Den ordning som gäller är synnerligen enkel och torde icke innebära några som helst problem att tillämpa:
- För direkt tilltal till Konungen gäller Eders Majestät vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Kungen. I fallet tredje person gäller Hans Majestät vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Kungen.
- För direkt tilltal till Drottningen gäller Eders Majestät vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Drottningen. I fallet tredje person gäller Hennes Majestät vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Drottningen.
- För direkt tilltal till Kronprinsessan gäller Eders Kunglig Höghet vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Kronprinsessan. I fallet tredje person gäller Hennes Kunglig Höghet vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Kronprinsessan.
- För direkt tilltal till Prins eller Prinsessa gäller Eders Kunglig Höghet vilket i mycket informella sammanhang må ersättas med Prinsen/Prinsessan. I fallet tredje person gäller Hans/Hennes Kunglig Höghet vilket även detta i mycket informella sammanhang må ersättas med Prinsen/Prinsessan.
Av en slump hamnade jag på denna sida när jag googlade på tilltalsformer. Nej, jag är inte medlem i republikanska föreningen, och nej, jag är inte obildad (6 års universitet med 3 examina på ledande institutioner i Sverige och USA) eller social inskränkt (representerat mina företag internationellt i 20 år), men jag måste, om herr Fältmarskalken tillåter, kommentera att detta är nog en av de mest patetiska och pretentiösa sidorna och inläggen jag sett på länge. Eller ska man ta det för vad det är, komik? Inte sjutton markerar jag underdånighet eller samhällelig rang eller olika individers värde/betydelse, genom att kuvat tilltala någon annan svensk medborgare i tredje person! Så sanslöst snedvridet. Hur kan man ens komma på tanken? Jag heter Gustav men kallas (kallades som yngre) för Gurra. Vår statschef heter Carl och får gärna kalla sig för Carl eller Calle eller vad som helst. Men jag förväntar mig inte att han tilltalar mig med titel, och i helsike heller att jag tilltalar Carl eller någon annan med titel heller. När vi möts är vi "du" med varandra, oavsett om vi setts förr eller ej. För Sverige i tiden, som man ju säger. Eller hur? Så Fältis, lägg ner detta förbaskade rojalist-fanatiska trams. Monarkins dagar är för övrigt räknade.
SvaraRadera"Så Fältis, lägg ner detta förbaskade rojalist-fanatiska trams. Monarkins dagar är för övrigt räknade."
SvaraRaderaVilken oförskämdhet! Vet hut och skäms fege anonyme nedtecknare av ovanstående kommentar. Jag låter enbart denna kommentar stå kvar för att den är ett synnerligen representativt skådeexempel på republikansk dumhet.
De universitetsstudier, som den fege och oförskämde nedtecknaren av ovanstående kommentar skryter med, är uppenbart på intet sätt någon garanti vare sig för intelligens eller mot dumhet.
Ingen kan ta sig rätten att tilltala en person man icke känner med "du".Detta är högsta respektlöshet oavsett om det är Konungen eller någon annan som tilltalas.
Kommentaren personifierar dumhet!
Den bästa sida jag sett på länge. En sida helt i min smak! Jag undrar bara om pseudonymen Fältmarskalken och jag är bekanta med varandra. Det vore utan tvivel högst angenämt att stifta Fältmarskalkens bekantskap. Gud bevare Konungen och Fäderneslandet! Med utmärkt högaktning, Anders Hedman
SvaraRaderaBör man säga (och tydligt uttala) 'Eders' eller kan det i talspråk bli mer ihopdraget till 'Ers', i det direkta tilltalet till Majestät eller Kunglig Höghet?
SvaraRaderaHur kan man motivera formen Hans Kunglig Höghet i stället för Hans Kungliga Höghet? Önskar alltså en grammatikalisk / historisk förklaring.
SvaraRaderaDen obestämda formen är den hävdvunna formen även om skicket i modernt tid understundom förändrats till den bestämda formen.
SvaraRaderaI detta sammanhang må refereras till Johan Erik Rydqvists utmärkta verk "Svenska språkets lagar, kritisk avhandling" p 458:
"Det bör anmärkas, att konglig i vissa fall skrifvet och flerstädes alltid uttaladt Kunglig, i titulatur förkortas till kongl., och vid sådana tillfällen vanligtvis, utan afseende på ordförbindelsen, uttalas kunglig (icke -ligt, -lige, -liga), t.ex. Hans Kongl. Höghet, Kongl Maj:t, Kongl. Hofrätten, Kongl. Kollegium, Kongl. Statskontoret, Kongl. Nordstjerne Orden; hvaremot det heter ett kungligt sätt o.s.v. Oböjd men oförkortadt är ock i vissa fall salig, t.ex. salig kungen, salig menniskan, salig biskopen, högtsalig Hans Maj:t, min salig far, hans salig mor o.s.v.s.; hvilken afvikelse från syntaxen (jfr. s. 460) kanske är danism. Hvardagligt säges ock gunsti(g) herrn.
Tackar! Skall försöka införskaffa boken, hälsningar
SvaraRaderaHej. Nyligen har medlemmar ur kungahuset gjort besök ute hos försvarsmakten.
SvaraRaderaMin fundering är hur man tilltalar ex Prins Carl Philip korrekt om prinsen skulle besöka en övning och man får uppgift att visa upp verksamheten.