tisdag 31 maj 2011

Leve Konungen!

Vår högaktade och vördade Konung Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland.

Genom den rakryggade intervju som Hans Majestät Konungen lät ge till Tidningarnas Telegrambyrå, och där Hans Majestät i sanning gav sina belackare svar på tal, är det nu hög tid att nogsamt utröna vem och vilka som initierat denna ogrundade förtalskampanj mot vår högaktade och vördae Konung och hela hans hus.

Smädesskriften
För att rekapitulera denna smustiga historia tog den sin början i att en smädesskrift gavs ut där Hans Majestät anklagades för varjehanda försyndelser. Icke en endaste en av dessa försyndelser gick att belägga på ett vederhäftigt sätt. Källkritik synes ha varit ha varit ett okänt begrepp för den okunnige och plumpe pamflettist som författade nämnda smutsiga skrift. Detta ha den vederhäftige och hedervärde professor Harrison tydligt visat. En annan talande reflektion över nidskriften har redaktör Chrispinsson förmedlat i Svenska Dagbladet.

Nämnda smädesskrift är således icke något annat än en samling obelagda händelser vilka dessutom säges ha utspelat sig för ett stort antal år sedan. Då denna smädesskrift icke på något sätt är något vitsord måste den fullkomligt bortses ifrån.

Smädesskriften som sådan är av den arten att den tvivelsutan kan ligga till grund för ett åtal för förtal. Nu synes den okunnige och plumpe pamflettisten bakom detta nidningsverk ha gått steg längre och öppet anklagat, fortfarande utan ett uns av belägg, Hans Majestät för lögn. Med detta exempellösa tilltag ha nu denne pamflettist passerat den gräns där rikets rättsvårdande myndigheter icke länge stillatigande kan låta denna brottsliga verksamhet fortgå. Riksåklagaren bör därför oflördröjningen inleda en förundersökning om förtal, utfärda en order om pamflettistens arrestering samt begära nämnde nidningsdådare häktad. Häktning är i detta fall synnerligen motiverad då risken att den misstänkte försöker såväl att undanröja befintliga bevis som att fabrisera nya som stöder hans smutsiga sak. Efter detta må nämnde pamflettist kunna näpsas med en laga och rättvis dom.

Angreppet på Hennes Majestät Drottningen
Vidare ha ljuskygga krafter inom televisionsföretaget TV angripit Hennes Majestät Drottningen för försyndelser som hennes fader skulle gjort sig skyldig till före Hennes Majestäts födelse. Hur det än förhålla sig med dessa försyndelser är de fullständigt irrelevanta vad gälla Hennes Majestät och vårt Konungahus.

Det enda detta visa på är hur desperata de fega republikanska krafterna är i sitt smutsiga värv att förtala vårt högaktade Konungahus.

Bilderna
Det senaste försåtliga angreppet mot vår högaktade och vörade Konung gälla några påstådda bilder, vilka ingen endaste ha sett, och som en person i periferin av Hans Majestäts stora bekantskapskrets gjort mindre välbetänkta anstalter för att söka komma åt. Att Hans Majestät icke haft något som helst med detta att beställa framgå såväl av Hans Majestäts skriftliga och muntliga uttalanden samt av en deklaration nämnde bekant. Således är den del i detta ärende som har med åtkomsten av dessa påstådda bilder icke någon fråga som överhuvudtaget berör Hans Majestät.

Vad gälla bilderna som sådana synes det fullt klart att de icke existera. På denna punkt var Hans Majestät mycket tydlig i intevjun. Dessutom torde det vara så att de, om de funnits, redan hade visats upp.

Visserligen påstå den förbrytare som uppges vara i besittning av nämnda bilder att dessa skall publiceras på en såkallad betalningssite. Att dessa bilder publiceras på detta sätt fråntar dem allt bevisvärde och synes endast vara ett skamligt sätt från förbrytarens sida att förtjäna smuntsiga Judaspenningar. Om några bilder publiceras är det frågan om fabriserade förfalskningar. Alla är vi ju välmedvetna om vad som kan åstadkommas med högmodern databehandlingsapparatur.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis må två grundläggande rättstatsfundament framhållas:
  1. Var och en är oskyldig, och skall betraktas som oskyldig, intills dess motsatsen bevisas.
  2. Det ankommer på den anklagande och icke den anklagande att föra fram bevis

Utifrån dessa grundläggande fundament ha Hans Majestät utsatts för en mycket stor och oförlåtlig oförrätt och det här i sanning beklämmande hur obetänkt mången lismande politiker agerat utifrån detta.

