedan de så kallade "Ådalslagarna" förändrades år 2006 i syfte att nyttja Krigsmakten mot terrorism.

Vidare bör undersökas vilka lagrum som finnes till förfogande i de fall det synes nödvändigt att försätta vissa personer i skyddshäkte.

Ingen möda får nu besparas att möta detta fruktansvärda brott och kraftfullt näpsa dem som står bakom det.

Må den Högsta vara med oss och beskydda vårt älskade Fädenesland.

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

lördag 11 december 2010

Årets Nobelhögtidligheter

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, omgiven av sin familj Hennes Majestät Drottning Silvia, Sveriges Drottning, Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland samt Hans Kunglig Höghet Prins Carl Philip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, under mottagandet av hyllningar vid Nobelfesten.

Såsom framgår av Svenska Dagbladet har årets Nobelhögtidligheter nu genomförts under sedvanligt storslagna och högtidliga former. Att detta är ett evenemang som skänker vårt land mycken uppmärksamhet och ett hedrande rykte är ställt utom allt tvivel. I detta ha givetvis vårt högaktade Konungahus en stor del i form av den kontiniutet och markerande av betydlighet som deltagandet, och icke minst Konungens utdelande av prisen, ger. Allt sedan det första prisets utdelande har Konungahuset medverkat. De första nobelprisen utdelades år 1901 av vår högaktade Konungs farfaders fader, dåvarande Kronprinsen och Hertigen av Värmland, sedermera Konung Gustaf V.

Det storslagna festligheterna i Stockholms Stadhus torde knappast i hela världen ha sin motsvarighet. I denna festlighet och i arrangemang under hela Nobelveckan sker många möten mellan vetenskapsmän och mellan vetenskapsmän och studenter, möten som skapar kontakter som icke får förringas. Allt detta är i sanning något att djupt glädjas över.

Även vårt djupt vetenskapligt intresserade Konungapar har vid ett flertal tillfällen tagit initativet till seminarier och symposier då Nobelpristagare deltagit, icke enbart i anslutning till festligheterna utan också vid andra tillfällen. Det nät av förbindelser som vår Konung, under sin nu mer än 33 åriga regeringstid, på detta sätt upprättat är högst betydelsefullt och något som kommer vetenskap och forskning i vårt land till del och nytta.

I detta sammanhang må ock nämnas det forum för möten mellan Nobelpristagare och unga forskare som Greve Lennart Bernadotte, Greve av Wisborg, skapade redan 1951 och som allt sedan dess varje sommar verkat till vetenskapens fromma. Denna verksamhet leds idag av Grevens dotter, Grevinnan Bettina Bernadotte, Grevinna av Wisborg.

Greve Lennart Bernadotte, Greve av Wisborg, framför sitt vackra residens Mainau, vilket är ett arv från den badensiska storhertigätten.

torsdag 9 december 2010

Ytterligare milstolpe för Hertigen av Västergötland

Hertigen av Västergötlands vapensköld

Ytterligare en milstolpe kommer imorgon att passeras av Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, i det att Hans Kunglig Höghet deltager i Nobelprisfestligheterna. Svenska Dagbladet låter meddela att Hans Kunglig Höghet till bordet kommer att föra Fru Sumire Negishi, hustru till kemipristagaren.

Genom Nobelprisfestligheterna kommer Hertigen, i egenskap av fursterlig person, ha deltagit i de tre stora årliga begivelserna vilka också utgöras av Nationaldagsfirandet och Riksdagens öppnande. Till detta kommer deltagande i andra evenemang, som vår Konungaätts 200 års jubileum, och resor såväl utom som inom riket. Hertigen har hittills skött sitt viktiga värv med den äran och det framstår alldeles uppenbart att Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, är att gratulera till ett synnerligen gott val av gemål.

onsdag 8 december 2010

Republikanerna förnekar sig icke

På det hedervärda konservativa forumet Tradition & Fason fäster biträdande borgarrådssekreteraren Herr Edgélius uppmärksamheten på en så kallad "signerat -artikel" på Dagens Nyheters ledarsida som utgör ännu ett åskådningsexempel på republikanernas fega och smädeliga argumentation. Artikeln är författad av pamflettisten Lena Johansson.

Åter kan vi se hur dessa fega republikanska samhällsomstörtare icke förmår att strida med blanka vapen utan måste ta till oförskämdheter och förtal mot Hans Majestät. Artikeln är ännu ett led i den panikartade kampanj som ljusskygga republikanska krafter nu startat efter det att Monarkins starka folkliga stöd åter manifesterats i samband med vårt högaktade Tronföljarpars högtidliga och storartade bröllop.

Rörande sakinnehållet och argumentationen i artikeln kan med fördel hänvisas till Herr Edgélius kloka kommentar på forumet Tradition & Fason. Här kan bara konstateras att den sakargumentation som pamflettisten Johansson bedriver gränsar till ren infantilitet och har en kvalité som icke skänker något annat än stort och allmänt åtlöje till nämnda pamflettist.

Ett allvarligt inslag i artikeln, som icke explicit uppmärksammas av Herr Edgélius, är att pamflettisten såsom ett bärande argument använder de lösa rykten och det förtal som torgföres i den nyligen publicerade nidskriften mot Hans Majestät. En nidskrift som den mycket vederhäftige Professor Harrisson betecknat som del i en ren häxprocess. Pamflettisten visar härigenom sitt rätta jag såsom en feg republikan som måste ta till skvaller för att argumentera för sin smutsiga sak. Hade pamflettisten besuttit någon form av hederskänsla skulle hon ofördröjligen uttrycka en underdånig ursäkt till Hans Majestät, något som dessvärre icke torde kunna förväntas.

Att Dagens Nyheter tillåter att ett inlägg på ledarsidan vars argumentattion bygger skrifter, vars trovärdighet och seriositet är lika med noll och intet, är i sanning anmärkningsvärt och föga hedersamt för denna tidning. Dagens Nyheter är härigenom att betrakta som sämsta sortens, för att uttrycka det populärt, "skvallerblaska" som icke förtjänar några seriösa och hedervärda läsare.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

tisdag 7 december 2010

Glädjande gripande

Svenska Dagbladet låter meddela att den för allvarliga brott misstänkte publiciten Assange nu gripits av de brittiska myndigheter. Av rapporteringen framgår att publicisten trilskas med rättvisan genom att vägra lämnandet av såväl fingeravtryck som så kallat DNA-prov. Även om inga förhastade slutsatser i skuldfrågan må dragas, torde icke detta handlande lända den för allvarliga brott misstänkte publicisten till fördel. Domstolen har ock vägrat att ställa ut borgen och beordrat att den för allvarliga brott misstänkte publicisten skall kvarhållas i häkte, vilket synes vara ett mycket välgrundat beslut av domstolen.

Det är nu av största vikt att utlämningsförfarandet påskyndas så att den för allvarliga brott misstänkte publicisten med fångtransport kan föras till vårt land och att förundersökningen därigenom kan färdigställas.

Vidare vore det högst önskvärt att nämnde publicist även kunde lagföras och dömas för spridandet och yppandet av hemliga handlingar till vilka han icke haft någon som helst rättighet. I förlängningen sätter dessa dumdristigheter människor i livsfara. De internationella rättsvårdande myndigheterna borde skyndsamt utreda huruvida det finns något internationellt eller nationellt lagrum genom vilket publicisten kan näpsas för dessa oförsvarliga handlingar som i det närmaste är att jämställa med högföräderi.

fredag 3 december 2010

Välkommen arresteringsorder

Svenska Dagbladet låter meddela att brittiska myndigheter nu erhållit arresteringsorder rörande den för allvarliga brott misstänkte herr Assange.

Det brott för vilket herr Assange misstänkes har förvisso icke med nämnde herres publiceringsverksamhet att göra, men dessa sistnämnda dumdristigheter visar tecken på tvivelaktigt omdöme. Det är således synnerligen angeläget att den pågående brottsutredningen mot herr Assange kan fullföljas, vilket bäst låter sig göras med herr Assange i häkte.

Vad sedan gäller herr Assange publiceringverksamhet må var och en ha klart för sig att denna är både omdömeslös och mycket riskfylld. Många personers säkerhet äventyras genom nämnda verksamhet. Då publiceringen även rör regimer med bestialiska diktatorer kan den i förlängningen leda till att människor både torteras och mördas. Det är således icke något litet ansvar herr Assange lägger på sina axlar genom denna sin vansinniga verksamhet.

