söndag 14 oktober 2012

Historielöshetens och dumhetens politiker

Två ledamöter av vår hedervärda Riksdag, riksdagsledamöterna Lillemets och Mutt tillhörande miljöpartiet, visar i en motion till Riksdagen prov på en historielöshet och dumhet som synes sakna all gräns. Dessa ledamöter vars historiska bildningsnivå synes vara i det närmaste obefintlig och vars förståelse för historien, som en kontinuerlig process vilken måste ses från sitt tidsmässiga sammanhang, överhuvudtaget icke finns, ondgör sig över de statyer över Konung Gustaf II Adolf och Konung Karl XII i vår huvudstad. Nämnda ledamöter kräver i sin motion att statyerna flyttas till en "undanskymd plats".

Motionen visar ock att nämnda ledamöter är helt okunniga om vår konstitution och den kommunala självstyrelse denna stipulerar. Även om nämnda Konugars statyer är ett riksintresse är placeingen av desamma en kommunal fråga vilken ligger under Stockolms Stads ansvar. Det är anmärkningsvärt att miljöpartiet har riksdagsledamöter är så fullständigt okunniga om vårt statsskick. Må vi därför hoppas att dessa okunniga och obildade riksdagsledamöter icke av sitt parti nanförtros några viktigare uppdrag.



Konung Gustaf II Adolf

För att återkomma till huvudfrågan så måste Konungarna Gustaf II Adolf och Karl XII utvärderas utifrån sin samtid och det historiska skeende som rådde då. Här är det otvivelaktigt att Konung Gustaf II Adolf varit högst betydelsefull. Under hans regering, i vilken rikskanslern Axel Oxenstierna hade en bytydande del, lades grunden för hela den statsförvaltning som ännu råder. Hur nämnda riksdagsledamöter kan förbise detta är en stor gåta som endast kan förklaras med att men saknar all kunskap om vår historia.


Konung Karl XII

Vad så gäller Konung Karl XII måste hans gärning värderas utifrån samtida förhållanden. Genom sina ogrundade anklagelser, om att Konungen skulle varit en krigshetsare, visar riksdagsledamöterna även i detta måtto på sin brist på bildning. Det historiska sakförhållandet är nämligen att det stora nordiska kriget, 1700-1721, icke alls var något anfallskrig utan ett försvarskrig. Rikets fiender, Danmark, Sachsen-Polen och Ryssland förklarade krig år 1700 och detta och inget annat var utgångspunkten för största delen av Konung Karl XII's  konungagärning.

Gud bevare oss för obildade och okunniga politiker.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar