Republikanska föreningen visar sitt rätta jag

Svenska Dagbladet låter meddela att den vederstyggliga och samhällsomstörtande sekten Republikanska Föreningen utsett årets republikan. Den som ges denna föga hedervärda utmärkelse är ingen annan än Riksdagledmoten Herr Ohly, tillika ordförande i vårt lands kommunistparti.

Genom att uppmärksamma en kommunist visar den Republikanska Föreningen sitt sanna jag. Kommunismen torde tillhöra världshistoriens allra mest fasansfulla läror. Det var också kommunister som på order av den ryske tyrannen Lenin lät mörda hela den ryska Kejserliga Familjen. Bland de mördade fanns den blott fjortonårige tronföljaren Hans Kejserliga Höghet Storfurst Alexej, Arvinge Tsesarevich och Storfurste av Ryssland..

Hans Kejserliga Höghet Storfurst Alexej, Arvinge, Tsesarevich och Storfurste av Ryssland, brutalt mördad av kommunister i Jekaterinburg 1918

I detta sammanhang må nämnas att Herr Ohly har uttalat sig positivt om såväl barnamördaren Lenin som dennes människofientliga lära marxism-leninismen.

Med tilldelandet av en utmärkelse till en kommunist blir bilden av sekten Republikanska Föreningen som en mycket extremistisk och alltigenom avskyvärd företeelse allt mer tydlig.

Må den ryska tronen snart åter bestigas av dess rättmätiga innehavare Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, de jure Kejsarinna och Autokrat över alla Ryssar.

Leve Monarkin!

Förnuftigt förslag om Judaspenningarna

I riksradions program "Ring P1", där allt som oftast de mest vederstyggliga åsiker ventileras och där programledaren är partisk och ovederhäftig, framfördes idag ett mycket förnuftigt förslag från en hedervärd dam. Denna kloka dam föreslog att de skriftställare som stå bakom den vederstyggliga nidskriften om Hans Majestät Konungen bör skänka intäkterna från nämnda smädelseskrift till "Världens barn". Ett synnerligen bra förslag.

Nu skall vi dock nog icke förvänta oss att dessa ovederhäftiga skriftställare, vilka sakna såväl heder som skamkänsla, gör detta. Den egna vinningen synes vara en av drivkrafterna bakom denna avskyvärda skrift. Dessa Judaspenningar kommer sannolikt att användas på anat sätt.

Nidskrivarna avslöjas

Den mycket väl renommerade historikern Professor Harrisson har i Svenska Dagbladet låtit publicera en recension av den nidskrift som sannolikt illasinnade republikanska krafter givit ut för att smäda och håna Hans Majestät Konungen. Professor Harrissons recension är i sanning avslöjande och måste lända varje publicist till eftertanke samtidigt som den visar på att skam är det enda som nidskriftens författare bör känna.

Professor Harrisson skriver bland annat:

"En applicering av källkritik är dock förödande för Sjöberg. Några enkla frågor kan illustrera problemet. Finns det en tendens? Svar: ja, bokens syfte är kommersiellt, med fokus på de snaskigheter som frodas på löpsedlarna. Är källorna oberoende av varandra? Svar: ofta är det omöjligt att avgöra eftersom många uppgiftslämnare är anonyma, vilket gör källvärdet svårt att bedöma. Hur är det med samtidigheten? Svar: ofta är den påfallande svag. Det ligger ett eller flera decennier mellan händelserna i fråga och intervjuögonblicket (som i fallet med ett påstått besök på en klubb i Atlanta 1996), vilket ger utrymme för minnesluckor och fantasifulla tillägg. "

Detta säger oss att innehållet i smädelseskriften saknar all form av trovärdighet. En skrift av denna typ, som icke tål den mest basala form av källkritik, är fullständigt irrelvant, varför varje seriöst förlag, av ren självbevarelsedrift, borde avstå från publicering.

Professor Harrison ger vidare ytterligare exempel på hela skiften undermålighet och författarnas totala inkompetens:

"Sjöberg skriver även att ”deras berättelser har varit så detaljerade och samstämmiga att vi blev säkra på att de berättat det de verkligen har upplevt”. Samma argument användes vid vittnesförhören under 1600-talets häxprocesser. Men att tio barn berättade samma historia om kvinnors kvastfärder till Blåkulla innebar inte att historien var sann. För att driva teser i bevisning krävs bättre underlag."

