Det är nu icke mer än en vecka kvar till valet. I avsaknaden av ett monarkistiskt parti måste då ställas frågan vilket parti som bör stödjas utifrån ett monarkistiskt perpektiv.
För det första kan självklart slås fast att de partier som förespråkar monarkins avskaffande, nämligen Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Miljöpartiet och det vederstyggliga och avskyvärda kommunistiska Vänsterpartiet direkt kan förkastas.
Då det gäller Alliansens partier kan konstateras att dessa partiers ståndpunkt är att monarkin skall vidmakthållas vilket är bra och glädjande. Mer beklagligt är att dessa partier i huvudsak står upp bakom den nuvarande regeringsformen av år 1975, en regeringsform som icke bygger på den för rättsäkerheten fundamentala maktdelningsprincipen utan på ohämmad paralmentarism.
Understundom har dock enskilda företrädare väckt förslag om mindre förändringar av regeringsformen. Exempelvis har Riksdagsledamoten Engblom i en motion föreslaget att Konungen, såsom från politiken obunden, skall ha en roll vid regeringsbildning och inför Riksdagen föreslå statsminister, en uppgift som idag beklagligtvis åvilar Talmannen, vilken såsom tillhörande ett parti rimligen icke ur alla perspektiv kan anses opartisk. Dessvärre avslogs nämnda motion.
Nu synes mig dock dessvärre icke något av Alliansens partier ha för avsikt att driva frågan om maktdelningen såsom grund för Regeringsformen. Således få det bli andra överväganden som avgör.
Såsom förespråkare för att samhället måste bygga på grundläggande kristna värderingar har jag övervägt Kristdemokraterna såsom ett alternativ. Tyvärr är det dock för mig helt uteslutet att stödja detta parti då man, utan åtgärd, låtit konungasmädaren Althin ha en roll i partiet.
Gå vi sedan vidare till Folkpartiet, som ha en mycket kompetent partiledare, majoren Björklund, som icke minst ställer upp för rikets försvar, skulle även detta parti kunna vara ett alternativ. Här är det dock så att det inom liberala kretsar, och sannolikt även bland ledande kandidater, figurerar republikaner. Att märka är också att det i styrelsen för den konungasmädande Republikanska Föreningen finnes en aktiv folkpartist, ombudsmannen Simonsson, som också tillhörde grundarna av nämnda konungasmädande förening. Sammantaget gör detta att Folkpartiet icke kommer på fråga.
Centerpartiet tar följande ställning enligt hemsidan:
"Kungahuset är en stark symbol för nationen Sverige. Det finns också ett brett folkligt stöd för monarkin. Centerpartiet stöder monarkin så länge den fungerar som idag. Det vill säga att monarken inte har någon makt utan endast en representativ funktion. Anledningen till detta ställningstagande är att vi anser att ett maktämbete inte ska kunna ärvas. Makt att besluta om allas våra angelägenheter ska tillfalla den som ställt upp i allmänna val. Alla röstberättigade ska då ha haft chansen att lägga sin röst på den de anser är mest lämpad att företräda folket. Kungahusets funktion som representant för Sverige medför dock bra PR för vårt land som både industrin och turistnäringen kan dra nytta av."
Partiet ser uppenbarligen monarkin främst som en PR-institution vilket förefaller mig beklagligt. För en monarkist synes mig icke detta parti vara ett alternativ.
Återstå så Moderata Samlingspartiet , som tar följande ställning:
"Sveriges statsskick, monarkin, ska bevaras. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en samlande, nationell symbol just därför att den inte är partipolitisk eller utsedd genom val. Det finns dessutom ett mycket starkt folkligt stöd för att bevara det nuvarande statskicket, med en monark som statschef."
Partiet pekar här på vikten av obundenhet för den som såsom statschef skall företräda riket, vilket är glädjande. Att man sedan icke drar konsekvensen i det att detta faktum måste vara ett fundament i maktdelningen är beklagligt.
Slutsatsen av denna genomlysning är att jag kommer att lägga min röst på Moderata Samlingspartiet, som förvisso icke är något monarkistiskt parti men som ändå synes vara det alternativ, som vid en jämförelse, är att föredra.