Att kommunistledaren Ohly icke har bätter förstånd än att ogrundat anklaga och förtala Hans Majestät eller att hans kommunistparti gapar efter "sanningskommissioner" är intet att förundras över utan fullt väntat från ett parti som under långeliga tider var landsförädiskt och emottog penningsubsidier från en av världshistorins värsta tyranner, den blodbesudlade folmördaren Stalin.

Vad som är mer beklagligt är att även företrädare för det socialdemokratiska partiet, däribland dess ordförande herr Juholt, men nu och förutvarande gruppledaren, den i partiledarvalet förödmjukande förbigågne, herr Österberg icke förstå rättstatens fundament bättre är fullständigt oacceptabelt av personer som sucktar efter att efter nästa val vilja bilda regering. Dessa personer är härigenom icke värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten.

Riktigt klargörande är för övrigt konungasmädarens Althins, ordförande i sekten republikanska föreningen, uttalande:

"För mig är det viktigaste med allt det här att medborgarna har börjat fundera över monarkin som statsskick".

Här säger alltså en person, som tillhör det hedervärda advokatsamfundet och som skall sätta rättstaten och rättvisan främst av allt, att sakfrågan är oviktigt och att ändamålet helgar medlen. Denne konungasmädare kastar härigenom icke endast smuts på sig själv utan sätter också det hedervärda advokatsamfundets rykte på spel i det att det har medlemmar som bespottar rätt och rättvisa.

Det är således helt uppenbart att detta hela är en kampanj iscensatt av fega republikanska krafter som icke våga strida med blanka vapen. En kampanj där sakargumentationen får ge vika för förtal och anklagelser om smutsigaste smuts. Dock, detta kommer slutligen att slå hårt tillbake mot de fega uslingar som står bakom denna avskyvärda och smutsiga kampanj.

Låt oss nu alla istället sluta upp bakom vår högaktade och vördade Konung. Ett utmärkt tillfälle att göra detta är på Nationaldagen den 6 juni då vi alla mangrant må sluta upp och framföra vår Konung våra allra varmaste hyllningar och lyckönskningar.

Leve Monarkin och ned med de fega republikanerna!

Leve vår högaktade och ärade Konung och hela Hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

måndag 30 maj 2011

Nu stå de där med skammen republikanerna

Svenska Dagbladet låter meddela att Hans Majestät Konungen idag låtit ge en intervju för Tidningarnas Telegrambyrå och här förklarat att det omöjligt kan finnas några komprometterande bilder. Hans Majestät skulle självklart icke deklarera detta om det funnits ett uns av sanning i det som lagts honom till. Hans Majestät, som på inget sätt haft någon skyldighet att ge en intervju för att kommentera rena osanningar, visa genom denna intervju på sin stora integritet.

Det synes nu helt uppenbart att det hela är en illasinnad komplott som organiserats av skamliga, fega och ohederliga republikaner.

Nu stå de där med skammen, de fega individer som sökt bygga sin argumentation på illasinnade och och obelagda påståenden, skavvelr och annat hummel. Skammen är nu det enda de har kvar, kommunistledaren herr Ohly, konungasmädaren Althin och den mediokre partiledaren herr Juholt. Har dessa fega individer kvar någon skamkänsla bör de ofördröjligen i underdånighet framföra sin uppriktiga ursäkt till Hans Majestät.

