Det republikanska debacklet

Steg för steg blir de fega republikanernas debackel all tydligare. Genom att driva media framför sig och förse denna med obelagda rykten och annat hummel har man sökt svärta vår Konungs vandel. Såsom om detta icke vore nog har man bedrivit en fullständigt sanslös kampanj emot vår Drottning, genom att med den ogiltiga argumentaionsmetoden "guilt-by-association" låta henne klä skott för händelser relaterade till hennes fader, händelser som inträffade före hennes födelse. Så agerar endast den som är riktigt skamlig.

Några konstitutionella argument av betydelse eller någon kritik mot Konungens gärning såsom rikets statschef har dessa feghetens republikanska förtalsmakare icke lyckats att prestera. Nej, för dessa har förtalet och lögnen vara det enda medlet. Att denna ynkedom äger rum i vår svenska samhällsdebatt är högst sorgesamt och de som deltagit i detta spektakel borde därför, om de är i besittning av någon heder, skämmas å det grundligaste.

Då det nu framkommit att de påstådda bilder av Konungen, som en stor del av den smutsiga kampanjen baserat sig på, är rena manipulationer och falsarier växer nu de de skamlösa fega republikanernas desperation. Särskilt graverande är att man helt urskiljningslöst, i sin av djupaste illasinne mot Konungen, riktade kampanj förlitat sig på kriminella element vars enda syfte varit att förtjäna Judaspenningar. För ett okänt belopp har exempelvis tidningen Expressen från kriminella köpt bilder, som varje individ med sina sinnen i fullt bruk från första början insett vara falsarier. Detta borde lända till eftertanke hos tidningens ägare, som borde dra slutsatsen att chefredaktören och andra som medverkat i denna kriminella handling skyndsamt borde avlägsnas från sina poster.

I dagens utgåva av Svenska Dagbladet låter de hedervärda ungdomspolitikerna, fröken Skyttedal från Kristdemokratiska Ungsdomsförbundet och herr Pierini från Centerns Ungdomsförbund, lyfta den fråga som allt för länge saknats i debatten. Det frågan gäller är om vi kan och skall tolera det förtal som Konungen, på helt obelagda och osanna grunder, utsatts för av massmedia. Att dessa företräder den tysta majoriteten av vårt svenska folk torde icke råda något tvivel om.

Skribenterna konstaterar inledningsvis följande:

"Journalistiska grundpelare som objektivitet, fakta- och källgranskning samt saklighet har gravt fått stå tillbaka i jakten efter sålda lösnummer och snabbast möjliga lönsamhet. "

Detta borde vara uppenbart för var och en och det är en gåta att detta smutsiga spektakel har fått pågå så länge. De tidningar och andra media som ägnat sig åt detta kan icke längre betraktas såsom vederhäftiga eftersom de så fundamentalt avvikit från allt vad god journalistisk sed och pressetik säger.
Vidare konstaterar de hedervärda skribenterna:

"Det kan inte vara tillåtet att lansera ogrundade rykten som fakta och åsamka sådan skada på människors eller institutioners anseende som detta senaste mediedrev faktiskt gjort. Detta är särskilt allvarligt när drevet riktas mot Sveriges statschef och högsta symbol."

Häri ligger sakens kärna och det är här något måste göras. Det enda rimliga är att Riksåklagaren ofördröjligen förantsaltar om en förundersökning i ärendet för att utröna huruvida förtalslagstiftningen kan användas för att lagligen näpsa de skamliga krafter som ägnat sig åt detta vederstyggliga rackarspel.
Slutligen ber vi från detta forum att instämma i skribenternas slutord och uttalar samtidigt ett stort tack för att de tagit bladet från mun i denna fråga och fört in den på den enda väg som återstår:

"Vi hoppas att svenska massmedier och svenska politiker lär sig av det här, och att vi slipper se sådana här tragiska angrepp på Sveriges konung och statsskick i framtiden. Vi hoppas att Carin Stenströms kollegor tar till sig av hennes kritik, och vill slutligen tillönska konungen och hans familj ett gott nytt 2012! "

Leve Monarkin!

Leve Konungen och hans hus!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Kommunistisk avgudadyrkan

En av kommunismens fäder, pamflettisten Marx, beskrev 1844 i pamfletten  Zur Kritik der Hegelschen Rechtsphilosophie religonen som "das Opium des Volkes" [sv. folkets opium]. Detta är något som alla kommunistiska implementationer tagit fasta på varigenom personer med religös övertygelse förföljts, torterats och avrättats samtidigt som religösa symboler och byggnader vanhelgats.

