Skolverkets generaldirektör fru Ekström och undervisningsrådet herr Aggebo låter i en föga genomtänkt debattartikel i tidningen Dagens Nyheter kungöra att religösa inslag icke får förkomma då skolor önskar samlas i en kyrka inför glädjehögtiden Första Advent. Nämnda personer lämar i och för sig kyrkorummet öppet såsom samlingsplats men fortsätter:
"En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap."
Den sekulära inskränkthet, som ovannämnda ämbetsmän uppvisar, är i sanning både anmärkningsvärd och upprörande. Det man icke förstår är att Första Advent är en av kristenhetens största högtider,då vi högtidlighåller vår Frälsares intåg i Jerusalem och att detta är enda anledningen att fira nämnda högtid. Frågan måste ställas varför man då överhuvudtaget skall besöka ett kyrkorum inför Första Advent om man icke på något sätt får förmedla varför högtiden firas. I detta uppvisar generaldirektör fru Ekströms och undervisningsrådet Aggebos resonemang en total och fullständig brist på logik, som vi icke borde förvänta oss av sådana som anförtrotts höga ämbeten i statsförvaltningen.
Slutsatsen är högst enkel, skall skolan fira Första Advent i ett kyrkorum måste detta få innehålla allt som hör därtill, i annat fall är samlingen meningslös.
Ansvariga präster och kyrkoråd bör konsekvent och strikt avvisa varje anhållan om upplåtandet av kyrkorummer för sekulära skolsammankomster.
Vidare bör statsrådet herr Björklund snarast inkalla generaldirektör fru Ekström för att förhöra sig om det lämpliga i att publicera instruktioner till skolväsendet i form av debattartiklar i pressen. Rikets högsta ämbetsmän, till vilken generaldirektören i skolverket räknas, skall vara ovälda och förmedla myndighetens beslut i vederbörlig ordning och på form som följer därav och icke genom ologiska tyckanden och låtanden. Statsrådet bör här nogsamt överväga om generaldirektör Ekström, genom sitt obetänksamma tillvägagångssätt, är lämplig att inneha det ämbete som anförtrotts henne. Det kan till och med förhålla sig så att det i denna del är frågan om tjänstefel.
Samtidigt ser vi andra fram emot att få fira Första Advent och där stämma in i lovsången:
"En sådan samling får dock inte rymma religiösa inslag som bön, välsignelse, trosbekännelse, predikan eller annan form av förkunnelse. Det är därför inte tillåtet att ha en adventssamling i kyrkan om prästen förmedlar religiösa budskap."
Den sekulära inskränkthet, som ovannämnda ämbetsmän uppvisar, är i sanning både anmärkningsvärd och upprörande. Det man icke förstår är att Första Advent är en av kristenhetens största högtider,då vi högtidlighåller vår Frälsares intåg i Jerusalem och att detta är enda anledningen att fira nämnda högtid. Frågan måste ställas varför man då överhuvudtaget skall besöka ett kyrkorum inför Första Advent om man icke på något sätt får förmedla varför högtiden firas. I detta uppvisar generaldirektör fru Ekströms och undervisningsrådet Aggebos resonemang en total och fullständig brist på logik, som vi icke borde förvänta oss av sådana som anförtrotts höga ämbeten i statsförvaltningen.
Slutsatsen är högst enkel, skall skolan fira Första Advent i ett kyrkorum måste detta få innehålla allt som hör därtill, i annat fall är samlingen meningslös.
Ansvariga präster och kyrkoråd bör konsekvent och strikt avvisa varje anhållan om upplåtandet av kyrkorummer för sekulära skolsammankomster.
Vidare bör statsrådet herr Björklund snarast inkalla generaldirektör fru Ekström för att förhöra sig om det lämpliga i att publicera instruktioner till skolväsendet i form av debattartiklar i pressen. Rikets högsta ämbetsmän, till vilken generaldirektören i skolverket räknas, skall vara ovälda och förmedla myndighetens beslut i vederbörlig ordning och på form som följer därav och icke genom ologiska tyckanden och låtanden. Statsrådet bör här nogsamt överväga om generaldirektör Ekström, genom sitt obetänksamma tillvägagångssätt, är lämplig att inneha det ämbete som anförtrotts henne. Det kan till och med förhålla sig så att det i denna del är frågan om tjänstefel.