Vidare tycks herr Assange och hans likar sakna elementär kunskap om diplomatisk verksamhet och diplomatiska metoder. Såväl krig som andra konflikter har genom historien kunnat undvikas genom förandet av förtroliga samtal. Den nu inträffade exempellösa publiceringen försvårar användadet av förtroliga samtal vilket i sanning är högst bekymmersamt och i förlängningen kan få mycket tragiska konsekvenser.

Huruvida herr Assange även skulle kunna lagföras för sin publiceringsverksamhet är oklart om än mycket önskvärt. Denna typ av oförsvarliga dumdristigheter, som sätter människoliv på spel, måste både stävjas och näpsas.

torsdag 2 december 2010

Kostnaden för det brittiska Arvprinsbröllopet

Svenska Dagbladet låter meddela att tidningen New Magazine beräknat en kostnad motsvarande 612 miljoner kronor för det förestående brittiska Arvfurstebröllopet där Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm av Wales kommer att förmälas med Fröken Middleton.

Även i samband med vårt eget högaktade Tronföljarpars bröllop förekom uppgifter av detta slag, om än icke till samma belopp. Syftet var då precis som i det nu aktuella brittiska fallet att misskreditera arrangemanget som sådant för att skada Monarkin. Högst sannolikt är det försåtliga republikanska krafter som ligger bakom varför detta synes vara ytterligare ett exempel på republikanernas feghet och oförmåga att strida med blanka vapen.

Skärskådas siffrorna består den alldeles övervägande delen av en påstådd kostnad för säkerhetsarrangemang. Det som icke här framkommer är att en stor del av denna kostnad utgöreas av lönekostnader som under alla omständigheter skulle betalats ut. Vidare må framhållas att alla arrangemang av denna dignitet självklart travar säkerhet. I detta avseende skiljer sig icke den brittiske Arvprinsens bröllop från idrottsevenemang eller politiska toppmöten av olika slag.

I jämförelsen med ett politiskt toppmöte, vars säkerhetskostander torde vara på samma nivå med den beräkningsmodell som tillämpas, kommer Arvprinsens bröllop ge mycket igen i form av ökade turistintäkter och allmän så kallad "godwill" för det Förenade Konungariket. Högst sannolikt torde det förestående högtidliga Arvprinsbröllopet även utifrån ett snävt nationalekonomisk perspektiv vara en synnerligen god "investering".

Drages säkerhetskostnaderna bort från den av ovannämnda tidskrift utförda beräkningen hamnar kostanden på motsvarande 27 miljoner kronor, en högst rimlig summa för denna viktiga historiska händelse.

Det måste således konstateras att det icke länder Svenska Dagbladet till heder att utan kommentar publicera denna typ av uppgifter och högst tveksamma beräkningar.

söndag 28 november 2010

Förtida tronskifte

Svenska Dagbladet låter meddela att vissa så kallade opinionsundersökningar ger vid handen att det finns en åsikt att Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, i förtid bör uppstiga på tronen genom det att Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, träder tillbaka och abdikerar.

Detta förhindrar på inget sätt att Kronprinsessan på alla sätt stödjer och bistår sin Fader i dennes viktiga värva. Detta är ock något som vår högaktade Kronprinsessa visat sig göra på ett mycket förtjänstfullt sätt allt sedan sin myndighetdag. Sedan i juni innevarande år kan vi dessutom glädjas åt att Kronprinsessan i detta sitt värv bistås av sin gemål, Hans Kunglig Höghet, Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland. Även Hertigen har under den hittills korta tid han innehaft sin ställning visat sig kunna utföra sina plikter på ett mycket förtjänstfullt sätt.

Detta är något som helt står i strid mot vårt lands och monarkis tradition varigenom det är helt oförenligt med det som är hävdvunnet. Vår Konung bör således kvarstanna på tronen livet ut likt hans förfäder, vilka förfäder innefatta i stort sett alla monarker sedan Konung Gustaf I, gjort.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fädenselandet.

torsdag 25 november 2010

Förändrad Regeringsform

Svenska Dagbladet låter meddela att Riksdagen nu slutligen antagit de förändringar av Regeringsformen som beretts sedan år 2004. Även om det finns vissa smärre steg i riktningen emot mer rättsäkerhet, vilket framhålles i Svenska Dagbladets ledare, måste ändå den förändrade Regeringsformen anses vara en stor besvikelse för var och en som ser maktdelningens gyllene princip som ett fundament i ett rättsäkert styrelseskick.

Den främsta förtjänsten i de nu antagna förändringarna är att lagrådets roll förstärkes och att domstolarnas självständighet ytterligare manifesteras. Dessa förändringar har varit nödvändiga man är alls icke tillräckliga.

Huvudproblemet i vår konstitution består i att lagstiftande och verkställande makt sammanblandas på ett högst olyckligt sätt. Den majoritet, vilken kan vara mycket knapp, som stiftat lagarna ha ock huvudansvaret för lagarnas verkställande och utövning vilket urholkar rättsäkerheten. Detta strider mot maktdelningens gyllene princip. Enda lösningen på denna situation är att den verkställande makten inordnas under en oberoende institution. Denna institution utgöres av Monarkin.

Även om tiden icke är fullt mogen för en förändring i fullt monarkistiskt riktning hade det varit önskvärt att att den förändrade Regeringsformen tagit några steg. Dessa innefattar bland annat:
  • Regeringsbildningen bör ledas av Konungen, som avger förslag på Statminister till Riksdagen. Med detta skulle det bli ett slut på den högst märkliga ordning vilken innebär att den sida som förlorat ett val i praktiken kan komma att leda arbetet med regeringsbildning.
  • Riksdagens fullmakt för Statsministern bör kontrasigneras av Konungen. Detta för att markera Statsministerns ansvar, icke enbart gentemot de partier som valt Statsministern, utan även gentemot hela folket, för vilket Konungen är den högste representanten.
  • Statsrådsed bör avläggas av Statsråd inför Konung och Riksdag. Skälet är det samma som anges i ovanstående punkt.
  • Domare, som enligt nuvarande ordning, utses av Regeringen bör utses av Konungen. Utnämningsärendena bör här beredas av ett särskilt råd med deltagande av representanter för Högsta Domstolen. Detta för att upprätthålla en tydlig åtskillnade mellan lagstiftande makt, verställande makt och dömande makt.

Det är viktigt att icke nu låta sig nedslås av de genomförda, allt för otillräckliga, förändringarna och oförtröttligt fortsätta argumentationen för en konstitution som utgår från maktdelningen gyllene princip. Allt för att stärka rättssäkerhet och rättstat.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

tisdag 23 november 2010

Om dödsstraffet

Dagens datum, den 23 november 2010, är ett märkesdatum i den meningen att det är exakt 100 år sedan den sista avrättningen verkställdes i vårt land. Strax efter klockan åtta på morgonen föll fallbilan på Långholmens fängelsegård och skiljde straffången Andersson Anders huvud från dess kropp.

Intressanta aspekter på dödstraffet avhandlas idag i en så kallad "under strecket"-artikel i Svenska Dagbladet.

I en tid då det dagligen rapporteras om de mest fasansfulla brott, även i vårt land, är det onekligen på sin plats att ställa frågan om icke dödstraffet borde återinföras. Ur ett rent moraliskt perspektiv synes det icke mer än rätt att vårt samhälle på detta sätt befrias från barnamördare, polismördare och andra avskyvärda våldsverkare. Dessa ha med sina gärningar förverkat sin rätt att verka i samhället och det är också oansvarigt att överhuvdtaget ta den risk som ett frigivande innebär. Utifrån denna infallvinkel synes alltså dödsstraffet vara högst berättigat.

Det som ändå leder till betänklighet är att inget system, skapat av människor, är felfritt, så icke heller rättsystemet. Ett fel i rättsystemet kan således få till följd att oskyldiga människor avrättas vilket under inga omständigheter får förekomma i ett rättsamhälle. Av denna anledning kan icke slutsatsen bli någon annan än att vi icke skall återinföra dödsstraffet.

Vid flera tillfällen har den problematik som nuvarande benådningsordning innebär uppmärksammats på detta forum. En urholkning av benådningsrätten som gör den till en fortsatt del av rättskipningen och icke till en ynnest som beviljas i undantagsfall.