Leve Monarkin"

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Fru Sahlin tager herr Juholt i upptuktelse i Libyenfrågan

I en intervju i Dagens Nyheter, som ock refereras i Svenska Dagbladet, tager socialdemokratiska arbetarepartiets förutvarande ordförande fru Sahlin sin efterträdare, herr Juholt, i upptuktelse. Likt mången annan synes fru Sahlin stå helt frågande inför herr Juholts högst märkliga och ombytliga åsikter och resonemang i Libyenfrågan. Här må även noteras att herr Juholt tidigare erhållit synnerligen stark kritik från en av det socialdemokratiska partiets mera begåvade företrädare, förutvarande statsrådet och utrikesministern herr Eliasson.

Fru Sahlin må ha haft sina tillkortakommanden såsom partiordförande, och icke ägt samma analytiska förmåga som sina företrädare, dock i jämförelse med herr Juholt synes fru Sahlin ägt mycket bättre och större förutsättningar i den uppgift hon haft. Det lär nu vara mången socialdemokrat som bittert ångrar att de medverkat i det nesliga avsättandet av fru Sahlin nu när de inse att efterträden är en person som på intet sätt är vuxen sin uppgift.

Bilden av herr Juholt, som en synnerligen medioker politiker utan djupare analysförmåga, vilken icke ens förmå att hantera det område, försvars- och utrikespolitiken, som uppgetts vara hans stora kunskapsområde, bli tydligare för var dag som gå. Gud förbjude att denne person någonsin får bekläda statsministerämbetet.

söndag 29 maj 2011

Våga stå upp för Libyens arma folk

Svenska Dagbladet låter idag välvilligt upplåta sin spalter i en så kallad "Brännpunktsartikel" där ett antal, uppenbarligen med avskyvärda och vederstyggliga kommunitiska krafter lierade organisationer, mana till en avslutning av rikets deltagande i de militära operationerna mot den bludsbesudlade tyrannen Gadaffi. Dessa kommunister gå och så långt att de anklaga vårt land för krigsförbrytelser vilket, med all tydlighet, visa på deras världsfrånvända synsätt.

Artiklen avslutas med maningen "Låt inte ännu ett land bombas tillbaka till medeltiden". Leva dessa artikeförförfattare i fullständig okunskap om bakgrunden till det vi nu se i Libyen? Veta de icke att tyrannen Gadaffi på det allra grymmaste och mest människofientliga sätt under fyrtio år förtryckt och mördat sitt eget folk? Veta de icke att tyrannen Gadaffi beordrat terroristiska handlingar, även utanför sitt eget arma land, där ett stort antal oskyldiga mäns, kvinnors och barns liv släckts?

Situtationen i tyranniet Libien ha nu nått den gräns att våld icke längre kan undvikas för att näpsa den blodsbesudlade folkmördaren Gadaffi. Att avstå från militära operationer är det samma som att åter kasta tusen och åter tusen oskyldiga människoliv i tyrannen Gadaffis blodiga käftar.

Nej, istället borde snarast Förenta Nationerna föranstalta om upprättandet och rustandet av en Expeditionskår som, i nära samverkan med de hjältemodiga libyska befrielsestyrkorna, skulle intåga i Libyen och slutgiltigt kasta tyrannen Gadaffi över ända och därefter gripa och lagföra han och hela hans vedervärdiga av blod befläckade anhang.

Det är betecknande att de som skriva denna artikel på ena eller andra sättet är lierade med kommunismens, den röde satans egen lära, avgrundskrafter. Så länge de tyrraniska kommunistiska regimerna i Ryssland och östra Europa bestod var tyrannen Gadaffi dess trogne lakej. Ur detta perspektiv är de ståndpunkter som framföres icke förvånande men för den skull icke desto mindre hånande och nedvärderande mot Libyens frihetstörstande folk.

Leve det fria Libyen!

Herr Juholts lånar sig till den smutsiga kampanjen

På detta forum ha tidigare uppmärksammat att den, i många frågor från tuva till tuva hoppande, socialdemokratiske partiledaren herr Juholt är republikan. I sig är detta icke något anmärkningvärt då herr Juholts parti i sitt program ha kravet på republikens införande. Dock är det så att herr Juholts företrädare haft det goda omdömet att icke driva detta, då sett såväl både Monarkins starka ställning som det goda i de konungagärningar våra Konungar utfört.

