Den sachsiska tronföljdsstriden fortsätter

Hans Kunglig Höghet Prins Albert, Prins av Sachen, Hertig av Sachsen, (1934-2012). Självutropad Markgreve av Meissen 2012.

Sedan Hans Kunglig Höghet Prins Albert, Prins av Sachsen, Hertig av Sachsen, oväntat avlidit den 6:e sistlidna månad synes striden gällande den sachsiska tronföljden fortsätta. Prins Albert antog vid sin broders, Hans Kunglig Höghet Maria Emanuel, Markgreve av Meissen, Hertig av Sachsen, frånfälle självsvåldigt det sachiska Konungahusets huvudmannatitel, Markgreve av Meissen. Detta trots att Markgreve Maria Emanuel, med stöd av en överenskommelse år 1997 inom Konungahuset, till sin efterträdare utsett sin systerson, Hans Kunglig Höghet Prins Alexander, Prins av Sachsen, Hertig av Sachsen. Ävenledes Prins Alexander, vilken ock adopterades av Markgreve Maria Emanual år 1999, antog Markgrevetiteln vid sin morbroders frånfälle.

Den äldste agnatiske ättlingen i det sachsiska Konungahuset, Prins Rüdiger, som är sprungen ur ett morganatiskt äktenskap och kusinbarn till Prins Albert, har nu efter sin faders kusins död antagit titeln Markgreve av Meissen och förklarat sig vara det sachsiska Konungahusets huvudman. Framhållas skall att Prins Rüdiger, i samband med överenkommelsen inom Konungahuset år 1997, icke gavs kunglig värdighet såsom Prins Albert.

Legalt sett synes Prins Rüdigers sak svag. De sachsiska huslagarna erkänner icke morganatiska äktenskap men väl kvinnlig tronföljd om manlig ättling saknas. Då heller icke Hans Kunglig Höghet, Markgreve Maria Emanuel, Markgrve av Meissen, Hertig av Sachsen, varit av en annan åsikt måste Hans Kunglig Höghet Prins Alexander, Prins av Sachsen, Hertig av Sachsen anses vara det sachsiska Konungahusets huvudman och den som därigenom äger rätt till titeln Markgreve av Meissen.