För att komma tillrätta med benådningsproblematiken och för att även vrida vapnet ur handen på de som förespråka dödstraff bör ett nytt livstidsstraff införas. Detta straff bör vara livstids fängelse utan benådningsmöjlighet. Med ett införande av detta straff, för de allra grövsta och mest vederstyggliga missdåden, behöver rättsskipningen icke lägga någon möda på att utreda om straffångar, t.ex. dömda för barnamord och polismord, uppfyller någon sorts kriterier för benådning.

Samtidigt kan anhöriga, till de vars liv släkts av avskyvärda mördare, leva trygg förvissning om att dessa missdådare aldrig någonsin mer får njuta frihetens sötma. För dessa anhöriga finnes ingen benådning att få den djupa sorg och oerhörda smärta de utsatts för när deras nära och kära blivit offer för bestialiska mördare.

Nidskrivarnas misslyckande

Vår högst vördade Monark Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland

Svenska Dagbladet låter idag meddela att stödet för vår Monarki har ökat och detta trots de ringaktande, oförskämda och vederstyggliga nidskriverier som publicerats i en illasinnad skrift mot Hans Majestät Konungen. Hans Majestät synes alltså gå stärkt ur dessa excesser av skandaljournalistiska tramserier.

Pamflettiserna, vars namn detta forum icke skall befläckas med, bakom denna skrift står nu med enbart skammen kvar. Hade dessa haft någon som helst känsla för heder och gott uppförande skulle de ofördröjligen uttrycka en underdånig och uppriktig ursäkt till Hans Majestät. Detta kan nog dessvärre icke förväntas av dessa skamliga nidskrivare som icke på något sätt drager sig från att förtjäna Judaspenningar.

Det hela torde även vara ett bakslag för den sekt, som går under namnet republikanska föreningen, och som icke vågar strida med blanka vapen utan som istället tar de mest smädliga uttryckssätt i sin tjänst. Att denna sekt, på ena eller andra sättet, varit delaktig i nidskriftens tillblivelse kan, på mycket goda grunder, misstänkas.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

måndag 22 november 2010

Nye biskopen i Växjö vigd

Hans Högvördighet Biskop Johanssson vapensköld

Kyrkans Tidning låter meddela att den nye biskopen, Hans Högvördighet Biskop Johansson, Biskop av Växjö, nu är invigd till sitt viktiga och ansvarsfulla ämbete av Hans Högvördighet Ärkebiskopen. Invigningen skedde vid en högtidlig akt i Uppsala Domkyrka.

Med stor glädje och aktning konstateras att vårt högaktade Tronföljarpar närvarade vid biskopsinvigningen. Detta markerar att det alltfort finns ett viktig band mellan vår kyrka och staten. Då vareje samhälle måste ha en fast grund att stå på bör Svenska Kyrkan åter erhålla status av statskyrka, med Konungen som överhuvud, vilket tidigare deklarerats på detta forum under Deklaration 5 - Återinför Statskyrkan.

söndag 21 november 2010

Om tilltal av Kungliga Husets medlemmar

Av massmedias rappotering och av enskilda journalisters, ibland mycket klandervärda, beteende är det uppenbart att den allmänna kunskapen om tilltal av det Kungliga Husets medlemmar är synnerligen bristfällig.

Den ordning som gäller är synnerligen enkel och torde icke innebära några som helst problem att tillämpa:
  • För direkt tilltal till Konungen gäller Eders Majestät vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Kungen. I fallet tredje person gäller Hans Majestät vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Kungen.
  • För direkt tilltal till Drottningen gäller Eders Majestät vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Drottningen. I fallet tredje person gäller Hennes Majestät vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Drottningen.
  • För direkt tilltal till Kronprinsessan gäller Eders Kunglig Höghet vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Kronprinsessan. I fallet tredje person gäller Hennes Kunglig Höghet vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Kronprinsessan.
  • För direkt tilltal till Prins eller Prinsessa gäller Eders Kunglig Höghet vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Prinsen/Prinsessan. I fallet tredje person gäller Hans/Hennes Kunglig Höghet vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Prinsen/Prinsessan.
Att tilltala en medlem av det Kungliga Huset med du är ett flagrant etikettsbrott och oerhört respektlöst. Det visar även prov på såväl bristande hyfs som undermålig bildning. Det oskick, som allt för ofta höres i exempelvis TV-mediet, där till och med Konungen tilltalas du måste ovillkorligen stävjas. Här har varje redaktion ett ansvar att med kraft näpsa de journalister som på detta sätt beter sig klandervärt. Journalister bör normalt använda tilltalet Eders Majestät/Eders Kunglig Höghet i det fall det rör sig om intervjusituationer då dessa icke kan anses såsom informella.

lördag 20 november 2010

Den brittiska titulaturfrågan

Allt sedan den brittiske tronföljaren, Hans Kunglig Höghet Prins Charles, Prins av Wales, Greve av Chester, Hertig av Cornwall, Hertig av Rothesay, Greve of Carrick, Baron av Renfrew, Herre över Öarna och Prins och Great Steward av Skottland, ingick sitt andra äktenskap med Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Charles, Prinsessa av Wales, Grevinna av Chester, Hertiginna av Cornwall, Hertiginna av Rothesay, Grevinna av Carrick, Baronessa av Renfrew, Fru över Öarna och Prinsessa av Skottland, har den framtida titulaturen för Hans Kunglig Höghets gemål, efter tronsbestigningen, understundom flitigt diskuterats. Frågan synes delikat i förhållande till Hans Kunglig Höghets olycksaliga första äktenskap. I detta första äktenskap föddes ju ock arvingarna, Deras Kungliga Högheter Prinsarna Wilhelm och Harry av Wales.

Den rådande meningen i frågan synes ha varit att Hertiginnan Cornwall skall ges titeln Princess Concort. Det finnes ingen konstitutionell reglering av vilken titulatur som bör nyttjas vilket gör att sedvana och tradition bör vara styrande. Nu har Hans Kunglig Höghet, enligt Svenska Dagbladet, öppnat för en annan inställning i detta delikata ärende, i det att möjligheten att Hertiginnan skulle kunna erhålla Drottnings titel och rang uttryckts.

Det kan konstateras att samtliga brittiska manliga monarkers gemåler, så väl engelska som skotska, erhållit titeln Drottning och rangen Majestät. Skälen att bryta denna sedvänja kan icke anses särdeles starka, icke ens i skenet av Hans Kunglig Höghets olycksaliga första äktenskap. En möjlig skillnad skulle kunna vara att tidigare gemåler till brittiska monarker varit av kunglig eller adlig börd. Hertiginnan är icke av adlig börd på fädernet men väl på mödernet i det att hennes moder var av ätten Cubitt, vilka är Baroner av Ashcombe. Hertiginnans morfader var således den tredje Baronen av Ashcombe.

Det enda som, ur ett sedvandeperspektiv, skulle kunna motivera titeln Princess Concort är att dess manliga motsvarighet, Prince Cocort, gavs åt gemålen till Hennes Majestät Drottning Victoria, Drottning av Förenade Konungadömena Storbrittanien och Irland, Kejsarinna av Indien, Prinsessa av of Hannover and Hertiginna av Braunschweig och Lüneburg, Prinsessa av Sachsen-Coburg och Gotha och Hertiginna i Sachsen. Dock skall här framhållas att titeln Prince Concort först förlänades år 1857 och icke vid Drottningens giftermål.

Vidare må noteras att den nuvarande Drottningens gemål, Hans Kunglig Höghet Prins Filip, Hertig av Edinburgh, Greve av Merioneth, och Baron av Greenwich icke har förlänats med titeln Prince Concort. I själva verket var Hertigens titulatur föremål för en omfattande diskussion. Hertigen erhåll förvisso rang av Kunglig Höghet och titeln Hertig vid äktenskapets ingående år 1947, i samband med vilket Hertigen också avsade sig sina danska och grekiska Prinstitlar och antog familjenamnet Mountbatten. Dock skulle det dröja till år 1957 innan hertigen förlänades Prinstiteln. I den långa diskussionen som föregick detta hade bl.a. Försteministern, Herr Churchill, förespråkat titeln Prince Concort medan Drottningen synes ha förespråkat titeln Prins av Samväldet.

Att icke Drottningens gemål, Hertigen av Edinburgh, förlänats med titeln Prince Concort gör den brittiska sedvanan, på detta område, svag vilket även detta talar för att den hävdvunna sedvanan bör gälla innebärande att Hertiginnan av Cornwall, när den dagen kommer, bör erhålla såväl Drottnings titel som Majestäts rang.

torsdag 18 november 2010

Sergant Wallin vigd till sista vilan

Från den högtidliga begravningsakten


Krigsmakten låter meddela att Sergant Wallin, som stupade i kamp för det afghanska folket frihet, har vigts till den sista vilan. Begravingen skedde som sig bör under militära hedersbetygelser.