Nu är det dock så att människans behov av religon och andlighet är oändligt mycket större än vad pamflettisten Marx, i sin stora inskränkthet och dumhet, kunde förutse. För att i någon mån hantera denna problematik har det i de kommunistiska implementationerna införts en personkult av sällan skådat slag. Kommunismens blodsbesudlade ledare, såsom exempelvis mass- och barnamördaren Lenin, folkmördaren Stalin och tyrannen Mao, har lagts i glassarkofager som placerats i mausoler. Dessa maosoler har sedan gjorts till något som närmast kan liknas vid tempel, dit de förtrycka medborgarna tvingats att vallfärda.

Tyrannen Maos döda lekamen i det mausoleum som är beläget invid den Himmelska Fridens torg i Peking

Det kommunismen på detta sätt infört är därför inget annat än ren avgudadyrkan, något som det Första Budet allvarsamt varnar oss för.

En säregen form av denna avgudadyrkan kan beskådas i Nordkorea där den nyss avliden tyrannen Kim Jong-Il idag begravs vid en storstilad statsbegravning. I detta land är den störste avguden, den avlidne tyranens fader, Kim Il Sung vilken gjorts till "evig president". Denna avgud finnes även han placerad i en glassarkofag vilken är placerad i en tempelliknande byggnad.

Avgudatemplet där den döda lekamen efter tyrannen och avguden Kim Il-Sung förvaras

I det nordkoreanska implementationen av kommunismen har ock utnyttjat de konfucianska ideal, med stark auktoritetstro, som varit en del av den koreanska kulturen. Om detta finns idag en intressant artikel publicerad i Svenska Dagbladet.

Centralhallen i Kim Il-Sungs avgudatempel

Not:

Efter moget övervägande har denna artikel illustrerats med bilder som helt visst är anstötliga, dock illustrerar de på ett mycket påtagligt sätt den vederstyggliga avgudadyrkan som bedrives inom kommunismen, vilket motiverar att de medtagits. Till läsare som ändå finner detta anstötligt över det rimligas gräns framföres en ödmjuk ursäkt. 

Domar utmätta i Addis Abeba

Så har då straffen för redaktörerna Schibbye och Persson utmätts av domstolen i Addis Abeba. Utifrån den dom, rörande skuldfrågan, som avkunnades den 21 december utmättes det lägsta straffet, 11 års fängelse, som den etiopiska strafflagen känner för det brott redaktörerna fällts för. I detta måtto får utslaget därför ses såsom ett steg i rätt riktning och ett tecken på att den etiopiska regimen, som otvivelaktigt har ett inflytande på domstolen, icke än mer vågar utmana den internationella vrede som den rättsvidriga lagföringen givit upphov till.

Såsom tidigare deklarerats på detta forum har ett rättsövergrepp utan något som helst tvivel begåtts. Det har ock konstaterats att Etiopien icke är att betrakta såsom en rättstat. Detta innebär att den fortsatta handläggningen av detta fall, där ingen möda får lämnas ospard, måste ske på ett synnerligen välgenomtänkt sätt och utan att väcka den etiopiska regimens vrede. Stora offentliga aktioner kommer sannolikt, även om de ur ett principiellt perspektiv är riktiga, att leda lösningen av frågan i fel riktning.  Aktioner av denna typ kommer enbart att ge den etiopiska regimen råg i ryggen att hävda sin rätt.

Den dystra sanningen är att vi såsom enskild stat bestitter ytterst få, om än några, maktmedel som kan tas i anspråk. Enda lösningen är att söka hjälp från andra staters regeringar, som har en annan relation med den etiopiska regimen, för att med tyst diplomati bringa frågan till en lösning där redaktörena Schibbye och Persson kan återbördas till vårt land.

Utifrån det som säges ovan synes det mycket klokt av statsminister Reinfelt och statsrådet Bildt att icke direkt kommentera straffen utan att låta kabinettssekreteraren uttala vårt lands ståndpunkt i frågan. Detta ger större utrymme för den högsta statsledningen att agera i frågan utan låsningar.