Det vi beskådar är således inget annat är en ren häxprocess, sannolikt iscensatt av fega och ljusskygga republikanska krafter, och utförd av fullständigt oseriösa, inkompetenta och profithungriga skriftställare som på detta sätt förtjänar Judaspenningar. Professor Harrissons slutsats säger allt:

"Slutsats: ”Carl XVI Gustaf. Den motvillige monarken” är ett beklämmande stycke kvällstidningsprosa som lär oss ytterst lite om vår statschef. Detta är, med andra ord, en riktigt dålig biografi. "

Min fasta övertygelse är att denna smädelseskrift i slutändan kommer att slå tillbaka mot såväl de inkompetenta nidskrivarna som de fega och ljusskygga republikanska krafter som ligger bakom.

Leve Monarkin!

Leve Konungen och hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Intressant reflektion om nidboken

Redaktören Chrispinsson förmedlar i Svenska Dagbladet ett tänkvärt inlägg som sätter den smädliga och hånfulla nidboken (vars namn icke detta forum skall befläckas med) om Hans Majestät Konungen i sitt rätta perspektiv.

Exempelvis skriver redaktör Chrispinsson:

" Här finns en innehavare av en illegal klubb som numera erinrar sig händelser. Här finns en tidigare krogägare, Björn Borgs kamrat och välkänd från veckopressens festbilder. Här finns ett okänt antal kvinnor i fyrtio–femtioårsåldern, bland dem en före detta modell som själv beskrivit sig som hemlös efter sina drogproblem. Deras uppgifter måste naturligtvis få bli offentliga, sedan får varje människa själv göra sin bedömning av trovärdigheten i upphovsmakare och källor."

I detta ligger "pudelns kärna", nämligen att de uppgifter som figurerar i nämnda smädesskrift, och som dessvärre en mindre seriös del av pressen exploaterar, saknar all form av trovärdighet och dessutom ligger ett stort antal år tillbaka i tiden.

Redaktör Chrispinsson skriver vidare:

"Har rikets säkerhet satts på spel? Har det inneburit korruption? Har det varit fråga om otillbörligt gynnande? Har det varit illegal verksamhet, prostitution, skattefusk, hemligt maktspel? Nej, det har ingen påstått. Det verkar koka ner till en fråga om det är moraliskt att statschefen vistas i samma lokal som de påstådda så kallade ”kaffeflickorna”".

Det redaktör Chrispinsson pekar på här är att hela smädesskriftens innehåll icke innehåller en enda anklagelse av substans eller något som överhuvudtaget skulle kunna initiera några konstitutionella betänkligheter. Hela den hånfulla skriften innehåller således endast det som med ett talesätt kan betecknas som "ren smörja" vilken är fullständigt ointressant och irrelevant.

Chrispinsson ställer slutligen frågan:

"När alla dessa krafter samverkar, internet, nymoralism, kommersialism och viljan att få vara med en stund i teve, så släpper de fram en tsunami av skvaller om allt och alla, var och en har ju rätt att påstå vad som helst och bli respekterad för detta. Borde vi inte i alla fall försöka att stävja detta? "

Och på denna entydiga fråga kan svaret icke bli något annat än att det smädliga och hånfulla spektakel, som smutsiga, ljusskygga och fega republikanska krafter nu satt igång, absolut måste stävjas. Bäst vore onekligen om frågan tas upp till rättslig prövning där smädesskriftens skapare ställs till ansvar och kan näpsas med laga dom.

Exempellös skandaljournalistik

Den skändliga skrift om Hans Majestät Konungen som nu publicerats och som rör påstådda händelser vilka hävdas ha inträffat för 15 á 20 år sedan är icke något annat än exempel på värsta sortens skandal- och slaskjournalistik. Icke osannolikt förhåller det sig så att det hela är ett beställningsverk från de vederstyggliga republikanska krafter som icke förmår att strida med blanka vapen utan som är kända för att såsom metod nyttja hån, förtal och smädelse.

Varje seriös publicist borde taga sig i akt och icke befatta sig med skändliga pamfletter av detta slag. De skändliga pamflettister, vars namn detta forum icke kommer att befläckas med, och som författat denna exempellösa smörja borde snarast uttala en underdånig och ovillkorlig ursäkt till Hans Majestät Konungen och till hela vårt folk, för nämnda vederstyggliga nidskrift.