Garnisonspastorn vid Bodens Garnison, Pastor Stålnacke, uttrycket bl.a. följande:
"Kenneth Wallin gjorde en enorm insats för de utsatta i Afghanistan. Han trodde på fred, rättvisa och demokrati för det afghanska folket"

Ord som länder till eftertanke och som manar oss att böja våra huvuden i djupaste aktning och respekt för Sergant Wallin. Våra tankar gå ock till Sergant Wallins nära och kära som behöver allt stöd i sin djupa sorg och outhärdliga smärta. Dock kan de känna största stolthet för denne tappre svenske soldat.

Frid över Sergant Wallins minne!

onsdag 17 november 2010

Tronföljarparet har nu tagit sitt residens på Haga slott

Haga Slott, Tronföljarparets Residens

Hovet låter meddela att vårt högaktade Tronföljarpar nu intagit sitt residens Haga Slott. Denna nyhet omförmäles ock av Svenska Dagbladet.

Det må i detta sammanhang vara på sin plats att rikta en allvarsam och uppriktig maning till såväl media som allmänhet att de respekterar privatlivets helgd och den självklara rätt till enskildhet som måste tillförsäkras Tronföljarparet i dess residens med omgivningar.

tisdag 16 november 2010

Brittiske arvprinsen förlovad

Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm av Wales och Fröken Middleton

Hans Kunglig Höghet Prins Charles, Prins av Wales, Greve av Chester, Hertig av Cornwall, Hertig av Rothesay, Greve of Carrick, Baron av Renfrew, Herre över Öarna och Prins och Great Steward av Skottland har låtit ekleatera att förlovning mellan Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm av Wales och Fröken Kate Middleton. Ävenledes Svenska Dagbladet har meddelat denna nyhet.

Hans Kunglig Höghet tager således sin gemål från det egna hemlandet och noteras kan ock att Fröken Middleton icke synes tillhöra någon adlig ätt, vilket Hans Kunglig Höghets moder, Diana, Prinsessa av Wales, gjorde. Hans Kunglig Höghets moder tillhörde den grevliga ätten Spencer. Att nära arvsberättigade till den brittiska tronen ingår äktenskap med gemena har dock skett tidigare varför det icke är frågan om någon ny sedvana. Hans Kunglig Höghet följer härvidlag såväl sina Farbröders Hertigen av York och Greven av Wessex som sin Farsysters Prinsessan Annes exempel.

I detta sammanhang må ock noteras att den brittiska tronföljdsordningen icke ställer några krav på dynastiska äktenskap. Däremot utesluts den som övergår till den papistiska trosinriktningen eller den som ingår äktenskap med någon som tillhör den papistiska trosinriktningen. Ett exempel på detta är Hennes Majestäts kusin Hans Kunglig Höghet Prins Mikael av Kent. Prinsen har dock fortsatt kunglig rang, heder och värdighet och hans barn Lord Fredrik Windsor och Lady Gabriella Windsor ingår i tronföljden.

Vad sedan gäller firandet av förmälningsakten mellan Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm och Fröken Middelton bör våre egen Konung, Hans Majestär Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, allvarligt överväga hur vårt eget Konungahus skall deltaga och representeras. Här får icke förglömmas att Hennes Majestät Drottning Elisabeth, med Guds Nåde, Drottning av Förenade Konungariket Storbrittanien och Nordirland, och hennes övriga Besittningar och Territorier, Överhuvud av Samväldet, Trons Försvarare, underlät att låta sig representeras på vederbörlig nivå vid vårt eget högaktade Tronföljarpars bröllop. Hennes Majestät lät sig här representeras av sin tredje son Greven av Wessex vilket, med all respekt icke länder Hennes Majestät till någon heder, i perspektivet att övriga europeiska Furstehus lät sig representeras av Suveräner och/eller Tronföljare.

Av vad som ovan säges torde det vara lämpligast att vårt eget Konungahus representeras av Hertiginnan av Hälsingland och Gästrikland såsom Konungens tredje barn.

Slutligen framföres i all underdånighet de hjärtinnerligaste lyckönskningar till Hans Kunglig Höghet Prins Wilhelm och Fröken Middelton.

måndag 15 november 2010

Republikanska föreningen visar sitt rätta jag

Svenska Dagbladet låter meddela att den vederstyggliga och samhällsomstörtande sekten Republikanska Föreningen utsett årets republikan. Den som ges denna föga hedervärda utmärkelse är ingen annan än Riksdagledmoten Herr Ohly, tillika ordförande i vårt lands kommunistparti.

Genom att uppmärksamma en kommunist visar den Republikanska Föreningen sitt sanna jag. Kommunismen torde tillhöra världshistoriens allra mest fasansfulla läror. Det var också kommunister som på order av den ryske tyrannen Lenin lät mörda hela den ryska Kejserliga Familjen. Bland de mördade fanns den blott fjortonårige tronföljaren Hans Kejserliga Höghet Storfurst Alexej, Arvinge Tsesarevich och Storfurste av Ryssland..

Hans Kejserliga Höghet Storfurst Alexej, Arvinge, Tsesarevich och Storfurste av Ryssland, brutalt mördad av kommunister i Jekaterinburg 1918

I detta sammanhang må nämnas att Herr Ohly har uttalat sig positivt om såväl barnamördaren Lenin som dennes människofientliga lära marxism-leninismen.

Med tilldelandet av en utmärkelse till en kommunist blir bilden av sekten Republikanska Föreningen som en mycket extremistisk och alltigenom avskyvärd företeelse allt mer tydlig.

Må den ryska tronen snart åter bestigas av dess rättmätiga innehavare Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, de jure Kejsarinna och Autokrat över alla Ryssar.

Leve Monarkin!

tisdag 9 november 2010

Förnuftigt förslag om Judaspenningarna

I riksradions program "Ring P1", där allt som oftast de mest vederstyggliga åsiker ventileras och där programledaren är partisk och ovederhäftig, framfördes idag ett mycket förnuftigt förslag från en hedervärd dam. Denna kloka dam föreslog att de skriftställare som stå bakom den vederstyggliga nidskriften om Hans Majestät Konungen bör skänka intäkterna från nämnda smädelseskrift till "Världens barn". Ett synnerligen bra förslag.

Nu skall vi dock nog icke förvänta oss att dessa ovederhäftiga skriftställare, vilka sakna såväl heder som skamkänsla, gör detta. Den egna vinningen synes vara en av drivkrafterna bakom denna avskyvärda skrift. Dessa Judaspenningar kommer sannolikt att användas på anat sätt.

måndag 8 november 2010

Nidskrivarna avslöjas

Den mycket väl renommerade historikern Professor Harrisson har i Svenska Dagbladet låtit publicera en recension av den nidskrift som sannolikt illasinnade republikanska krafter givit ut för att smäda och håna Hans Majestät Konungen. Professor Harrissons recension är i sanning avslöjande och måste lända varje publicist till eftertanke samtidigt som den visar på att skam är det enda som nidskriftens författare bör känna.

Professor Harrisson skriver bland annat:

"En applicering av källkritik är dock förödande för Sjöberg. Några enkla frågor kan illustrera problemet. Finns det en tendens? Svar: ja, bokens syfte är kommersiellt, med fokus på de snaskigheter som frodas på löpsedlarna. Är källorna oberoende av varandra? Svar: ofta är det omöjligt att avgöra eftersom många uppgiftslämnare är anonyma, vilket gör källvärdet svårt att bedöma. Hur är det med samtidigheten? Svar: ofta är den påfallande svag. Det ligger ett eller flera decennier mellan händelserna i fråga och intervjuögonblicket (som i fallet med ett påstått besök på en klubb i Atlanta 1996), vilket ger utrymme för minnesluckor och fantasifulla tillägg. "

Detta säger oss att innehållet i smädelseskriften saknar all form av trovärdighet. En skrift av denna typ, som icke tål den mest basala form av källkritik, är fullständigt irrelvant, varför varje seriöst förlag, av ren självbevarelsedrift, borde avstå från publicering.