Nu synes dock herr Juholt, enligt vad som framgår av tidningen Expressen, vilja taga en mer aktiv del i den smutsiga kampen mot demokratin. I intervjun understår sig Juholt att sprida anklagelser mot Hans Majestät Konungen vilka grunda sig på obevisade påståenden, skvaller och annat hummel. Att herr Juholt på detta sätt grundar sin argumentation på något som icke visats på ett vederhäftigt sätt säger oss med all önskvärd tydlighet att herr Juholt icke är vuxen den uppgift som anförtrotts honom.

Kommer herr Juholt, om han Gud förbjude, skulle inträda på statsministerämbetet även då att grunda sin analys och argumentation på lösa rykten? Är det rättosäkerhet som då kommer att vara herr Juholds adelsmärke? Svar på dessa frågor är något som i sanning måste avkrävas herr Juholt.

Ock rent rent personligt träder herr Juholt ut på den svagaste av isar när han leder sin diskussion på dessa grumliga rättsäkerhetsvägar. En annan av rättstatens principer säger nämligen att den som är lagförd och avstraffad för ett brott skall anses ha återvunnit sitt medborgeliga förtroende och icke vidare skall lastas för sina försyndelser. Nu är det ju allmänt bekant, och detta är enda anledningen till att jag överhuvudtaget nämner detta, att herr Juholts fästmö lagförts och avstraffats för ett allvarligt förskingringsbrott.

Om nu herr Juholt i sin argumentation gör våld på den av rättstatens principer som säger att var och en är oskyldig tills motsatsens bevisats och det ankommer på den anklagande och inte den anklagade att driva bevisföringen, varför skall han då förvänta sig av andra, som likt herr Juholt icke heller förstått rättstatens sanna natur, att avhålla sig från excesser mot herr Juholts för allvarliga förskingringsbrott lagförda och avstraffade fästmö?

Det är här tydligt att herr Juholt är en högst medioker politiker som saknar såväl djupare analysförmåga som kunskap om rättstatens grundläggande principer. Detta sistnämnda är mycket allvarligt och något som på det högsta diskvalificerar herr Juholt från varje förtroendeämbete i riket som är förenat med ansvar. Herr Juholt skulle därför göra både sig själv och sitt parti en stor tjänst om han snarast trädde tillbaka till förmån för någon som var bättre rustad att inneha den post som herr Juholt, genom en serie olyckliga omständigheter, upphöjts till.

Herr Juholt borde ock nogsamt betänka de skamliga uttalanden han gjort och skyndsamt begära audiens hos Hans Majestät för att i underdånighet framföra en uppriktigt ursäkt till Hans Majestät rörande de oförsvarliga och plumpa uttalanden, grundade på illvilliga påståenden, skvaller och annat hummel, som han gjort.

Leve Monarkin!

Gud bevare Koungen och Fäderneslandet!

lördag 28 maj 2011

Hetsen mot Hans Majestät Konungen fortsätter

Det är sorgesamt att notera den hets som nu förekomma mot Hans Majestät Konungen och hans person. En hets som icke på ringaste sätt är relaterad till Hans Majestäts Konungagärning utan en hets som blott och bart tager sin utgångspunkt i illasinnade och obelagda påståenden, skvaller och allmänt hummel. De fega uslingar som ägna sig åt detta smutsiga värv borde taga sig i akt och begrunda vår Herres åttonde bud:

Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.

Utifrån detta må sedan var och en begrunda den store läromästaren Martin Luthers förklaring:

Vad är det?
Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda, baktala eller illa berykta vår nästa, utan urskulda honom, tänka och tala väl om honom och tyda allt till det bästa.


I spåren av smädes-, förtals- och hetskampanjen mot Hans Majestät beställer nu ock massmedia så kallade opinionsundersökningar . Frågeställningen synes vara huruvida Hans Majestät skulle träda tillbaka och istället låta Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan bestiga tronen. Hela denna fråga synes vara helt irrelevant då den icke har något stöd i vår konstitutions andemeningen. Givetvis är det glädjande att notera att vår högaktade Tronföljare har ett synnerligen starkt stöd men detta innebär på intet sätt att ett traditions- och konstitutionsvidrigt tronskifte skulle vara motiverat. I stället må vår förhoppning vara att Hans Majestät ännu har många år kvar på tronen och att han likt sin farfader, Konung Gustaf VI Adolf, och son farfaders fader, Konung Gustaf V, förunnas att även i hög ålder tjäna Fäderneslandet.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Dr Åse förstå icke statsskickets problem

I en artikel i Svenska Dagbladet diskuterar statsvetaren dr Åse Monarkin. Även om dr Åse skall ha all heder för att icke argumentera utifrån obelagda påståenden, skvaller och annat hummel, vilket exempelvis den fege konungasmädaren Althin, ordförande i sekten repubikanska föreningen, och den oförskämde kommunistledaren herr Ohly gör, inse icke dr Åse problematiken i det svenska statsskicket.

Problemet är nämligen icke att statschefsämbetet gå i arv, ett skick som i vårt land visat sig fungera väl sedan Konung Gustaf I införde arvsmonarkin år 1544, utan bristen på maktdelning. Såsom det nuvarande statsskicket är utformat gäller de 51'ns makt över de 49. Det är denna problematik som bäst hanteras genom Monarkin där Konungen kan vara hela folkets företrädare höjd över de lismande politikernas ränkspel.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

fredag 27 maj 2011

Kommunistledaren herr Ohly gör sig till största åtlöje

Svenska Dagbladet låter meddela att kommunistledaren herr Ohly understår sig att begära att Hans Majestät Konungen skall svara på frågor om sin "handel och vandel". Då det icke finns ringaste grund för denna begäran, som endast vilar på obelagda påstående, skvaller och annat hummel, kan icke slutsatsen bli en annan att denna oförskämdhet endast syftar till att misskreditera Hans Majestät och Monarkin. Med detta sitt agerande gör sig kommunistledaren sig till största åtlöje.

Herr Ohly borde tiga still och begrunda vad hederlighet och anständighet innebär. Ingen människa, vare sig han är Konung eller plebej, förtjänar att förtalas med rykten som enda grund. Det som icke kan bevisas är inget giltigt skäl. Av denna anledning skall herr Ohly veta hut och bör underdånigt framföra en ursäkt till Hans Majestät.

torsdag 26 maj 2011

Den serbiske Kronprinsen applåderar gripandet av krigsförbrytaren Mladic

Deras Kungliga Högheter Kronprinsparet av Serbien

Det serbiska hovet låter meddela att Hans Kungliga Höghet Kronprins Alexander II, Kronprins av Serbien, i ett uttalande framfört sina gratulationer till Hans Excellens President Tadic och försteministern herr Cvetkovic för gripandet av den för folkmord och andra ohyggligheter misstänkte generalen Mladic.

Hans Kunglig Höghet uttalar denna händelse betydelse för Serbiens inträde i den Europeiska Unionen.

Serbiens inträde i den Europeiska Unionen synes vara ett väl valt tillfälle för det fulla återupprättandet av den serbiska Monarkin. I detta skapas den nödvändiga balans som kräves mellan det nationella och det europeiska.

Konungasmädaren Althins fega angrepp

Det må noteras att Svenska Dagbladet idag välvilligt låter låna sina spalter till ett förtalsangrepp mot Hans Majestät Konungen från konungasmädaren Althin och dennes av feghet anfrätta sekt republikanska föreningen. Om denna publicering kan flera betänkligheter resas, icke därför att Monarkin ej må diskuteras utan därför att nämnda angrepp icke är något annat än oförskämt förtal. Nu lär detta dock slå tillbaka mot konungasmädaren Althin och hans anhang, då det visa på deras sanna och försåtliga väsen vars skamlighet icke synes ha någon gräns. Såsom åskådningsexempel kan publiceringen därför möjligen motiveras.

Nämnda förtal är en del i de fega republikanernas angrepp mot vår Monarki. Då dessa republikaner, med konungasmädaren Althin i spetsen, icke förmå att producera sakliga och konstitionella argument och således icke våga strida med blanka vapen, hänge de sig i stället åt smädelser och förtal.