Samtidigt ser vi andra fram emot att få fira Första Advent och där stämma in i lovsången:
"Hosianna Davids son! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn.
Hosianna i höjden!"
Inlägg
För det första tycker jag att skribenten skall studera Svensk lag som stipulerar att ALL skolverksamhet skall vara icke-konfessionell. Tycker verkligen skribenten att skolan skall bryta mot lagen?
SvaraRaderaFör det andra tycker jag att det är upprörande och högst anmärkningsvärt att skribenten talar om för ett statsråd vad denna bör göra i denna situationen.
Båda dessa "tyckanden" är tydliga exempel på hur rigid, omodern, exluderande,odemokratisk och orättvis Svenska Kyrkan är i sin uppfattning om de svenska högtiderna.
Demokrat,
SvaraRaderaAtt undervisningen, enligt vår av dumsekularism nedsvärtade skollag, skall vara icke-konfessionell må vara en sak, som i sig motiverar att diskuteras separat. Dock är detta icke min huvudpoäng även om jag menar att denna lag tolkas på så svart-vitt att det är utan rim och reson.
Min huvudpoäng är att ett skolans Adventfirande i allmänhet och i ett heligt kyrkorum i synnerhet är meninglöst om det icke sättes in i sitt sammanhang. Detta sammanhang är glädjebudskapet om vår Frälksares intåg i Jerusalem.
Kan Demokrat finna ett enda skäl till att skolan, om den nu skall följa en svart-vit dumsekulär tolkning av skollagen, överhuvudtaget skall ägna minsta tanke åt Advent? Istället borde man då, om man är så räddhågsen för att upplysa om vår Frälsares intåg i Jerusalem, förbigå Advent med tystnad och icke ägna dena högtid en endaste tanke.
Det är genom nämnda resonemang, som generaldirektörens och undervisningsrådets dumsekulära dravel, om att fira Advent i ett kyrkorum utan religösa inslag, förvandlas till ett icke rationell och ologisk argumentation.
Vad som blir nästa dumsekulära ukas från skolverkat kan man i sanning fråga sig. Månne blir det att förbjuda alla sjuarmade ljusstakar som brukar pryda såväl våra hem som offentliga byggnader under julen. Den sjuarmade ljusstaken ("Menora") är en symbol med djup religiös innebörd inom judenmdomen. Icke kan väl våra dumsekulära myndighetspersoner på skolverket tillåta denna?
Demokrat,
SvaraRaderaVad gäller nästa "tyckande" kan konsateras att Demokrats konstitionella kunskaper i allmänhet och om vår svenska konstitutionm i synnerhet är synnerligen bristfällig, för att icke säga obefintliga.
Demokrat synes nämligen icke ha kännedom om att vårt land omfattar rättstatens principer. Vidare har vi den ordningen att myndighetsutövningen skall grundas på lagar och ske genom de medel som lagen föreskriver, d.v.s. förordningar och kungörelser samt fördjupande och förklarande texter om desamma. En myndighet skall icke ta ställning såsom politiker utan strikt utgå från lagen.
Att utifrån detta perspektiv låta författa debattartiklar är synnerligen olämpligt varför det ytterst strider mot konstitutionen.
Mina kunskaper i konstitutionen har du ingen aning om och skall därför inte uttal dig om detta. Att sjunka till din nivå i debatterande är typiskt för någon på defensiven. Det sista halmstrået att ta till när alla andra argument faller. Det visar bara på din egen brist på fungerande argument men också på att du själv inte helt tror på din sak.
SvaraRaderaAtt följa Sveriges lag är tydligen inget som du tycker känns så angeläget när du angriper skolan för att dom följer den samma.
Du brukar ju själv använda det argumentet vad gäller behållandet av monarkin.
Märkligt att ditt eget argument ibland kan bli ett argument emot.
Återigen hänvisar jag till ditt eget tvivel på din sak.
Demokrat,
SvaraRaderaDen som icke förstått att skilja på tyckande, vilket framföres i den allmänna debatten (debattartikel från en generaldirektör i det ifrågavarande exemplet), och myndighetsutövning, som sker genom laga förordningar och kungölrelser, vet blott intet om vår konstitutions grund. I detta måtto synes Demokrats kunskaper vara så ringa och bristfälliga att Demokrat ställer hela sitt intellektuella anseende på spel.