Monarkierna i Europa bör återupprättas

Bortgången av Hans Kejserliga och Kungliga Höghets Ärkehertig Otto, Ärkehertig av Österike, Kunglig Prins av Ungern, har av någon outgrundlig anledning icke uppmärksammats i svensk massmedia oaktat att Ärkehertigen varit en av de största europeérna under det gågna seklet och där oförtrutet och kompromisslöst verkade mot de onda krafter, nationalsocialismen och kommunismen, som förpestade detta århundrade.

Ur detta pespektiv är det glädjande att Svenska Dagbladet idag uppmärksammar Ärkehertigen, dels genom redaktör Almkvist läsvärda ledare och dels genom den nyhetsartikel som publiceras. I den andra av våra större morgontidningar, Dagens Nyheter, uppmärksammas denna historiska händelse endast av en kort notis vilket är synnerligen märkligt och säger en del om kunskap och medvetenhet om historia hos nämnda organ.

En dag som denna finns således all anledning att reflektera över det förra seklets historia och över de vändningar historien tagit. Klart är att de revolutioner som skakade vår värld år 1917 och 1918 och som störtade månghundraåriga, för att icke säga tusenåriga monarkier, över ända var djupt olyckliga. Monarkins styrka är dess kontiniutet och förmåga att hålla samman ett samhälle över tiden. Rycks samhällets rötter upp, på det sätt som skedde 1917 och 1918, blir följden elände vilket historien med all tydlig önskvärdhet visat.

Det ondskans imperium, det sovjetiska tyrraniet och senare dess lydstater, som mellan år 1917 och år 1991 förtrycket, torterade och mördade miljoner och åter miljoner människor är en direkt följd av de revolutionerna 1917. På samma sätt är det mörkret tyrrani, som behärskade Tyskland från 1933 och Österike från 1938 till 1945, en direkt följd av de djupt olycksaliga revolutionerna som drabbade Tyskland och Österike år 1918. I detta sammanhang förtjänar att understryka att Ärkehertig Otto gjorde sitt yttersta för att förhindra Österrikes anslutning till nationalsocialisternas tyrrani, något som gjorde att han fick fly för sitt liv.

Den oreda och den vilsenhet som de onödiga och olyckliga revolutionerna skapade banade alltså väg för de värsta katastrofer som mänskligheten någonsin skådat. Kontrasten är stor till de länder som bevarat och utvecklat Monarkin. Dessa länder är de länder som under det förra seklet haft den mest lyckosamma och harmoniska utvecklingen.

Tiden synes därför nu vara kommen att på allvar överväga och starta arbetet för att återupprätta de europeiska monarkier som så olyckligt störtades över ända. Det är här icke frågan om att skapa några despotiska stater eller att bringa demokratin över ända utan enbart att stärka kontiniutet och harmoni, allt under folkens konstitionella medverkan i lagstiftande församlingar.

Leve Monarkin!

Programledaren okunnig om basal etikett

Efter att på televisionen tagit del av födelsedagsfirandet för Kronprinsessan kan konstateras att den aktuelle programledaren, herr Emtenäs, synes vara synnerligen okunnig i etikettsfrågor.

Vid hälsningen av den Kungliga Familjen uttalade nämnde programledare, herr Emtenäs, såsom inledning på sin addressering "Ers Kungliga Högheter..." oaktat att såväl Hans Majestät Konungen som Hennes Majestät Drottningen var närvarande. Den korrekta adressringen skulle självklart varit: "Eders Majestäter, Eders Kungliga Högheter...".

Denna okunskap länder dessvärre nämnde programledare, herr Emtenäs, icke till någon heder. Ledningen för televisonen bör fortsättningsvis bättre tillhålla sina programledare att upprätthålla en korrekt etikett i adressering av medlemmar av den Kungliga Familjen.

Knackningscermonin vid Kapuzinerkyrkan

Den uråldriga så kallade knackningscermonin (ty. Klopfzeremonie) då Ärkehertig Ottos stoft kommer att införas i en kejserliga begravningskryptan är nu fastställd.

Fader Gottfrid, den kejserliga begravningskryptans beskyddare

Dörrvakt är den kejserliga begravningskryptans beskyddare sedan 1988, fader Gottfrid, och som cermonimästare har utsetts herr Ulrich-Walter Lipp. Cermonin utföres enligt följande:

Cermonimästaren knackar på porten.

Beskyddaren frågar:
Vem begär inträde?

Cermonimästaren svarar:
Otto av Österrike, engång Kronprins av Österrike-Ungern, Kunglig Prins av Ungern och Böhmen, av Dalmatien, Kroatien, Slavenien, Galizien, Lodomerien och Illyrien, Storhertig av Toskana och Krakow, Hertig av Lothringen, av Salzburg, Styer, Kärnten, Krain och Bukowina, Storfurste av Siebenbürgen, Markgreve av Mähren, Hertig av Övre- och Ndere Schlesien, av Modena, Parma, Piacenza och Guastalla, av Auschwitz och Zator, av Teschen, Friaul, Ragusa och Zara, furstlig Greve av Habsburg och Tyrolen, av Kyburg, Görz och Gradisca, Furste av Trient och Brixen, Markgreve av Övre och Undre Lausitz och i Istrien, Greve av Hohenems, Feldkirch, Bregenz, Sonnenberg etc., Herre av Triest, av Cattaro och av Winsischen, Storherre av Storherreskapet Serbien etc., etc

Beskyddaren svarar:
Honom känner vi icke
Cermonimästaren knackar på porten en andra gång.

Beskyddaren frågar:
Vem begär inträde?

Cermonimästaren svarar:
Doktor Otto von Habsburg, Paneuropaunionens president och Hederspresident, ålderspresidenten och medlemmen av Europaparlamentet, hederdoktor vid talrika universitet, hedersmedborgare i många mellaneuropeiska städer, medlem av ärevördiga akademier och institut, innehavare av höga statliga och kyrkliga utmärkelser, ordnar och äreminnen, som förlänats honom såsom en erkänsla för hans långa kamp för folkens frihet, rätt och rättvisa.

Beskyddaren svarar:
Honom känner vi icke

Cermonimästaren knackar på porten en tredje gång.

Beskyddaren frågar:
Vem begär inträde?

Cermonimästaren svarar:
Otto - en dödlig, syndig människa

Beskyddaren svarar:
Låt honom komma in

Varpå porten slås upp.

Ärkehertigen åter i Kejsarstaden

Igår ankom stoften efter Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern, och stoftet efter hans gemål Hennes Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertiginnan Regina, Ärkehertiginna av Österrike, Prinsessa av Ungern, Prinsessa av Sachsen-Meiningen, till kejsarstaden Wien.

Ärkehertigen kista föres ut sorgevagnen framför Kapuzinerkyrkan där Kapuzinerbröder väntar på trappan.

Ärkehertigens kista föres in i Kapuzinerkyrkan ledsagad av Huset Habsburgs överhuvud, Hans Kejserliga och Kungliga Höghet, Ärkehertig Karl, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Stoften fördes till den Kejserliga begravningskyrkan, Kaupzinerkyrkan, där allmänheten kommer att kunna taga sitt tillfälle i akt att visa sin respekt för och framföra en sista hälsning till Ärekehertigen och Ärkehertiginna. Enligt färska pressrapporter tillströmmar nu hundraden till Kapuzinerkyrkan.

Kommande natt kommer Ärkehertigens stoft att överföras till Stefansdomen där den högtidliga begravningscermonin kommer att ske imorgon klockan 3 om eftermiddagen. Ärkehertigen kommer genom de värdiga och högtidliga cermonier inkluderande ett sorgetåg genom Kejsarstaden, som kommer att ske i morgon, hyllas som den Kejsare han bort vara.

Ärkehertigens och Ärkehertiginnans kistor i Kapuzinerkyrkan.

Gratulationer på högtidsdagen

I underdåninghet framföres idag de allra hjärtinnerligaste gratulationer till vår högaktade Kronprinsessa, Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, på hennes 34:e födelsedag.

Leve Kronprinsessan!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Ärkehertigen och Ärkehertiginnans stoft i Mariazell

Vid pass klockan 5 på tisdagseftermiddagen ankom stoften efter Deras Kejserliga och Kungliga Högheter Ärkehertig Otto, Ärkehertig av Österike, Kunglig Prins av Unger, och Ärkehertiginnan Regina, Ärkehertiginna av Östterike, Prinsessa av Ungern, Prinsessa av Sachsen-Meiningen, till vallfärdskyrkan i Mariazell, Österrike. Ärkehertigen är således nu åter på sin fädernejord.

Bårvagnen med Ärkehertigens stoft anländer till Mariazell. I bakgrunden den Kejserliga Familjen.

Den Kejserliga familjen med Ärkehertig Karl, Husets Habsburgs överhuvud, och Ärkehertig Georg i spetsen.

I kyrkan genomfördes en mässa. Idag klockan 2 om eftermiddagen hålles ett reqviem.

Från den mässa som hölls i Mariazell.