På detta forum har bland annat uppmärksamnats hur den fega sekten förlöjligat Hans Majestät på ett rent infantilt och imbecillt sätt föregående sommar. Härefter ha vi den skamliga smädesskriften som gavs ut förliden höst vilken av den vederhäftige och hedervärde professor Harrisson betecknas såsom en "riktigt dålig biografi". Vi ha ock kunnat notera hur man även försöka komma åt Monarkin genom angrepp på Hennes Majestät vilka grundar sig på sådant som påstås ha inträffat före hennes födelse. Till detta kommer de obelagda påståenden som nu fara runt i skandalpressen.

All detta ha sin grund i en kampanj som drives av de fega och försåtliga republikanerna. Denna kampanj ha sitt ursprung i ett så kallat nätverk, vilket bildades år 2004 och vars mål synes vara att sprida smädelser och förtal. Att konungasmädarens sekt ha sina smutsiga händer i detta synes icke vara någon vild gissning.

Anmärkningsvärt med det idag publicerade förtalsangreppet mot Hans Majestät Konungen är att det icke tager sin utgångspunkt i Hans Majestäts Konungagärning eller i en diskussion baserad på en konstitionell analys. Istället är utgångspunkten obelagda påståenden, skvaller och annat hummel utifrån vilket påstås "Monarkin försämrar bilden av Sverige som en stark demokratisk nation och en kung med dåligt omdöme försätter statsskicket i ständig kris.". Nivån på denna retorik är så låg, och det logiska resonemanget så bristfälligt, att det reser starka betänkligheter kring författarnas intellektuella förmåga.

Det är vidare högst obegripligt att konungasmädaren Althin, vilken är advokat till professionen och medlem av det hedervärda advokatsamfundet, ger sig in i en argumentation som är så fjärran ifrån alla de rättstatens principer vilka säga att varje påstående, vilket tillerkännes någon form av vitsord, måste kunna beläggas. Hade konungasmädaren använt samma försåtliga och oförskämda argumentation inom sin professionella gärning hade detta sannolikt renderat i skarpa reprimander från advokatsamfundet. Konungasmädaren Althins agerande i detta är därför högst avskyvärt och skamligt.

I detta sammanhang kan icke undgå att nämnas det skandalösa faktum att konungasmädaren Althin är medlem av det politiska partiet Kristdemokraternas styrelse. Att detta parti, vilket säger sig stå upp för Monarkin, på detta sätt ha en hög företrädare som förtalar Hans Majestät Konungen är oförsvarbart. Om partiordföranden, statrådet Hägglund, är mån om att bevara sin heder bör han ofördröjligen föranstalta om inledandet av en process för uteslutande av konungasmädaren Althin.

Allt detta till trots är det min fasta övertygelse att vår tusenåriga Monarki kommer att gå stärkt ur dessa excesser i förtal och smädelser. Skamlighet och oförskämdhet slår alltid tillbaka mot de som bruka detta.

Låt mig avslutningsvis, såsom en hyllning till Konungen och Monarkin, citera Kungssången:

1. Ur svenska hjärtans djup en gång
en samfälld och en enkel sång,
som går till kungen fram!
Var honom trofast och hans ätt,
gör kronan på hans hjässa lätt,
och all din tro till honom sätt,
du folk av frejdad stam!

2. O konung, folkets majestät
är även ditt: beskärma det
och värna det från fall!
Stå oss all världens härar mot,
vi blinka ej för deras hot:
vi lägga dem inför din fot -
en kunglig fotapall.

3. Men stundar ock vårt fall en dag,
från dina skuldror purpurn tag,
lyft av dig kronans tvång
och drag de kära färger på,
det gamla gula och det blå,
och med ett svärd i handen gå
till kamp och undergång!

4. Och grip vår sista fana du
och dristeliga för ännu
i döden dina män!
Ditt trogna folk med hjältemod
skall sömma av sitt bästa blod
en kunglig purpur varm och god,
och svepa dig i den.


5. Du himlens Herre, med oss var,
som förr du med oss varit har,
och liva på vår strand
det gamla lynnets art igen
hos sveakungen och hans män.
Och låt din ande vila än
utöver nordanland!


Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!