Professor Harrison ger vidare ytterligare exempel på hela skiften undermålighet och författarnas totala inkompetens:

"Sjöberg skriver även att ”deras berättelser har varit så detaljerade och samstämmiga att vi blev säkra på att de berättat det de verkligen har upplevt”. Samma argument användes vid vittnesförhören under 1600-talets häxprocesser. Men att tio barn berättade samma historia om kvinnors kvastfärder till Blåkulla innebar inte att historien var sann. För att driva teser i bevisning krävs bättre underlag."

Det vi beskådar är således inget annat är en ren häxprocess, sannolikt iscensatt av fega och ljusskygga republikanska krafter, och utförd av fullständigt oseriösa, inkompetenta och profithungriga skriftställare som på detta sätt förtjänar Judaspenningar. Professor Harrissons slutsats säger allt:

"Slutsats: ”Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken” är ett beklämmande stycke kvällstidningsprosa som lär oss ytterst lite om vår statschef. Detta är, med andra ord, en riktigt dålig biografi. "

Min fasta övertygelse är att denna smädelseskrift i slutändan kommer att slå tillbaka mot såväl de inkompetenta nidskrivarna som de fega och ljusskygga republikanska krafter som ligger bakom.

Leve Monarkin!

Leve Konungen och hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

söndag 7 november 2010

Intressant reflektion om nidboken

Redaktören Chrispinsson förmedlar i Svenska Dagbladet ett tänkvärt inlägg som sätter den smädliga och hånfulla nidboken (vars namn icke detta forum skall befläckas med) om Hans Majestät Konungen i sitt rätta perspektiv.

Exempelvis skriver redaktör Chrispinsson:

" Här finns en innehavare av en illegal klubb som numera erinrar sig händelser. Här finns en tidigare krogägare, Björn Borgs kamrat och välkänd från veckopressens festbilder. Här finns ett okänt antal kvinnor i fyrtio–femtioårsåldern, bland dem en före detta modell som själv beskrivit sig som hemlös efter sina drogproblem. Deras uppgifter måste naturligtvis få bli offentliga, sedan får varje människa själv göra sin bedömning av trovärdigheten i upphovsmakare och källor."

I detta ligger "pudelns kärna", nämligen att de uppgifter som figurerar i nämnda smädesskrift, och som dessvärre en mindre seriös del av pressen exploaterar, saknar all form av trovärdighet och dessutom ligger ett stort antal år tillbaka i tiden.

Redaktör Chrispinsson skriver vidare:

"Har rikets säkerhet satts på spel? Har det inneburit korruption? Har det varit fråga om otillbörligt gynnande? Har det varit illegal verksamhet, prostitution, skattefusk, hemligt maktspel? Nej, det har ingen påstått. Det verkar koka ner till en fråga om det är moraliskt att statschefen vistas i samma lokal som de påstådda så kallade ”kaffeflickorna”".

Det redaktör Chrispinsson pekar på här är att hela smädesskriftens innehåll icke innehåller en enda anklagelse av substans eller något som överhuvudtaget skulle kunna initiera några konstitutionella betänkligheter. Hela den hånfulla skriften innehåller således endast det som med ett talesätt kan betecknas som "ren smörja" vilken är fullständigt ointressant och irrelevant.

Chrispinsson ställer slutligen frågan:

"När alla dessa krafter samverkar, internet, nymoralism, kommersialism och viljan att få vara med en stund i teve, så släpper de fram en tsunami av skvaller om allt och alla, var och en har ju rätt att påstå vad som helst och bli respekterad för detta. Borde vi inte i alla fall försöka att stävja detta? "

Och på denna entydiga fråga kan svaret icke bli något annat än att det smädliga och hånfulla spektakel, som smutsiga, ljusskygga och fega republikanska krafter nu satt igång, absolut måste stävjas. Bäst vore onekligen om frågan tas upp till rättslig prövning där smädesskriftens skapare ställs till ansvar och kan näpsas med laga dom.

lördag 6 november 2010

Exempellös skandaljournalistik

Den skändliga skrift om Hans Majestät Konungen som nu publicerats och som rör påstådda händelser vilka hävdas ha inträffat för 15 á 20 år sedan är icke något annat än exempel på värsta sortens skandal- och slaskjournalistik. Icke osannolikt förhåller det sig så att det hela är ett beställningsverk från de vederstyggliga republikanska krafter som icke förmår att strida med blanka vapen utan som är kända för att såsom metod nyttja hån, förtal och smädelse.

Varje seriös publicist borde taga sig i akt och icke befatta sig med skändliga pamfletter av detta slag. De skändliga pamflettister, vars namn detta forum icke kommer att befläckas med, och som författat denna exempellösa smörja borde snarast uttala en underdånig och ovillkorlig ursäkt till Hans Majestät Konungen och till hela vårt folk, för nämnda vederstyggliga nidskrift.

Det hela kan icke betraktas som något annat än en desperat handling från republikaner vilka icke vilja acceptera det folkliga stöd och den popularitet som vårt älskade Konungahus åtnjuter. Nu synes dock icke denna smädliga propaganda få avsedd effekt enligt en undersökning genomförd av tidningen Expressen.

Leve Monarkin!

Leve Konungen!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

tisdag 2 november 2010

Välkommet stöd för våra trupper

Det länder Partiordföranden Fru Sahlin och Språkröret Herr Eriksson till heder att de nu ingått överenskommelse med Regeringen kring vårts land fortsatta medverkan i kampen mot de medeltida mörkermännens krafter i Afghanistan. Såsom vår Statminister så klokt påpekar är det av stor betydelse för våra tappra soldater på stridsfältet att de kan känna ett massivt stöd från hemlandet.

Fortsatt motstånd för den viktiga insatsen observeras dock från vänsterpartiet. Något annat är givetvis icke att förvänta från det vederstyggliga kommunistparti som har ett så gränslöst hat för vår västerländska civilisation att de icke ens drager sig för att lämna ett helt folks öde i medeltida mörkermäns våld. I en Brännpunktsartikel i dagens Svenska Dagblad beredes en representant för vänsterpartiet, den uttalade kommunisten fröken Gabrielsson, plats att redogöra för vänsterpartiets ståndpunkter. Givetvis uttrycker fröken Gabrielsson beklagan över att socialdemokrater och miljöpartister återfått förnuftet i den afghanska frågan. Hela inlägget avslöjar vänsterpartiets extermistiska hållning.

I detta sammanhang må ock nämnas att partiordföranden, herr Ohly, på valnatten uttryckte att tiden nu var kommen för användandet av illegala metoder, vilka i det kommunistiska språkbruket kallas "utomparlamentariska metoder". Detta visar, än en gång, med all önskvärd tydlighet att kommunismen tvivelsutan tillhör de mest avskyvärda och vederstyggliga läror som historien skådat. Slutsatsen är att kommunismen måste betraktas som den röde satans eget verk.

Det är nu en förhoppning att såväl socialdemokraterna som miljöpartiet helt förmår att återupprätta sin heder och helt bryter med det vederstyggliga vänsterpartiet och förpassar detta kommunismens fula tryne i svensk politik till den ökenvandring där partiet har sin rätta plats.

Avslutningsvis ber vi om den Högstes beskydd av våra tappra trupper i Afghanistan.

måndag 25 oktober 2010

Klokt beslut av Örebro tingsrätt

Svenska Dagbladet låter meddela att Örebro Tingrätt icke beviljat straffången Zethraeus någon tidbegränsning av sitt ådömda livstidsstraff för de synnerligen bestialiska mord 1994 då icke mindre än 4 oskyldiga människor mördades och mer än 20 skadades. Med stor sannolikhet finns det fortfarande bland de skadade, de som har men och oläkta sår efter detta vidriga illdåd.

Tingsrättens utslag måste hälsas med stor tillfredställelse. Med den fruktansvärda missgärning som straffången Zethraeus begått måste hans rättighet att någonsin mer få njuta frihetens sötma vara förverkad. Att tidsbestämma nämnde straffånges och missdådares rättmätiga livstidsstraff skulle icke vara något annat än ett hån mot de arma människor, som genom straffången Zethraeus avskyvärda handlingar, skadats eller mist nära och kära. Inget annat är acceptabelt än att straffången Zethraeus kvarstannar innanför fängelsets murar tills dess han avlider.

Även om Örebro Tingsrätt i detta fall fattat ett klokt beslut må det än en gång uttryckas att den ordning för benådning som råder synes vara allt annat än tillfredställande. Benådning skall vara en ynnest som beviljas av Regeringen under mycket särskilda förutsättningar och icke såsom en fortsättning på den rättprocess som rimligen måste anses avslutad då dommen vunnit laga kraft.

