Så har då det grekiska folket i en folkomröstning, vars konstitutionella stöd är högst tvivelaktigt och vilken tillkommit i en hast som väckt starkaste kritik från Europarådet, sagt nej till en text på en valsedel vars faktiska innebörd är obegriplig i det att det icke funnits något substantiellt förhandlingsbud att ta ställning till. Socialisten herr Tsipras och hans regering har härigenom hånat såväl folkstyre som rättsstat och förvandlat dem till ett lismande politiskt spel. Förlorare i detta tarvliga spel är det arma grekiska folket, det folk den uppstudsige försteministern, herr Tsipras, i sin stora och avskyvärda lögnaktighet påstår sig värna.
Grekland har i sanning fått nog av odugliga och lismande politiker - deras politiska färg är i sammanhanget totalt ointressant - vilka icke förstår att verka för folkets bästa. Regeringen Tsipras torde i detta, genom sin fullständiga ansvarslöshet vilken bringar Grekland i fördärvet, vara den odugligaste av odugliga regeringar. Förvisso har denna regerings odugligaste medlem, finansministern, herr Vaurofakis - en oförskämd och oborstad tölp som icke förmår att föra sig i möblerade rum och än mindre i rådplägning med andra finansministrar - fått silkessnöret. Detta är dock en klen tröst då den uppstudsige försteministern, herr Tsipras, halsstarrighet synes bestå. En halsstarrighet som riskerar att leda till ruin för en hel nation.
Var ock en, som har sina sinnen i fullt bestånd, torde förstå att Grekland i denna situation på intet sätt kan diktera några villkor. Skuldnedskrivning synes vara nödtvungen men skall denna kunna ske på ett kontrollerat sätt måste det korrupta lismande politiska spelet i Grekland komma till en ändpunkt. Verkligt ansvar för upprättandet av en hållbar statshushållning måste tas. Respekten för rättsstaten måste återupprättas vilket icke kan ske utan en genomgripande reform av den högkorrupta statsapparaten. En statsapparat var fiskala förmåga knappt ens är i nivå med en dito i en bananrepublik.
Enda vägen framåt, i denna katastrofala situation, torde vara tillsättandet av en nationell samlingsregering, som lägger den lismande dagspolitiken åt sidan för att rätta staten Grekland. I detta bör ock Konung Konstantin med det snaraste återuppsättas på tronen för att verka såsom en samlande symbol för hela detta arma folk.
Grekland har i sanning fått nog av odugliga och lismande politiker - deras politiska färg är i sammanhanget totalt ointressant - vilka icke förstår att verka för folkets bästa. Regeringen Tsipras torde i detta, genom sin fullständiga ansvarslöshet vilken bringar Grekland i fördärvet, vara den odugligaste av odugliga regeringar. Förvisso har denna regerings odugligaste medlem, finansministern, herr Vaurofakis - en oförskämd och oborstad tölp som icke förmår att föra sig i möblerade rum och än mindre i rådplägning med andra finansministrar - fått silkessnöret. Detta är dock en klen tröst då den uppstudsige försteministern, herr Tsipras, halsstarrighet synes bestå. En halsstarrighet som riskerar att leda till ruin för en hel nation.
Var ock en, som har sina sinnen i fullt bestånd, torde förstå att Grekland i denna situation på intet sätt kan diktera några villkor. Skuldnedskrivning synes vara nödtvungen men skall denna kunna ske på ett kontrollerat sätt måste det korrupta lismande politiska spelet i Grekland komma till en ändpunkt. Verkligt ansvar för upprättandet av en hållbar statshushållning måste tas. Respekten för rättsstaten måste återupprättas vilket icke kan ske utan en genomgripande reform av den högkorrupta statsapparaten. En statsapparat var fiskala förmåga knappt ens är i nivå med en dito i en bananrepublik.
Enda vägen framåt, i denna katastrofala situation, torde vara tillsättandet av en nationell samlingsregering, som lägger den lismande dagspolitiken åt sidan för att rätta staten Grekland. I detta bör ock Konung Konstantin med det snaraste återuppsättas på tronen för att verka såsom en samlande symbol för hela detta arma folk.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar