Om Regeringsskiftet

Denna dag har Hans Majestät Konungen i konselj tagit emot den tillträdande Regeringen och bekräftat dess tillträde, enligt Regeringsformens sjätte paragraf, varigenom regeringsskiftet vunnit laga kraft.

 

Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, Statsministern, herr Löfven, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, samt Talmannen, herr Ahlin

 

Ordningen för regeringsskifte är synnerligen bristfällig utifrån ett konstitutionellt perspektiv.

 

Den första anomalin består däruti att avgående talmannen, som ytterst är en politisk företrädare och oftast i ifrågavarande situationer representerar den förlorande sidan, skall leda regeringsbildandets första fas. Det går icke att fullt ut hävda att detta är en oväld procedur. Även om förre talmannen, den hedervärde herr Westerberg, denna gång utförde sitt värv på ett klanderfritt sätt rättfärdigar icke detta principen.

 

Den andra anomalin består däruti att Statsministern, som har att under lagarna utöva den verkställande makten utses av ett politiskt och icke ett obundet organ. Folkstyret utövas av Riksdagen, som stiftar lagar och fattar beslut om rikshushållningen. Regeringen har, att på hela folkets vägnar, verkställa de beslut Riksdagen fattat. Detta förhållande utgör en av grunderna för maktdelningsprincipen - en princip som är av yttersta vikt för rättsstaten.

 

I väntan på en mer genomgående omarbetning av Regeringsformen, med utgångspunkt från 1809 års Regeringsform, bör en förändring av ovan diskuterade förhållanden avhjälpas så snart möjligt är genom det att Regeringsformens sjätte kapitel och dess fjärde till nionde paragrafer får följande lydelse:

Regeringsbildningen

4 § När en statsminister ska utses, kallar statschefen till ett riksråd bestående av statschefen, talmannen, vice talmännen samt ordföranden i högsta domstolen. Statschefen kallar företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Riksrådet överlägger och lämnar sedan förslag till statschefen varpå statschefen förordnar statsminister.

Riksdagen ska inom fyra dagar, utan beredning i utskott, pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar mot förslaget, har inte statsministern riksdagens förtroende. I annat fall har statsministern regeringens förtroende.

5 § Erhållet statsminister inte riksdagen förtroende, ska förfarandet enligt 4 § upprepas. Har riksdagen fyra gånger inte givit förordnad statsminister förtroende, ska förfarandet avbrytas och återupptas först sedan val till riksdagen har hållits. Om inte ordinarie val ändå ska hållas inom tre månader, ska extra val hållas inom samma tid.

6 § När riksdagen har givit ny statsminister förtroende, ska han eller hon så snart det kan ske anmäla de övriga statsråden för riksdagen. Därefter äger regeringsskifte rum vid en särskild konselj inför statschefen eller, om statschefen har förhinder, inför riksföreståndaren. Riksrådet ska alltid kallas till konseljen.

Statschefen utfärdar förordnande för statsministern i kraft av denna regeringsform.

Entledigande av statsministern eller annat statsråd

7 § Förklarar riksdagen att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska statschefen entlediga statsrådet. Om regeringen kan besluta om extra val till riksdagen och gör det inom en vecka från misstroendeförklaringen, ska något entledigande dock inte ske.

I 3 § finns bestämmelser om entledigande av statsministern med anledning av en statsministeromröstning efter val. Lag (2010:1408).

8 § Ett statsråd ska entledigas om han eller hon begär det, statsministern av statschefen och ett annat statsråd av statsministern. Statsministern får även i andra fall entlediga statsråd. .

9 § Om statsministern entledigas eller dör, ska statschefen entlediga de övriga statsråden.

 

 

Konungen i konselj med Regeringen