Hans Majestät Konungens tal

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland

Traditionellt har idag Hans Majestät Konung hållit sitt jultal.Talet i sin helhet finns att tillgå på Hovets hemsida.

Inledningsvis redogjorde Hans Majestät för den del av hans viktiga värv som har med relationen till andra länder och folk att göra. Här nämndes statsbesöken i Botswana och Polen samt det estniska statsbesöket i Sverige. Vidare talade Konungen om sitt besök vid de av rikets arméstridskrafter som verkar i Afghanistan.

Att verka för goda relationer med andra stater är något som i alla tider varit en viktig del av våra Konungars gärning. Konungen har här möjlighet att verka utifrån en kontiniutet, som är omöjlig för politiker som"kommer-och-går". I sin nu mer än 38-åriga Konungagärning har Konungen som få andra nära kunnat följa utvecklingen i ett skede av historien som varit omvälvande. Konungen har under denna tid träffat i princip alla statsledare av betydelse, något som ingen annan svensk gjort. Detta ger självklart erfarenheter och insikter som är mycket värdefulla.

Hans Majestät fortsatte sedan med att delge sitt stora intresse för det uppväxande släktets välgång och berörde här de initiativ som tagits inom ramen för "World Child & Youth Forum". Detta är ett ämne som berör oss alla och det är här av betydelse att någon kan höja denna fråga över lismande politiker käbbel.

Hans Majestät fortsatte med att beröra sitt intresse för vetenskapen vilket förde vidare till Nobelpriset och dess betydelse för vårt land. Här avslutade Hans Majestät med att hylla årets svenske litteraturpristagare poeten, herr Transströmer, och yttrade:

"Många människor runt om i världen finner inspiration och förståelse hos Tranströmer. Det är ett fint bevis på att vi människor är mer lika än olika varandra. "

Leve Konungen!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

God Helg

Från detta Forum framföres till alla läsare en hjärtinnerlig önskan om en God Helg och en påminnelse och uppmaning om att icke glömma denna Helgs sanna innebörd, vår Frälsares födelse. Minns Julevangeliet:

Och det hände sig vid den tiden att från kejsar Augustus utgick ett påbud att hela världen skulle skattskrivas.  

Detta var den första skattskrivningen, och den hölls, när Kvirinius var landshövding över Syrien.

Då färdades alla var och en till sin stad, för att låta skattskriva sig.

Så gjorde ock Josef; och eftersom han var av Davids hus och släkt, for han från staden Nasaret i Galileen upp till Davids stad, som heter Betlehem, i Judeen,  för att låta skattskriva sig jämte Maria, sin trolovade, som var havande.

Medan de voro där, hände sig att tiden var inne, då hon skulle föda.

Och hon födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba, ty det fanns icke rum för dem i härbärget.

I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt om natten över sin hjord.

Då stod en Herrens ängel framför dem, och Herrens härlighet kringstrålade dem; och de blevo mycket förskräckta.

Men ängeln sade till dem: "Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.

Ty i dag har en Frälsare blivit född åt eder i Davids stad, och han är Messias, Herren.

Och detta skall för eder vara tecknet: I skolen finna ett nyfött barn, som ligger lindat i en krubba."

I detsamma sågs där jämte ängeln en stor hop av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade:

"Ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag!"

När så änglarna hade farit ifrån herdarna upp i himmelen, sade dessa till varandra: "Låt oss nu gå till Betlehem och se det som där har skett, och som Herren har kungjort för oss."

Och de skyndade åstad dit och funno Maria och Josef, och barnet som låg i krubban.

Och när de hade sett det, omtalade de vad som hade blivit sagt till dem om detta barn.

Och alla som hörde det förundrade sig över vad herdarna berättade för dem.

Men Maria gömde och begrundade allt detta i sitt hjärta.

Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för allt vad de hade fått höra och se, alldeles såsom det blivit dem sagt. 

Deras Kungliga Högheter Hertiginnan och Hertigen av Västergötland vid den Julkrubba, som var en bröllopsgåva från Sveriges Kristna Råd.

Till Konungens försvar

Den hedervärda redaktören Carin Stenström

Förre chefredaktören och och författaren redaktör Stenström tar idag bladet från mun i en mycket avslöljande och läsvärd Brännpunktsartikel i Svenska Dagbladet där den skamliga förtalskampanjen mot Konungen avslöjas. Redaktör Stenström framför här helt riktigt att varje pressetisk gräns har passerats i massmedias ovederhäftiga och högst osakliga förtalsskriverier mot Konungen.