Detta missförhållande har tidigare uppmärksammat genom mina artiklar Benådningsmaktens förfall och Straffången Flink benådad.

onsdag 20 oktober 2010

En märkesdag

Hans Majestät Konung Karl XVI Johan, Sveriges och Norges Konung

Idag den 20 oktober är en stor högtidsdag och märkesdag i det att det är 200 år sedan vårt högaktade Konungahus stamfader Hans Majestät Konung Karl XVI Johan, Sveriges och Norges Konung, landsteg i Fädeneslandet. Vårt högaktade Konunghus har allt sedan denna historiska händelse spelat en stor och betydelsefull roll för Fädeneslandet som icke nog kan framhållas.

Hennes Majestät Drotting Margareta, Drotting av Danmark, och Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, vid det högtidliga firandet i Helsingborg

Denna historiska händelse högtidlighölls idag vid ett firande i Helsingborg. Vid detta firande deltog från vårt högaktade Konungahus Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, Hennes Majestät Drottning Silvia, Sveriges Drottning, Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland samt Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland. Vidare infann sig från Konungafamiljen Greve Carl Johan Bernadotte, Greve av Wisborg med maka Grevinnan Gunilla Bernadotte, Grevinna av Wisborg.

Från vårt östra grannland Danmark deltog Hennes Majestät Drottning Margareta, Drottning av Danmark samt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Benedikte, Prinsessa till Danmark, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg.

Stora folkmassor hyllade vårt högaktade Konungahus

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, avtäcker en minnesplatta vid landstigningsmonumentet i Helsingborg

I detta sammanhang må Monarkins mycket betydelsefulla roll för vårt lands stabilitet och harmoni framhållas. I detta må betänkas att Fädeneslandet icke varit i krig sedan det norska fälttåget år 1814. Att Monarkin här haft en betydelse för den långa tid av fred som vi njutit står fullt klart. Sammantaget kan konstateras att Fädeneslandet haft en mycket framgångsrik utveckling under de gångna 200 åren som icke enbart inneburit fredstid utan ock en fantastisk utveckling på samhällets alla områden.

Vårt lands harmoniska utveckling står i bjärt kontrast till alla de länder som under det gågna seklet icke upprätthållit Monarkin. Här har krig och ofärd drabbat dessa arma folk som låtit sig förledas av försåtliga republikanska krafter, icke sällan tillhörande vederstyggliga och avskyvärda socialistiska och kommunistiska rörelser.

Allra värst drabbade av de djupt tragiska revolutionerna som svepte över Europa 1917 och 1918 var tvivelsutan de ryska och tyska folken. De revolutioner som genomfördes lade, var och en på sitt sätt, grunden för de mest avskyvärda, människofientliga och vidriga regimer världshistorien någonsin sett. Miljontals och åter miljontals människor förtrycktes, torterades och mördades av den röde och den brune satans fasansfulla och vederstyggliga tjänare.

Det är ställt utom allt tvivel att de länder som i Europa upprätthållit Monarkin är de som haft den lugnaste och mest harmoniska utvecklingen. Detta är fullt naturligt då det i dessa länder funnits en samlande kraft, Monarkin, som stått upp för hela folket. Belysande är också exemplet Spanien där harmonin först kunder återupprättas då Monarkin återupprättades och då den kloke Monarken Hans Majestät Konung Juan Carlos, Konung av Spanien, Kastilien, León, Aragonien, de två Scillerna, Jerusalem, Navarra, Granada, Toledo, Valencien Galicien, Mallorca, Sevillia, Sardinien, Cordoba, Navarra, Korsika, Murcia, Menorca, Jaén, Algerias, Gibraltar, Kanarieörana, Västra och Östra Indien och över öar och fastland av haven, Ärkehertig av Österrike, Hertig av Brabant, Burgund, Milano och Neopatra, Greve av Habsburg, Flandern, Tyrolen, Roussillon och Barcelona, uppsteg på tronen och bringade förtrycket på fall.

En dag som denna stämmer detta till eftertanke och ett återupprättande av de europeiska monarkierna ter sig härigenom allt mer angeläget.

Leve Monarkin!

Leve Konungen och Hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

måndag 18 oktober 2010

Vörnad och respekt för vår stupade soldat

Från minnesceremonin för den stupade soldaten Kenneth Wallin i kapellet på den svensk-finska huvudbasen Camp Northern Ligths i Mazar-e-Sharif.

Likt vår Konung må var och en böja sitt huvud i djupaste respekt och vördnad inför vår tappare svenske soldat Kenneth Wallin, som stupat i Afghanistan i kampen för civilisationen och emot de medeltida mörkermännens tyrrani. Hans kamp får icke vara förgäves eller glömmas.

Såsom en erkänsla bör denne tappre soldat postumt tilldelas medaljen "För tapperhet i fält".

Samtidigt måste allas våra tankar gå till den tappre soldatens familj och anhöriga i deras svåra stund av outsäglig sorg och förtvivlan. Må den Högste vara med dem.

Vi ber om den Högstes beskydd av våra tappra styrkor i Afghanistan.

onsdag 13 oktober 2010

Statsrådet Björklunds förändringar allt för blygsamma

En debatt synes ha blossat upp kring Statsrådet Björklunds högst blygsamma, om än i rätt riktning, föreslagna förändringar i läroplanen rörande kristendomsundervisning i skolan. Bakgrunden är att avgrundskrafter och gudsförnekare i princip helt velat likställa undervisningen om Kristendom med undervisning om andra religoner.

Den store reformatorn Martin Luther

Ett samhälle måste ha en fast moralisk grund att stå på. Genom seklerna har denna fasta grund bestått av Kristendomen vilket varit en mycket god ordning. Exempelvis är förståelsen av Tio Guds Bud synnerligen viktig för ett samhälles utveckling. Förändringen i läroplanen bör således göras än större än den som föreslås av Statsrådet Björklund. Ämnet som sådant bör döpas om till Kristendomskunskap och undervisningen bör ta sin utgångspunkt i Luthers katekes som innehåller den rena evangeliska lärans grunder.

Även återinförande av morgonböner bör övervägas.

tisdag 12 oktober 2010

Benådningsmaktens förfall

Svenska Dagbladet låter meddela att en process är inledd i syfte att tidsbestämma straffången Arklövs livstidsstraff. Enligt uppgift skulle straffången härigenom redan om 2 år åter kunna få vistas i frihet. Här må då framhållas att nämnde straffånge begått mycket grova brott i det att han brutalt mördade två av lagens och rättsäkerhetens hedervärda tjänare, polismännen Olle Borén och Robert Karlström, år 1999 i Malexander.

Genom den föraktliga gärning som straffången Arklöv begått måste han anses ha förlorat allt medborgerligt förtroende och bör därför icke ha någon som helst rättighet att någonsin mer få njuta frihetens sötma. Naturligt är att straffången istället ges fortsatt möjlighet att begrunda sitt fasansfulla missdåd innanför fängelsets murar.

Föga förvånande uttrycker, enligt Svenska Dagbladet, anhöriga till de mördade stor bestörtning inför den händelse att straffången Arklöv skulle friges. Det måste här vara samhällets oeftergivliga plikt att visa tillbörlig respekt för de anhöriga som genom straffången Arklövs vederstyggliga gärningar förlorat sina nära och kära. Denna respekt kan endast visas genom att straffången Arklöv kvarhålls i fängsligt förvar tills dess att han avlider.

Detta visar på benådningsmaktens förfall. Istället för att vara en ynnest som under särskilda omständigheter beviljas av den verkställande makten synes vi nu ha en ordning där benådningen ses som en naturlig fortsättning, i domstol, av den rättprocess som rimligen måste anses avslutad då dom vunnit laga kraft. Denna nya ordning måste, för rättsäkerhetens skull, snarast omprövas varför Statsrådet Ask skyndsamt bör agera i frågan.

måndag 11 oktober 2010

Tronföljarparet i Kina

Såväl Hovet som Svenska Dagbladet låter meddela att vårt högaktade Tronföljarpar nu befinner sig på resa i Kina. Ändamålet för denna resa är medverkan vid den stora utställningen EXPO 2010 i Shanghai. Hertiginnan och Hertigen av Västergötland gör härigenom en insats för att främja rikets industri och internationella handelsförbindelser vilket är högst lovvärt.

Hertiginnan och Hertigen av Västergötland invid kinesiska muren.

Det stora riket Kina har under senare årtionden genomgått förändringar när det gäller den ekonomiska utvecklingen. Dessvärre har dessa förändringar icke rubbat det dikatoriska styressättet där alltjämt ett vederstyggligt kommunistiskt parti sitter i ledningen.

Ett återupprättande av kejsardömet i Kina torde vara en möjlig väg. Viktigt skulle då vara att detta sker under maktdelningens gyllene principer där ock ett parlament, fritt valt av det kinesiska folket, skulle utgöra ett av fundamenten. I händelse av denna utveckling är det intressant att något beröra frågan vem som är rättmätig arvtagare till draktronen.

Hans Majestät Kejsar Aisin Gioro Puyi då han fortfarande levde i den Förbjudna Staden

Kinas siste Kejsare var Hans Majestät Aisin Gioro Puyi vilken avsattes vid revolutionen år 1911 men som behöll sin kejserliga heder och värdighet intill 1924 då han fördrevs från sitt palats av den vederstygglige krigsherren Fen Yuxian. Majestätet kom sedan att utnyttjas av den japanska ockupationsmakten såsom marionetthärskare i den av Japan upprättade staten Manchuko mellan 1932-1945. Härefter hamnade så Hans Majestät i sovjetisk fångenskap mellan 1945 och 1950 varefter han överfördes till de vederstyggliga kinesiska kommunisterna och tvingades att tillbringa ytterligare 10 år i fångenskap innan frigivningen kom år 1960.

Icke heller efter frigivningen slutade utnyttjandet av Hans Majestät för propagandistiska syften såsom ett exempel på en "lyckad omskolning". I detta syfte utsågs även Hans Majestät till medlem av det politiska organet "Kinesiska folkets politiskt rådgivande konferens" .

Hans Majestät avled 1967 utan efterlämnade bröstarvingar.

Hans Majestät Kejsar Aisin Gioro Puyi på 1960-talet

Frågan är då vem den rättmätige arvtagaren är. Hans Majestät Kejsar Aisin Gioro Puyi utsåg år 1950 såsom sin arvtagare kusin Hans Kejserliga Höghet Prins Yuyan. Hans Kejserliga Höghet Prins Yuyan avled år 1997. Hans arvtagare är Hans Kejserliga Höghet Prins Hengzhen, född 1944, vilken således är den rättmätige arvtagaren och pretendenten till draktronen.

torsdag 7 oktober 2010

Klerkernas politisering

Hennes Högvördighet Biskop Brunne av Stockholm höll i samband med Riksmötets öppnande en predikan som väckt stor uppmärksamhet. Det anmärkningsvärda i denna torde icke vara att Hennes Högvördighet framhöll Evangeliets budskap om människans unika värde utan det faktum att hon i predikan tog utgångspunkt ifrån en politisk demonstration som anordnats av kommunistiska avgrundkrafter.

Om detta har Riksdagsledamoten Herr Danielssson framfört kloka synpunkter i Svenska Dagbladet. Här delar jag synpunkten att Sverigedemokraterna är ett vederstyggligt parti men att det detta till trots finns en åsiktsfrihet. Däremot håller jag alls icke med om att det så kallade vänsterpartiet idag kan anses som ett demokratiskt parti. Vänsterpartiet är en ulv i fårakläder som företräder den fasansfulla och vidriga kommunistiska ideologin, en ideologi som icke kan anses vara något annat än den röde satans eget verk.

Således borde Hennes Högvördighet bättre akta sin tunga än att i sina predikningar ta sin utgångspunkt från kommunistiska manifestationer. Beklagligtvis verkar även Hennes Högvördighet även ha närvarat vid nämnda manifestation. Detta är ett exempel på att allt fler klerker ger sig in i rent politiska förehavanden när de istället borde ägna sin kraft åt förkunnelse av den rena evangeliska läran. I denna förkunnelse är synen på människans unika värde en självklar del som dock på intet sätt behöver motiveras utifrån politiken.

Hennes Högvördighet har här tvivelsutan begått ett allvarligt övertramp och bör därför av Hans Högvördighet Ärkebiskopen ges en allvarsam reprimand.

tisdag 5 oktober 2010

Konungen öppnade Riksmötet

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, öppnade idag i enlighet med regeringsformens bestämmelser Riksmötet.

Hans Majestät hälsar Riksmötet

I sitt synnerligen väl avvägda tal betonade Hans Majestät det ansvar som ligger hos till folkets valda reperesentanter. Detta må lända en och annan politisk ränksmidare till eftertanke. Expertis på talekonsten ger enligt Svenska Dagbladet Hans Majestäts tal mycket goda vitsord.

Det är av stor betydelse att Hans Majestät på detta sätt framstår som en samlande kraft som står över politikens ,understundom av oenigheter men också av triviala konflikter, färgade vardag. Detta visar på ett av kärnvärdena med Monarkin, nämligen en institution som står obunden och kan representera hela folket och mana till eftertanke. Det är i sanning beklagligt att icke detta bättre tas tillvara i Regeringsformen.

Tronföljarparet Hertiginnan och Hertigen av Västergötland hälsas av Riksdagens Talman Herr Westerberg

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Leve Monarkin!

onsdag 29 september 2010

Tronföljarparet i Frankrike

Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, och Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, med den franske Presidenten Herr Sarkozy med Fru Sarkozy.

Såväl hovet som dagspressen låter meddela att vårt högaktade Tronföljarpar avlagt officiellt besök i Republiken Frankrike. Besöket utgör en del i firandet av vår älskade Konungaätts 200 års jubileum.

Det är högst glädjande och synnerligen värdefullt att Tronföljarparet på detta sätt genom resor främjar Fädeneslandets förbindelser med främmande makt. Samtidigt är detta Hertigens första resa av detta slag och med den information som finns för handen kan konstateras att Hertigen genomfört detta viktiga uppdrag på ett utomordentligt förtjänstfullt och klanderfritt sätt.

Leve Tronföljarparet!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Konungen mottog Statsministern

Hovet låter meddela att Konungen idag mottog Statsminister Reinfelt för att låta sig informeras om det pågående arbetet att med att förankra regeringen inför den kommande mandatperioden. Media påstå i detta sammanhang att det är fråga om en regeringsbildning vilket är högst oegentligt. Faktum är att Regeringsformen icke föreskriver att Regeringen skall avgå efter ett val och Statsministern har heller icke begärt något entledigande. Endast ett misstroendevotum kan, enligt Regeringsformen, i denna situation fälla regeringen. Vad det nu är frågan om är möjligen en smärre ombildning av Regeringen.

Den ordning som nuvarande Regeringsform föreskriver är synnerligen illa genomtänkt. Principellt är min åsikt att den verkställande makten, d.v.s. Regeringen, skall skiljas från den lagstiftande makten, d.v.s. Riksdagen. Regeringen skulle istället tillsättas av Konungen och bestå av ovälda ämbetsmän vilka skulle ha att styra landet under lagarna.

Då det dessvärre kan vara så att Riksdagen icke ännu är mogen att ta detta steg borde istället ofördröjligen en mindre reform initieras genom vilken Konungen efter varje val utser Statsminister, ett beslut som sedan må bekräftas av Riksdagen. På detta sätt markeras att den verkställande makten skall vara oväld och utgå från lagarna.

Samtidigt må här framföras en tillfredställelse över valresultatet i det att vårt folk var klokt nog att icke sätta den avskyvärda kommunismens representanter i regeringsställning.

Gud bevare Koungen och Fädeneslandet.

fredag 24 september 2010

Trekonungamöte i Serbien

Det Serbiska Hovet låter meddela att Hans Kunglig Höghet Kronprins Alexander, Kronprins av Serbien och Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Katherine, Kronprinsessa av Serbien firat silverbröllop. Händelsen manifesterades med högtidligheter som ägde rum i det Kungliga Palatset i Belgrad.

Konungen av Bulgarien, Kronprinsen av Serbien, Konungen av Rumänien samt Hellernas Konung i trädgården till det Kungliga Palatset i Belgrad.

I högtidligheterna närvarade tre konungar, Hans Majestät Konung Mikael, Konung av Rumänien, Hans Majestät Konung Simeon, Konung av Bulgarien samt Hans Majestät Konung Konstantin, Hellernas Konung. Vidare deltog representanter för ett antal Furstehus såsom Baden, Luxemburg och Lichtenstein. Vårt eget Konungahus representerades av Prinsessan Desiriée, Friherrina Silverschiöld, med make. Även representanter för den Serbiska Regeringen närvarade.

