Hovet låter meddela att Konungen idag mottog Statsminister Reinfelt för att låta sig informeras om det pågående arbetet att med att förankra regeringen inför den kommande mandatperioden. Media påstå i detta sammanhang att det är fråga om en regeringsbildning vilket är högst oegentligt. Faktum är att Regeringsformen icke föreskriver att Regeringen skall avgå efter ett val och Statsministern har heller icke begärt något entledigande. Endast ett misstroendevotum kan, enligt Regeringsformen, i denna situation fälla regeringen. Vad det nu är frågan om är möjligen en smärre ombildning av Regeringen.
Den ordning som nuvarande Regeringsform föreskriver är synnerligen illa genomtänkt. Principellt är min åsikt att den verkställande makten, d.v.s. Regeringen, skall skiljas från den lagstiftande makten, d.v.s. Riksdagen. Regeringen skulle istället tillsättas av Konungen och bestå av ovälda ämbetsmän vilka skulle ha att styra landet under lagarna.
Då det dessvärre kan vara så att Riksdagen icke ännu är mogen att ta detta steg borde istället ofördröjligen en mindre reform initieras genom vilken Konungen efter varje val utser Statsminister, ett beslut som sedan må bekräftas av Riksdagen. På detta sätt markeras att den verkställande makten skall vara oväld och utgå från lagarna.
Samtidigt må här framföras en tillfredställelse över valresultatet i det att vårt folk var klokt nog att icke sätta den avskyvärda kommunismens representanter i regeringsställning.
Gud bevare Koungen och Fädeneslandet.
Inlägg
PATRIK ENGELLAU En berättelse
-
Självklart är jag medveten om att det inte är god ton att visa någon sorts
nyfikenhet över de […]
12 timmar sedan
Hej,
SvaraRaderaHur ser Ni på envälde och valvälde av Monarken?
Envälde är av ondo då det strider mot maktdelingens principer. I samhället måste finnas en balans mellan olika intressen som icke kommer till sin rätt i enväldet (monarkens absoluta makt) eller i parlamentarismen (majoritetens absoluta makt över minoritenen).
SvaraRaderaValvälde, om med detta avses valmonarki, är icke heller detta eftersträvansvärt då det är svårt att upprätthålla ett furstehus obundenhet med denna ordning.
Bäste Fältmarskalk,
SvaraRaderaInstämmer med maktdelning (verkställande, lagstiftande, dömande). För mig känns det naturligt att folket skall välja sin ledare, den bäste för uppgiften. Om kronan ärvs är risken för degenererat och dåligt ledarskap stor är min invändning.
Vikingarna lär ha valt sina ledare beroende på uppgiften som de stod inför, men utgjordes då av mindre grupper där alla kände varandras kapacitet.
Bäste herr Paterson,
SvaraRaderaProblemt med val av ledare är att den valde icke då har stöd från hela sitt folk. Denne kan förvisso stödjas av 51 procent men samtidigt hatas av 49 procent. Häri ligger en av grundfundamenten för det monarkistiska statskicket, att ledaren kan representera hela folket.
Med maktdelningens princip kan sedan folkets inflytande garanteras och när det gäller lagstiftning och beskattning känner vi ingen bättre ordning än majoritetsbeslutet. Dock detta gör det än viktigare att den verkställande makten, under lagarna, skiljs från den lagstiftande makten. I detta behöver samhället en obunden institution.
Bäste Fältmarskalk,
SvaraRaderaOm vi använder det amerikanska styrelseskicket som utgångspunkt, där en president väljs vart 4:e år och max i två perioder. Presidenten har veto mot kongressens (två kammar riksdag) lagförslag och utser sin regering.
Skulle vår monark ha samma rättighet som den amerikanske presidenten, fast utan att väljas av folket enligt dina tankegångar?
Jag frågar mig om hela folket skulle stå bakom monarken när han/hon fattar beslut i olika frågor bara för att han/hon inte är folkvald?
Folk kommer naturligtvis att vara för och emot besluten även om en icke folkvald monark fattar dem och därmed en del besvikna medborgare, är min tanke.
Jag instämmer också med att om monarken blir folkvald, säg i 8 års perioder och max tre, för att ange några siffror, så kommer han/hon att tvingas politiskt "smutsa" ner sig precis som en amerikansk president efter alla beslut och icke beslut och ära, heder, vördnad kommer sannolikt att släpas i den mediala smutsen och som du säger han är vald av en majoritet och har redan från början en kritisk minoritet i mot sig från början.
Vid arvsvälde (?) som idag i Storbritannien och Sverige så står monarken över det politiska käbblet och utgör mer en symbol för nationen med några få funktioner.
En vördad arvsmonarki med symbolisk makt eller en valmonarki med riktig verkställande makt som får utstå kritik ter sig för mig vara alternativen. En arvsmonarki med verklig verkställande makt som ej går att avsätta skulle vi verkligen kunna leva med det, skulle han/hon inte bli hatad av alla till slut?
Bäste Fältmarskalk,
SvaraRaderaLäste om Lichtensteins styrelseskick som inte verkade så dumt, gillade speciellt antalet parlamentsledamöter och ministärens storlek samt folkomröstningsinslaget.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Liechtenstein
Bäste herr Paterson,
SvaraRaderaMin huvudtes är att den verkställande makten skall utövas under lagarna och av ovälda ämbetsmän som utses av Konungen. Det är här min mening att den verkställande makten skall stå över politiken.
Politikens arena är Riksdagen som genom ordning med mer maktdelning skulle vitaliseras. Genom att beskattningsrätten, enligt min mening, skall tillkomma Riksdagen allena, har de folkvalda ett avgörande inflytande. Den verkställande makten, under Konungen, har sedan att effektuera Riksdagens beslut och kan då göra detta på ett ovält sätt vilket är en omöjlighet i den ordning där den verkställande makten är tillsatt av politiker.
Vad gäller lagstiftningsrätten så menar jag att det är rimligt att denna delas mellan Riksdag och Konungen i den meningen att en lag måste stadfästas av Konungen såsom ett tecken på legitimitet. Med detta icke sagt att Konungen, utom under mycket speciella omständigheter, bör motsätta sig Riksdagens mening. Märk väl att denna ordning ännu gäller i de flesta av Europas monarkier, så ock i den brittiska.
Bäste Fältmarskalk,
SvaraRaderaTack för din kommentar.
Jag ber att få reflektera över innehållet. Skall också ta del av dina grundlagsförslag.