Leve Konungen!

Vår högaktade och vördade Konung Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland.

Genom den rakryggade intervju som Hans Majestät Konungen lät ge till Tidningarnas Telegrambyrå, och där Hans Majestät i sanning gav sina belackare svar på tal, är det nu hög tid att nogsamt utröna vem och vilka som initierat denna ogrundade förtalskampanj mot vår högaktade och vördae Konung och hela hans hus.

Smädesskriften
För att rekapitulera denna smustiga historia tog den sin början i att en smädesskrift gavs ut där Hans Majestät anklagades för varjehanda försyndelser. Icke en endaste en av dessa försyndelser gick att belägga på ett vederhäftigt sätt. Källkritik synes ha varit ha varit ett okänt begrepp för den okunnige och plumpe pamflettist som författade nämnda smutsiga skrift. Detta ha den vederhäftige och hedervärde professor Harrison tydligt visat. En annan talande reflektion över nidskriften har redaktör Chrispinsson förmedlat i Svenska Dagbladet.

Nämnda smädesskrift är således icke något annat än en samling obelagda händelser vilka dessutom säges ha utspelat sig för ett stort antal år sedan. Då denna smädesskrift icke på något sätt är något vitsord måste den fullkomligt bortses ifrån.

Smädesskriften som sådan är av den arten att den tvivelsutan kan ligga till grund för ett åtal för förtal. Nu synes den okunnige och plumpe pamflettisten bakom detta nidningsverk ha gått steg längre och öppet anklagat, fortfarande utan ett uns av belägg, Hans Majestät för lögn. Med detta exempellösa tilltag ha nu denne pamflettist passerat den gräns där rikets rättsvårdande myndigheter icke länge stillatigande kan låta denna brottsliga verksamhet fortgå. Riksåklagaren bör därför oflördröjningen inleda en förundersökning om förtal, utfärda en order om pamflettistens arrestering samt begära nämnde nidningsdådare häktad. Häktning är i detta fall synnerligen motiverad då risken att den misstänkte försöker såväl att undanröja befintliga bevis som att fabrisera nya som stöder hans smutsiga sak. Efter detta må nämnde pamflettist kunna näpsas med en laga och rättvis dom.

Angreppet på Hennes Majestät Drottningen
Vidare ha ljuskygga krafter inom televisionsföretaget TV angripit Hennes Majestät Drottningen för försyndelser som hennes fader skulle gjort sig skyldig till före Hennes Majestäts födelse. Hur det än förhålla sig med dessa försyndelser är de fullständigt irrelevanta vad gälla Hennes Majestät och vårt Konungahus.

Det enda detta visa på är hur desperata de fega republikanska krafterna är i sitt smutsiga värv att förtala vårt högaktade Konungahus.

Bilderna
Det senaste försåtliga angreppet mot vår högaktade och vörade Konung gälla några påstådda bilder, vilka ingen endaste ha sett, och som en person i periferin av Hans Majestäts stora bekantskapskrets gjort mindre välbetänkta anstalter för att söka komma åt. Att Hans Majestät icke haft något som helst med detta att beställa framgå såväl av Hans Majestäts skriftliga och muntliga uttalanden samt av en deklaration nämnde bekant. Således är den del i detta ärende som har med åtkomsten av dessa påstådda bilder icke någon fråga som överhuvudtaget berör Hans Majestät.

Vad gälla bilderna som sådana synes det fullt klart att de icke existera. På denna punkt var Hans Majestät mycket tydlig i intevjun. Dessutom torde det vara så att de, om de funnits, redan hade visats upp.

Visserligen påstå den förbrytare som uppges vara i besittning av nämnda bilder att dessa skall publiceras på en såkallad betalningssite. Att dessa bilder publiceras på detta sätt fråntar dem allt bevisvärde och synes endast vara ett skamligt sätt från förbrytarens sida att förtjäna smuntsiga Judaspenningar. Om några bilder publiceras är det frågan om fabriserade förfalskningar. Alla är vi ju välmedvetna om vad som kan åstadkommas med högmodern databehandlingsapparatur.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis må två grundläggande rättstatsfundament framhållas:

1. Var och en är oskyldig, och skall betraktas som oskyldig, intills dess motsatsen bevisas.
2. Det ankommer på den anklagande och icke den anklagande att föra fram bevis

Utifrån dessa grundläggande fundament ha Hans Majestät utsatts för en mycket stor och oförlåtlig oförrätt och det här i sanning beklämmande hur obetänkt mången lismande politiker agerat utifrån detta.

Att kommunistledaren Ohly icke har bätter förstånd än att ogrundat anklaga och förtala Hans Majestät eller att hans kommunistparti gapar efter "sanningskommissioner" är intet att förundras över utan fullt väntat från ett parti som under långeliga tider var landsförädiskt och emottog penningsubsidier från en av världshistorins värsta tyranner, den blodbesudlade folmördaren Stalin.

Vad som är mer beklagligt är att även företrädare för det socialdemokratiska partiet, däribland dess ordförande herr Juholt, men nu och förutvarande gruppledaren, den i partiledarvalet förödmjukande förbigågne, herr Österberg icke förstå rättstatens fundament bättre är fullständigt oacceptabelt av personer som sucktar efter att efter nästa val vilja bilda regering. Dessa personer är härigenom icke värdiga att bekläda rikets högsta ämbeten.

Riktigt klargörande är för övrigt konungasmädarens Althins, ordförande i sekten republikanska föreningen, uttalande:

"För mig är det viktigaste med allt det här att medborgarna har börjat fundera över monarkin som statsskick".

Här säger alltså en person, som tillhör det hedervärda advokatsamfundet och som skall sätta rättstaten och rättvisan främst av allt, att sakfrågan är oviktigt och att ändamålet helgar medlen. Denne konungasmädare kastar härigenom icke endast smuts på sig själv utan sätter också det hedervärda advokatsamfundets rykte på spel i det att det har medlemmar som bespottar rätt och rättvisa.

Det är således helt uppenbart att detta hela är en kampanj iscensatt av fega republikanska krafter som icke våga strida med blanka vapen. En kampanj där sakargumentationen får ge vika för förtal och anklagelser om smutsigaste smuts. Dock, detta kommer slutligen att slå hårt tillbake mot de fega uslingar som står bakom denna avskyvärda och smutsiga kampanj.

Låt oss nu alla istället sluta upp bakom vår högaktade och vördade Konung. Ett utmärkt tillfälle att göra detta är på Nationaldagen den 6 juni då vi alla mangrant må sluta upp och framföra vår Konung våra allra varmaste hyllningar och lyckönskningar.

Leve Monarkin och ned med de fega republikanerna!

Leve vår högaktade och ärade Konung och hela Hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!