Vi be här i underdånighet att få framföra våra hjärtinnerligaste lyckönskningar till det Serbiska Kronprinsparet och uttrycka en önskan om att Kronprins Alexander snart må bestiga den Serbiska Tronen såsom sitt lands rättmätige Konung.

Leve Monarkin!

lördag 18 september 2010

Fursten av Hohenzollern avliden


Hans Höghet Furst Fredrik Vilhelm, Furste av Hohenzollern

Huset Hohenzollern låter meddela att Hans Höghet Furst Fredrik Vilhelm, Furste av Hohenzollern avlidit den 16 september i en aktningsvärd ålder av 86 år. Hans Höghet var huvudman för den yngre katolska linjen av huset Hohenzollern, det vill säga linjen Hohenzollern-Sigmaringen.

Hans Höghet var svåger med Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Birgitta, Prinsessa av Sverige och Hohenzollern i det att Hennes Kunglig Höghets gemål, Hans Höghet Prins Johann Georg, Prins av Hohenzollern, är broder med den avlidne. Nämnas må också att Hans Höghets morfader var Hans Majestät Konung Fredrik August III, Konung av Sachsen.


Den nye Fursten, Hans Höghet Furst Karl Fredrik, är fjärde från vänster på bilden. Längt till vänster är Hans Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Pruessen och huvudman för Huset Hohenzollerns huvudlinje och tillika rättmätig arvtagare till den tyska Kejsarkronan.

Ny Furste och huvudman blir nu Hans Höghets son, Hans Höghet Prins Karl Fredrik, Prins av Hohenzollern.

Den bortgångne Furstens farfader, Furst Vilhelm, Furste av Hohenzollern, var broson till Hans Majestät Konung Karl I, Konung av Rumänien och broder till Hans Majestät Konung Ferdinand I, Konung av Rumäninen. Enligt den saliska tronföljdslagen, som gällde i Rumänen, innan den röde satans kommunistiska lakejer drev Hans Majestät Konung Mikael, Konung av Rumäninen, i landsflykt är Fursten av Hohenzollern närmast i tur till den Rumänska Tronen i det att Konung Mikael icke har någon manlig avkomma.

Dock har Konung Mikael den 30 december 2007 antagit en ny huslag för det Kungliga Rumänska huset vari hans dotter, Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Margareta, upphöjts till Kronprinsessa av Rumänien och försvarare av den Rumänska Tronen. Samma dato föranstaltade Konung Mikael om att sonen till hans andra dotter, Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Elena, skulle upphöjad till Kunglig Höghet och Prins av Rumänien på sin 25 års dag. Detta skedde den första april innevarande år varvid Hans Kunglig Höghet Prins Nikolaus, Prins av Rumänien, inträdde i det Kungliga Huset. Då Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Margareta, Kronprinsessa av Rumänien, icke ha någon avkomma är det Prins Nikolaus som torde vara den arvtagare som står näst i tur. Det är icke troligt att Huset Hohenszollern-Sigmaringen kommer att gå emot Konung Mikaels beslut och vilja när monarkin återupprättas i Rumänen.

Vi be här att få framföra vårt deltagande i huset Hohenzollern-Sigmaringens djupa sorg.

måndag 13 september 2010

Ett seriöst ställningstagande

Svenska Dagbladet låter meddela att våra seriösa politiker, bland vilka må nämnas Statminister Reinfelt, Statsrådet Hägglund samt Riksdagsledamoten Sahlin, icke finner någon som helst anledning att förändra lagstiftningen med grund i de löjeväckande anklagelser om mutbrott som försåtliga republikaner framförde i samband med vårt högaktade Tronföljarpars bröllopsresa. Heder åt dessa politiker som sätter seriositen främst och särskild eloge till Riksdagsledamoten Sahlin, som trots sitt partis republikanska programförklaring, i denna fråga icke låter låna sig att bli fega republikaners verktyg.

Föga förvånande ropar dock Riksdagsledamoten Ohly, ordförande i det kommunistiska vänsterpartiet, på lagstiftning. Det är uppenbart att Riksdagsledamoten Ohly gör detta ur ett försåtligt republikanskt perspektiv och icke utifrån sakjuridiska överväganden.

söndag 12 september 2010

Hur röstar en monarkist?


Det är nu icke mer än en vecka kvar till valet. I avsaknaden av ett monarkistiskt parti måste då ställas frågan vilket parti som bör stödjas utifrån ett monarkistiskt perpektiv.

För det första kan självklart slås fast att de partier som förespråkar monarkins avskaffande, nämligen Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Miljöpartiet och det vederstyggliga och avskyvärda kommunistiska Vänsterpartiet direkt kan förkastas.

Då det gäller Alliansens partier kan konstateras att dessa partiers ståndpunkt är att monarkin skall vidmakthållas vilket är bra och glädjande. Mer beklagligt är att dessa partier i huvudsak står upp bakom den nuvarande regeringsformen av år 1975, en regeringsform som icke bygger på den för rättsäkerheten fundamentala maktdelningsprincipen utan på ohämmad paralmentarism.

Understundom har dock enskilda företrädare väckt förslag om mindre förändringar av regeringsformen. Exempelvis har Riksdagsledamoten Engblom i en motion föreslaget att Konungen, såsom från politiken obunden, skall ha en roll vid regeringsbildning och inför Riksdagen föreslå statsminister, en uppgift som idag beklagligtvis åvilar Talmannen, vilken såsom tillhörande ett parti rimligen icke ur alla perspektiv kan anses opartisk. Dessvärre avslogs nämnda motion.

Nu synes mig dock dessvärre icke något av Alliansens partier ha för avsikt att driva frågan om maktdelningen såsom grund för Regeringsformen. Således få det bli andra överväganden som avgör.

Såsom förespråkare för att samhället måste bygga på grundläggande kristna värderingar har jag övervägt Kristdemokraterna såsom ett alternativ. Tyvärr är det dock för mig helt uteslutet att stödja detta parti då man, utan åtgärd, låtit konungasmädaren Althin ha en roll i partiet.

Gå vi sedan vidare till Folkpartiet, som ha en mycket kompetent partiledare, majoren Björklund, som icke minst ställer upp för rikets försvar, skulle även detta parti kunna vara ett alternativ. Här är det dock så att det inom liberala kretsar, och sannolikt även bland ledande kandidater, figurerar republikaner. Att märka är också att det i styrelsen för den konungasmädande Republikanska Föreningen finnes en aktiv folkpartist, ombudsmannen Simonsson, som också tillhörde grundarna av nämnda konungasmädande förening. Sammantaget gör detta att Folkpartiet icke kommer på fråga.

Centerpartiet tar följande ställning enligt hemsidan:

"Kungahuset är en stark symbol för nationen Sverige. Det finns också ett brett folkligt stöd för monarkin. Centerpartiet stöder monarkin så länge den fungerar som idag. Det vill säga att monarken inte har någon makt utan endast en representativ funktion. Anledningen till detta ställningstagande är att vi anser att ett maktämbete inte ska kunna ärvas. Makt att besluta om allas våra angelägenheter ska tillfalla den som ställt upp i allmänna val. Alla röstberättigade ska då ha haft chansen att lägga sin röst på den de anser är mest lämpad att företräda folket. Kungahusets funktion som representant för Sverige medför dock bra PR för vårt land som både industrin och turistnäringen kan dra nytta av."

Partiet ser uppenbarligen monarkin främst som en PR-institution vilket förefaller mig beklagligt. För en monarkist synes mig icke detta parti vara ett alternativ.

Återstå så Moderata Samlingspartiet , som tar följande ställning:

"Sveriges statsskick, monarkin, ska bevaras. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en samlande, nationell symbol just därför att den inte är partipolitisk eller utsedd genom val. Det finns dessutom ett mycket starkt folkligt stöd för att bevara det nuvarande statskicket, med en monark som statschef."

Partiet pekar här på vikten av obundenhet för den som såsom statschef skall företräda riket, vilket är glädjande. Att man sedan icke drar konsekvensen i det att detta faktum måste vara ett fundament i maktdelningen är beklagligt.

Slutsatsen av denna genomlysning är att jag kommer att lägga min röst på Moderata Samlingspartiet, som förvisso icke är något monarkistiskt parti men som ändå synes vara det alternativ, som vid en jämförelse, är att föredra.

Dock måste frågan ställas om tiden icke snart är mogen för en monarkistisk partibildning så att även en monarkist kan ges ett självklart alternativ.