Dock måste frågan ställas om tiden icke snart är mogen för en monarkistisk partibildning så att även en monarkist kan ges ett självklart alternativ.
För det första kan självklart slås fast att de partier som förespråkar monarkins avskaffande, nämligen Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Miljöpartiet och det vederstyggliga och avskyvärda kommunistiska Vänsterpartiet direkt kan förkastas.
Då det gäller Alliansens partier kan konstateras att dessa partiers ståndpunkt är att monarkin skall vidmakthållas vilket är bra och glädjande. Mer beklagligt är att dessa partier i huvudsak står upp bakom den nuvarande regeringsformen av år 1975, en regeringsform som icke bygger på den för rättsäkerheten fundamentala maktdelningsprincipen utan på ohämmad paralmentarism.
Understundom har dock enskilda företrädare väckt förslag om mindre förändringar av regeringsformen. Exempelvis har Riksdagsledamoten Engblom i en motion föreslaget att Konungen, såsom från politiken obunden, skall ha en roll vid regeringsbildning och inför Riksdagen föreslå statsminister, en uppgift som idag beklagligtvis åvilar Talmannen, vilken såsom tillhörande ett parti rimligen icke ur alla perspektiv kan anses opartisk. Dessvärre avslogs nämnda motion.
Nu synes mig dock dessvärre icke något av Alliansens partier ha för avsikt att driva frågan om maktdelningen såsom grund för Regeringsformen. Således få det bli andra överväganden som avgör.
Såsom förespråkare för att samhället måste bygga på grundläggande kristna värderingar har jag övervägt Kristdemokraterna såsom ett alternativ. Tyvärr är det dock för mig helt uteslutet att stödja detta parti då man, utan åtgärd, låtit konungasmädaren Althin ha en roll i partiet.
Gå vi sedan vidare till Folkpartiet, som ha en mycket kompetent partiledare, majoren Björklund, som icke minst ställer upp för rikets försvar, skulle även detta parti kunna vara ett alternativ. Här är det dock så att det inom liberala kretsar, och sannolikt även bland ledande kandidater, figurerar republikaner. Att märka är också att det i styrelsen för den konungasmädande Republikanska Föreningen finnes en aktiv folkpartist, ombudsmannen Simonsson, som också tillhörde grundarna av nämnda konungasmädande förening. Sammantaget gör detta att Folkpartiet icke kommer på fråga.
Centerpartiet tar följande ställning enligt hemsidan:
"Kungahuset är en stark symbol för nationen Sverige. Det finns också ett brett folkligt stöd för monarkin. Centerpartiet stöder monarkin så länge den fungerar som idag. Det vill säga att monarken inte har någon makt utan endast en representativ funktion. Anledningen till detta ställningstagande är att vi anser att ett maktämbete inte ska kunna ärvas. Makt att besluta om allas våra angelägenheter ska tillfalla den som ställt upp i allmänna val. Alla röstberättigade ska då ha haft chansen att lägga sin röst på den de anser är mest lämpad att företräda folket. Kungahusets funktion som representant för Sverige medför dock bra PR för vårt land som både industrin och turistnäringen kan dra nytta av."
Partiet ser uppenbarligen monarkin främst som en PR-institution vilket förefaller mig beklagligt. För en monarkist synes mig icke detta parti vara ett alternativ.
Återstå så Moderata Samlingspartiet , som tar följande ställning:
"Sveriges statsskick, monarkin, ska bevaras. Monarkin är bärare av en lång tradition och utgör en samlande, nationell symbol just därför att den inte är partipolitisk eller utsedd genom val. Det finns dessutom ett mycket starkt folkligt stöd för att bevara det nuvarande statskicket, med en monark som statschef."
Partiet pekar här på vikten av obundenhet för den som såsom statschef skall företräda riket, vilket är glädjande. Att man sedan icke drar konsekvensen i det att detta faktum måste vara ett fundament i maktdelningen är beklagligt.
Slutsatsen av denna genomlysning är att jag kommer att lägga min röst på Moderata Samlingspartiet, som förvisso icke är något monarkistiskt parti men som ändå synes vara det alternativ, som vid en jämförelse, är att föredra.
Dock måste frågan ställas om tiden icke snart är mogen för en monarkistisk partibildning så att även en monarkist kan ges ett självklart alternativ.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar