söndag 6 december 2009

Grundlagsförslaget: Kapitel 11 - Förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer

Om Överenskommelsers ingående
§1 Överenskommelse med annan stat eller med mellanfolklig organisation ingås av Konungen.

§2 Konungen får ej ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att Riksdagens samtycke inhämtats, om överenskommelsen förutsätter att lag ändras eller upphäves eller att ny lag stiftas eller om den i övrigt gäller ämne i vilket Riksdagen skallge samtycke.

Är i fall som avses i första stycket särskild ordning föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsättes, skall samma ordning iakttagas vid godkännandet av överenskommelsen.

Konungen får ej heller i annat fall än som avses i första stycket ingå för riket bindande internationell överenskommelse utan att Riksdagen lämnat sitt samtycke till denna, om överenskommelsen är av större vikt. Konungen kan dock underlåta att inhämta Riksdagens samtycke av överenskommelsen, om rikets intresse kräver det. I sådant fall skall Konungen i stället överlägga med Utrikesnämnden innan överenskommelsen ingås.

Riksdagen kan samtycka till sådan överenskommelse som avses i första och tredje styckena och som ingås inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen, även om överenskommelsen inte föreligger i slutligt skick.

§3 Konungen får uppdraga åt Konungens förvaltningsmyndighet att ingå internationell överenskommelse i fråga där överenskommelsen ej kräver Riksdagens samtycke eller Utrikesnämndens medverkan.

§4 Bestämmelserna i 1-3 §§ äger motsvarande tillämpning på åtagande av internationell förpliktelse för riket i annan form än överenskommelse samt på uppsägning av internationell överenskommelse eller förpliktelse.

Om Överlåtelse
§5 Inom ramen för samarbete i Europeiska unionen kan Konungen med Riksdagens samtycke överlåta beslutanderätt som inte rör principerna för statsskicket. Sådan överlåtelse förutsätter att fri- och rättighetsskyddet inom det samarbetsområde till vilket överlåtelsen sker motsvarar det som ges i denna regeringsform och i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Riksdagen beslutar om samtycke till sådan överlåtelse genom beslut, varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. Riksdagens beslut kan också fattas i den ordning som gäller för stiftande av grundlag. Överlåtelse kan beslutas först efter riksdagens godkännande av överenskommelse enligt 2 §.

I annat fall kan beslutanderätt, som direkt grundar sig på denna regeringsform och som avser meddelande av föreskrifter, användningen av statens tillgångar eller ingående eller uppsägning av internationella överenskommelser eller förpliktelser, i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Angående beslut i fråga om överlåtelse gäller vad som är föreskrivet om stiftande av grundlag. Kan beslut i sådan ordning ej avvaktas, beslutar Konungen med Riksdagens samtycke i fråga om överlåtelse genom ett beslut, varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.

Föreskrivs i lag att en internationell överenskommelse skall gälla som svensk rätt, får Konungen med Riksdagens samtycke genom beslut i den ordning som anges i andra stycket föreskriva att också en framtida, för riket bindande ändring i överenskommelsen skall gälla här i riket. Sådant beslut får endast avse framtida ändring av begränsad omfattning.

Rättskipnings- eller förvaltningsuppgift som ej direkt grundar sig på denna regeringsform kan, i annat fall än som avses i första stycket, genom beslut av Konungen med Riksdagens samtycke överlåtas till annan stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell inrättning eller samfällighet.

Om Samråd
§6 För samråd om utrikes ärenden skall finnas en Utrikesnämnd.

§7 Utrikesnämnden består av Konungen, statsministern, det statsråd under vilket utrikesärendens sorterar, talmannen samt nio andra ledamöter, som Riksdagen väljer inom sig.

§8 Konungen är Utrikesnämndens ordförande.

§9 Utrikesnämnden sammanträder på kallelse av Konungen. Konungen är skyldig att sammankalla nämnden om minst fyra av nämndens ledamöter begär överläggning i viss fråga.

§10 Ledamot av Utrikesnämnden och den som i övrigt är knuten till nämnden skall visa varsamhet i fråga om meddelanden till andra om vad han har erfarit i denna egenskap. Ordföranden kan besluta om ovillkorlig tystnadsplikt.

§11 Konungen skall fortlöpande hålla Utrikesnämnden underrättad om de utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket, och överlägga med nämnden om dessa så ofta det erfordras. I alla utrikesärenden av större vikt skall Konungen före avgörandet överlägga med nämnden, om det kan ske.

§12 Konungen skall fortlöpande informera Riksdagen och samråda med organ som utses av Riksdagen om vad som sker inom ramen för samarbetet i Europeiska unionen. Närmare bestämmelser om informations- och samrådsskyldigheten meddelas i riksdagsordningen.

§13 Chefen för det departement till vilket utrikesärendena hör skall hållas underrättad, när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller till mellanfolklig organisation uppkommer hos annan Konungens myndighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar