Enligt en undersökning, genomförd av opinionsinstitutet SIFO, som omförmäles i Svenska Dagbladet är förtroendet för vår högaktade Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, oförändrat högt. Hela 82 procent av de tillfrågade ange att de ha förtroende för Hans Majestät.
Av undersökningen framgå ock att det finns de som anse att vår högaktade Kronprinsessa, Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, i förtid bör uppstiga på tronen. Även om detta peka på det utomordentligt goda och välförtjänta förtroende som vår högaktade Kronprinsessa åtnjuter vore en sådan ordning helt i strid med all hävd och sedvänja.
Under vårt lands långa historia har våra Monarker, med några få undantag, suttit livslångt på tronen och denna goda hävdvunna tradition är inget som på något sätt bör förändras. Enda untantagen från denna tradition, efter Konung Göstas grundande av det nutida Sverige, utgöres av Konungarna Erik XIV och Sigismund, Drottningen Kristina samt Konungen Gustaf IV Adolf. I tre av dessa fall ha orsaken varit inre, icke eftersträvansvärda, stridigheter medan det i fallet Drottning Kristina handlade om mer personliga och religiösa överväganden.
Under alla omständigheter peka ovan nämnda undersökning på att den smutsiga och föga hedervärda kampanj mot vår Monarki, som fega republikaner under hösten ägnat sig åt, och där smädesskriften mot Hans Majestät var den mest klandervärda och avskyvärda beståndsdelen, fallit platt till marken och totalt misslyckats. I skenet av detta må nu republikanerna och deras smädessekt, republikanska föreningen, som icke våga strida med blanka vapen, stå där med skammen inför sina grova tilltag.
Nu se vi fram emot att snart få lyssna till vår högaktade Konungs tradionella jultal till svenskar hemma och utomlands.
Leve Monarkin!
Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!
Inlägg
PATRIK ENGELLAU En berättelse
-
Självklart är jag medveten om att det inte är god ton att visa någon sorts
nyfikenhet över de […]
6 timmar sedan
Undersökningen sa bara att 82% tyckte att deras förtroendet var oförändrat. Vilken valör sa den ingenting om, så det kan lika gärna vara oförändrat lågt. Som i mitt fall, det kan inte bli mycket lägre än vad det redan är.
SvaraRaderaEn mängd av undersökningar visar på högt förtroende för Monarkin. Denna kommentar faller således på så kallat "eget grepp".
SvaraRaderaDet må så vara, men den undersökning du refererade till säger fortfarande ingenting om vilken valör förtroendet har.
SvaraRaderaFinns egentligen ingenting att diskutera så jag vet inte varför jag svarar på din kommentar.
Det går bara att konstatera att det du skriver är fel.
Slut.
Konung Gustaf IV Adolfs störtande på grund av "icke eftersträvansvärda stridigheter" ledde dock fram till den av h:r Fältmarskalken hyllade 1809 års författning. Betyder det att denna blogg indirekt godkänner upproriskhet mot en svensk konung?
SvaraRaderaHerr Rune,
SvaraRaderaDet må äga sin riktighet att händelserna med Konung Gustaf IV Adolfs avsättning och hela den situation som då rådde, med den olyckslaiga förlusten av den östra rikshalvan, ledde fram till år 1809 års författning, en författning som jag förvisso finner mycket god i det att den bygger på maktdelningens princip.
Icke förty är det dock min åsikt att konstitutionsstridiga handlingar bör undvikas så långt detta är möjligt. Av detta följer att jag uttrycker mig i termer av "icke eftersträvansvärda stridigheter". Märk dock att detta icke innebär att jag sympatiserar med den konstitionella grunden för det gustavianska enväldet utan endast uttrycker min kritik av det sätt det avskaffades.
Signaturen Pontus,
SvaraRadera"Det må så vara, men den undersökning du refererade till säger fortfarande ingenting om vilken valör förtroendet har."
Grundläggande logiska resonemang ligger uppenbarligen icke för republikaner. Ty av att förtroendet för Monarkin, enligt flerfaldiga undersökningar är högt, och av förtroendet, enligt den refererade undersökningen, icke minskat följer enligt logikens lagar att förtroendet är fortsatt högt.
Jag tackar h:r Fältmarskalken för svaret som synes mig förnuftigt likmätigt de åsikter som förfäktas å denna blogg. En ringa iakttagelse må dock andragas (blott en randanmärkning). Om h:r Fältmarskalken, som han så eftertryckligt och flerfaldigt har deklarerat, är en anhängare av maktdelning och kritiker av envälde, hur stämmer denna moderata, rationella inställning med bloggens i övrigt, om uttrycket tillåtes, underdåniga ton gentemot de kungliga personerna?
SvaraRaderaHerr Rune,
SvaraRaderaKärnan i Monarkin utgöres av dess obundenhet i förhållande till de andra samhällsuppbärande institutioner. Maktdelningens fundament är att inget intresse skall kunna sätta sig ohejdat över något annat intresse. Detta kräver respekt för de institutioner som upprätthåller maktdelningens princip, nämligen Monarkin, Riksdagen och Domstolarna.
Herr Rune må tolka detta som underdånighet, men vad det från min sida ytterst är frågan om är respekt för alla de tre institutioner som bär upp den goda rättsstaten. I detta ingå då också respekt för de kungliga personerna i deras roll som utövare av en samhällets tre bärande institutioner.
Noga taget är det h:r Fältmarskalken själv som har introdocerat ordet "underdånighet", inte jag.
SvaraRaderaTillåt mig citera från ett av hans senaste blogginlägg: "Avslutningsvis vill vi från detta anspråkslösa forum framföra våra underdånigaste och allra hjärtinnerligaste önskningar till Hans Majestät ..."
Något av samma innerliga ton gentemot Sveriges riksdag tvivlar jag på att ens h:r Fältmarskalken mäktar prestera ...