Redaktör Stenström beskriver hur förtalskampanjen driva av stora Stockholmstidningar lierade med kriminella element gått i spetsen för dessa skamligheter. Genom de vanvettiga insinuationerna om påstådda bilder har dock det hela gått för långt och slutat i en ärerörig dumhet vars like aldrig skådats i svens massmedia. Redaktör Stenström beskriver detta enligt följande:

"Efter att ha mjölkat hotet om bildpublicering så långt det gått blev det till sist nödvändigt att publicera den bild det handlar om. Vad Expressen betalat för detta ”bevis” lär vi aldrig få veta, men man kan utgå ifrån att det inte var gratis. På goda grunder antar både Expressen och övriga samarbetstidningar att bilden är manipulerad. Det rimliga hade alltså varit att före publicering undersöka bilden, vilken man rimligtvis har resurser till, och avstå från publicering om äktheten var tveksam. "

Vidare fortsätter redaktör Stenström:

"När det står klart att bilden är en bluff väljer samtliga tidningar att avstå från ursäkt eller beklagande. Man skäms inte över det förtal och den skada man orsakat kungafamiljen. Man skäms inte för att ha lurat och bedragit sina läsare. Man skäms inte för att ha försummat den faktakontroll som borde legat på medierna och inte på privata nätgrupper."

Väl talat redaktör Stenström!

Det är nu uppenbart att hedervärda medborgare tröttnat på den fullständigt obefogade, och av fega republikanska krafter initierade, kampanjen mot vår Konung och hans hus. Den stora dumhet, som dessa usla skamliga republikaner begått genom sin förtalskampanj blir nu allt mer uppenbar. Allt fler inser nu att heder, ärlighet och respekt för sanningen är fullständigt okända begrepp för de dumhetens och fräckhetens republikaner som står bakom den kampanj vi nu under år kunnat beskåda.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

En av kommunismens banemän vigd till den sista vilan

Från den högtidliga statsbegravingen i St Vituskatedralen i Prag

Vid en högtidlig begravningsakt vigdes idag den förutvarande tjeckiske presidenten herr Havel till den sista vilan. Herr Havel var en av de stora i kampen under den mörka tid då östra Europa satt i det kommunistiska förtryckets bojor anförda av den röde satans allra trognaste lakejer i Kreml. Oförtrutet kämpade herr Havel för frihetens sak.

Med stor rörelse minns vi hur herr Havel, tillsammans med den 1968 av de blodsbesudlade kommunisterna näpste herr Dubček, den 24 november 1989 på Vaclavplatsen i Prag framförde oppositionens otvetydiga krav. Samma afton tvingades presidiet i det vederstyggliga kommunistpartiets politbyrå, den röde satans egna lakejer, att näsligt avgå. Frihetens klockor klämtade nu för det av den fruktansvärda kommunismen förtryckta tjeckoslovakiska folket. Mindre än en månad senare var kommunismens hemska saga i Tjeckoslovakien över.

Herr Havel var en rese och hans namn och minne kommer för alltid att i gyllene skrift stå skriven i förteckningen över de personer som gjorde mänskligheten en ofattbar stor tjänst när den människofientliga kommunismen bringades över ända under det historiska året 1989. Andra som finns i denna förteckning är självklart Hans Helighet Påve Johannes Paulus II och den förre polske presidenten herr Walesa samt Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Otto, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Hans Högvördighet Ärkebiskopen av Prag officierar

Akten förrättades i St Vituskatedralen i Prag av Hans Högvördighet Ärkebiskopen av Prag som ock framförde följande budskap från Hans Helighet Påve Benedictus XVI som manade:

"Minns hur modigt herr Havel försvarade mänskliga rättigheter vid en tid så dessa systematiskt förnekades folket i ert land, och visa stor aktning för hans visonära ledarskap".

vidare:

"Jag tackar Gud för den frihet som folket i den Tjeckiska Republiken nu åtnjuter"

Många var de statsmän från när och fjärran som begett sig till Prag för att hedra denne en av kommunismens stora banemän. Från vårt land fanns statsrådet och chefen för Utrikesdepartementen herr Bildt på plats.

Statsrådet Bildt anländer till St Vituskatedralen i Prag.

Hertigen av Värmland har avlagt lantmästarexamen

Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip. Prins av Sverige, Hertig av Värmland

Hovet låter meddelan att Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, tagit lantmästarexamen. Hertigen har härigenom genomgått ytterligare en utbildning. Tidigare har Hertigen genomgått officersutbildning inom Marinen och innehar sedan 2007 kaptens grad. Vidare har Hertigen genomgått en tvåårig utbildning i grafisk design vid Forsbergs skola.

Den nu avlagda examen ökar än mer Hertigens mångkunnighet, vilken kommer väl till pass i hans viktiga värv att såsom Prins av Sverige tjäna riket. Att Hertigen tar denna sin uppgift på största allvar framgår av att han på Hovets hemsida uttalar följande:

"Först och främst är jag Prins, det är jag född till"

I detta må även nämnas att Hertigen är involverad i förvaltningen av det omfattande jordbruk som Konungen drivet på Stenhammars Slott. I detta uppdrag kommer givetvis den kunskap och de färdigheter sok Hertigen nu förvärvat till stor nytta. Det är ju ock känt att Konungen har ett stort intresse för jordbruket och att Konungens verksamhet på Stenhammars Slott ofta rönt stort intresse då det på många sätt befinner sig på det agrara områdets framkant.

Gratulationer på Högtidsdagen

Hennes Majestät Drottning Silvia, Sveriges Drottning

Från detta forum framföres i ödmjuk underdånighet de allra varmaste och hjärtinnerligaste gratulationer till Hennes Majestät Drottning Silvia, Sveriges Drottning på hennes 68:e födelsedag.

Hennes Majestät Drottning Sofia, Sverige och Norges Drottning, Prinsessa av Nassau, efter 1905 Drottning av Sverige, vilken innevarande år passerats av vår nuvarande Drottning såsom i tid längst varande regentgemål.

Det må i detta sammanhang nämnas att innevarande år är ett verkligt märkesår för Hennes Majestät, som denna dag varit rikets Drottning och regentgemål i 35 år 6 månader och 4 dagar. Ingen annan svensk Drottning har så länge varit regentgemål. Närmast kommer Hennes Majestät Drottning Sofia, till 1905 Sveriges och Norges Drottning, därefter Sveriges Drottning, som var regentgemål i 35 år 2 månader och 18 dagar.

Domarna i Addis Abeba

Så har idag hårda domar avkunnats mot svenska publicister, redaktör Schibbye och redaktör Persson, avkunnats. Dessa domar förstärker bilden av att Etiopen icke är ett rättsäkerhetens land utan att här finnes ett rättsväsen som är nära lierat med den verkställande makten. Förvisso har redaktör Schibbye och redaktör Persson överträtt landets lagar, i det att de inrest olagligt, och de må ock anmärkas att deras resa kan synas ha varit direkt dumdristig med tanke tillståndet i landet. Dock, vare sig en smärre förbrytelse mot inreselagarna eller dumdristighet är något som berättigar det rättsövergrepp som tvivelsutan begåtts.

Det bekymmersamma i det hela är att mången, som sympatiserar med dessa publicister, har en mycket naiv uppfattning om hur stater av Etiopien natur fungerar. Det man icke förstår är att stater av detta slag näpperligen låter sig påverkas av opionionsyttringar och stora ord. Istället är det naiva beteende som stundvis ägt rum, i denna fråga, kontraproduktivt då det ger "råg i ryggen" till de rättsosäkerhetens politiker som härskar i detta land att visa sin makt. Genom all publicitet har tyst diplomati och förtrogna diskussioner, genom vilka frågan aldrig hade behövt komma till detta stadium, omöjliggjorts.

Naiva är och de som tror att vår Regering med stora uttalanden och påtryckningar kan förmå den etiopiska regimen att ändra ståndpunkt. Icke så att Regeringen skall vara tyst, både statsministerns och utrikesministerns skarpa uttalanden är bra och nödvändiga, men vi skall icke förledas att tro att dessa är lösningen på situtionen. Representanter för vår Regering kan knappalunda bege sig till Etiopien och där rumstera om, såsom om vårt land vore en stormakt. Nej, lösningen i denna sak ligger i idog tyst diplomati och förtrolighet och att i detta söka stöd från andra regeringar för vilka rättsäkerheten är ett fundament.