Ärkehertigens och Ärkehertiginnans kistor i vallfärdskyrkan i Mariazell

Märklig rubriksätting i Svenska Dagbladet

Svenska Dagbladet låter meddela att Isreal utsatts för beskjutning av tre raketer från det av terroristorganisatoionen Hamas kontrollerade territoriet Gaza. I en handling av självförsvar gick Israels flygstridskrafter till angrepp mot tillverknings- och utskjutningsplatser.

Här må tydligt anmärkas att Svenska Dagbladets rubriksättning är synnerligen märklig. Rubriken är "Israel bombar Gaza" och icke att "Israel utsatt för raketattack" vilket bättre skulle beskriva denna händelse. Är det så illa att den av hat mot Israel fyllda mobb även infiltrerar rubriksättningen i Svenska Dagbladet? Tidningens chefredaktör borde agera i denna fråga för att upprätthålla den vederhäftighet som är viktig för varje seriöst organ.

Den inträffade händelsen torde ock vara en tankeställare för de som argumenterar för den spektakulära aktionen "Ship-to-Gaza".

Skyldskapet mellan Ärkehertig Otto och vår Konung

Alla Europas furstehus är befryndade på mångfaldiga sätt. Det närmaste skyldskapet som finnes mellan Ärkehertig Otto och vår egen högaktade Konung utgår dels från Konung Maximilan I av Bayern och dels från Hertig Frans av Sachsen-Coburg-Saalfelt.

Genom härstamningen från Konung Maximilian I är Ärkehertig Otto femmänning med Konungens farfader Konung Gustaf VI Adolf.

Genom härstamningen från Hertig Frans är Ärkehertig Otto sexmänning med vår Konung.

Deras Majestäter Konungen och Drottningen närvarar vid Ärkehertigens statsbegraving

Enligt uppgift i österrikisk press kommer vår högaktade Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, och Hennes Majestät Drottning Silvia, att närvara vid statsbegravningen av Hans Kejesrliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Deltagandet bekräfas av ett pressmeddelande från Huset Habsburg av den 14 juli.

Utöver Hans Majestät kommer ock Storhertigen av Luxemburg samt Fursten av Lichtenstein att närvara vid statsbegravningen.

Övriga statsöverhuvuden som kommer att närvara är Österikes Förbundspresident, Georgiens President samt Stormästaren för Malteserorden.

Högtidlighållandet av Ärkehertig Ottos minne i München

Från reqviet i Theatinerkyrkan

Under gårdagen hölls högtidliga och storartade minneshögtider för Hans Kejeserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto, Ärekhertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungerna.

Efter det att kistan med Ärkehertigens stoft förts från hans residensstad Pöcking till Theatinerkyrkan i München, de bayerska konungahusets begravningskyrka, hölls här ett reqviem under ledning av Hans Eminens Kardinal Marx, Ärkebiskop av München och Freising.

I reqviet deltog den Kejserliga Familjen. Bayerns konungahus representerades bland annat av av Hans Kunglig Höghet Prins Max, Hertig i Bayern med gemål Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Elisabet, Prinsessa av Bayern, född Grevinna Douglas, samt Hans Kunglig Höghet Prins Luitpold, Prins av Bayern. Ock närvarade representanter för andra tyska furstehus och adelsätter. För fristaten Bayern deltog ministerpresidenten herr Seehofer, som uttalade varma ord om Ärkehertigen och att denne var en stor europé. Förbundsrepubliken Tysklands regering representerades av förbundsministern herr Ramsauer.

Efter reqviet fördes kistan med Ärkehertigens stoft ut på Odeonplatsen där en högtidlig avskedscermoni hölls framför Fältherrehallen för att markera att Ärekehertigen, som förutom sina österrikiska, ungerska och kroatiska medborgarskap även var tysk medborgare, nu lämnade Tyskland, ett land han tjänat och gjort stora tjänster. I den storartade avskedscermonin ingick även militära hedersbetygelser.

Från avskedscermonin på Odeonplatsen

Efter avskedscermonin höll Bayerns ministerpresident mottagning för den Kejserliga Familjen och andra särskilt inbjudna i Kungliga Residenset i München.

Ärkehertigens stoft fördes sedan till hans Fädernesland och vallfartsskyrkan i Mariazell dit ock stofter efter hans gemål Hennes Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertiginnan Regina, Ärkehertiginna av Österrike, Prinsessa av Ungern, Prinsessa av Sachsen Meiningen, förts från sin interimistiska viloplats på borgen Heldburg i Thüriingen. Urnan med Ärkehertiginnans hjärta kommer dock fortsatt att vila på borgen Heldburg.