Det hela kan icke betraktas som något annat än en desperat handling från republikaner vilka icke vilja acceptera det folkliga stöd och den popularitet som vårt älskade Konungahus åtnjuter. Nu synes dock icke denna smädliga propaganda få avsedd effekt enligt en undersökning genomförd av tidningen Expressen.

Leve Monarkin!

Leve Konungen!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Välkommet stöd för våra trupper

Det länder Partiordföranden Fru Sahlin och Språkröret Herr Eriksson till heder att de nu ingått överenskommelse med Regeringen kring vårts land fortsatta medverkan i kampen mot de medeltida mörkermännens krafter i Afghanistan. Såsom vår Statminister så klokt påpekar är det av stor betydelse för våra tappra soldater på stridsfältet att de kan känna ett massivt stöd från hemlandet.

Fortsatt motstånd för den viktiga insatsen observeras dock från vänsterpartiet. Något annat är givetvis icke att förvänta från det vederstyggliga kommunistparti som har ett så gränslöst hat för vår västerländska civilisation att de icke ens drager sig för att lämna ett helt folks öde i medeltida mörkermäns våld. I en Brännpunktsartikel i dagens Svenska Dagblad beredes en representant för vänsterpartiet, den uttalade kommunisten fröken Gabrielsson, plats att redogöra för vänsterpartiets ståndpunkter. Givetvis uttrycker fröken Gabrielsson beklagan över att socialdemokrater och miljöpartister återfått förnuftet i den afghanska frågan. Hela inlägget avslöjar vänsterpartiets extermistiska hållning.

I detta sammanhang må ock nämnas att partiordföranden, herr Ohly, på valnatten uttryckte att tiden nu var kommen för användandet av illegala metoder, vilka i det kommunistiska språkbruket kallas "utomparlamentariska metoder". Detta visar, än en gång, med all önskvärd tydlighet att kommunismen tvivelsutan tillhör de mest avskyvärda och vederstyggliga läror som historien skådat. Slutsatsen är att kommunismen måste betraktas som den röde satans eget verk.

Det är nu en förhoppning att såväl socialdemokraterna som miljöpartiet helt förmår att återupprätta sin heder och helt bryter med det vederstyggliga vänsterpartiet och förpassar detta kommunismens fula tryne i svensk politik till den ökenvandring där partiet har sin rätta plats.

Avslutningsvis ber vi om den Högstes beskydd av våra tappra trupper i Afghanistan.

Klokt beslut av Örebro tingsrätt

Svenska Dagbladet låter meddela att Örebro Tingrätt icke beviljat straffången Zethraeus någon tidbegränsning av sitt ådömda livstidsstraff för de synnerligen bestialiska mord 1994 då icke mindre än 4 oskyldiga människor mördades och mer än 20 skadades. Med stor sannolikhet finns det fortfarande bland de skadade, de som har men och oläkta sår efter detta vidriga illdåd.

Tingsrättens utslag måste hälsas med stor tillfredställelse. Med den fruktansvärda missgärning som straffången Zethraeus begått måste hans rättighet att någonsin mer få njuta frihetens sötma vara förverkad. Att tidsbestämma nämnde straffånges och missdådares rättmätiga livstidsstraff skulle icke vara något annat än ett hån mot de arma människor, som genom straffången Zethraeus avskyvärda handlingar, skadats eller mist nära och kära. Inget annat är acceptabelt än att straffången Zethraeus kvarstannar innanför fängelsets murar tills dess han avlider.

Även om Örebro Tingsrätt i detta fall fattat ett klokt beslut må det än en gång uttryckas att den ordning för benådning som råder synes vara allt annat än tillfredställande. Benådning skall vara en ynnest som beviljas av Regeringen under mycket särskilda förutsättningar och icke såsom en fortsättning på den rättprocess som rimligen måste anses avslutad då dommen vunnit laga kraft.

Detta missförhållande har tidigare uppmärksammat genom mina artiklar Benådningsmaktens förfall och Straffången Flink benådad.

En märkesdag

Hans Majestät Konung Karl XVI Johan, Sveriges och Norges Konung

Idag den 20 oktober är en stor högtidsdag och märkesdag i det att det är 200 år sedan vårt högaktade Konungahus stamfader Hans Majestät Konung Karl XVI Johan, Sveriges och Norges Konung, landsteg i Fädeneslandet. Vårt högaktade Konunghus har allt sedan denna historiska händelse spelat en stor och betydelsefull roll för Fädeneslandet som icke nog kan framhållas.

Hennes Majestät Drotting Margareta, Drotting av Danmark, och Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, vid det högtidliga firandet i Helsingborg

Denna historiska händelse högtidlighölls idag vid ett firande i Helsingborg. Vid detta firande deltog från vårt högaktade Konungahus Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, Hennes Majestät Drottning Silvia, Sveriges Drottning, Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Västergötland, Hans Kunglig Höghet Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland samt Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland. Vidare infann sig från Konungafamiljen Greve Carl Johan Bernadotte, Greve av Wisborg med maka Grevinnan Gunilla Bernadotte, Grevinna av Wisborg.

Från vårt östra grannland Danmark deltog Hennes Majestät Drottning Margareta, Drottning av Danmark samt Hennes Kungliga Höghet Prinsessan Benedikte, Prinsessa till Danmark, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg.

Stora folkmassor hyllade vårt högaktade Konungahus

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, avtäcker en minnesplatta vid landstigningsmonumentet i Helsingborg

I detta sammanhang må Monarkins mycket betydelsefulla roll för vårt lands stabilitet och harmoni framhållas. I detta må betänkas att Fädeneslandet icke varit i krig sedan det norska fälttåget år 1814. Att Monarkin här haft en betydelse för den långa tid av fred som vi njutit står fullt klart. Sammantaget kan konstateras att Fädeneslandet haft en mycket framgångsrik utveckling under de gångna 200 åren som icke enbart inneburit fredstid utan ock en fantastisk utveckling på samhällets alla områden.

Vårt lands harmoniska utveckling står i bjärt kontrast till alla de länder som under det gågna seklet icke upprätthållit Monarkin. Här har krig och ofärd drabbat dessa arma folk som låtit sig förledas av försåtliga republikanska krafter, icke sällan tillhörande vederstyggliga och avskyvärda socialistiska och kommunistiska rörelser.

Allra värst drabbade av de djupt tragiska revolutionerna som svepte över Europa 1917 och 1918 var tvivelsutan de ryska och tyska folken. De revolutioner som genomfördes lade, var och en på sitt sätt, grunden för de mest avskyvärda, människofientliga och vidriga regimer världshistorien någonsin sett. Miljontals och åter miljontals människor förtrycktes, torterades och mördades av den röde och den brune satans fasansfulla och vederstyggliga tjänare.

Det är ställt utom allt tvivel att de länder som i Europa upprätthållit Monarkin är de som haft den lugnaste och mest harmoniska utvecklingen. Detta är fullt naturligt då det i dessa länder funnits en samlande kraft, Monarkin, som stått upp för hela folket. Belysande är också exemplet Spanien där harmonin först kunder återupprättas då Monarkin återupprättades och då den kloke Monarken Hans Majestät Konung Juan Carlos, Konung av Spanien, Kastilien, León, Aragonien, de två Scillerna, Jerusalem, Navarra, Granada, Toledo, Valencien Galicien, Mallorca, Sevillia, Sardinien, Cordoba, Navarra, Korsika, Murcia, Menorca, Jaén, Algerias, Gibraltar, Kanarieörana, Västra och Östra Indien och över öar och fastland av haven, Ärkehertig av Österrike, Hertig av Brabant, Burgund, Milano och Neopatra, Greve av Habsburg, Flandern, Tyrolen, Roussillon och Barcelona, uppsteg på tronen och bringade förtrycket på fall.

En dag som denna stämmer detta till eftertanke och ett återupprättande av de europeiska monarkierna ter sig härigenom allt mer angeläget.

Leve Monarkin!

Leve Konungen och Hans Hus!

Gud bevare Konungen och Fädeneslandet!

Vörnad och respekt för vår stupade soldat

Från minnesceremonin för den stupade soldaten Kenneth Wallin i kapellet på den svensk-finska huvudbasen Camp Northern Ligths i Mazar-e-Sharif.

Likt vår Konung må var och en böja sitt huvud i djupaste respekt och vördnad inför vår tappare svenske soldat Kenneth Wallin, som stupat i Afghanistan i kampen för civilisationen och emot de medeltida mörkermännens tyrrani. Hans kamp får icke vara förgäves eller glömmas.

Såsom en erkänsla bör denne tappre soldat postumt tilldelas medaljen "För tapperhet i fält".

Samtidigt måste allas våra tankar gå till den tappre soldatens familj och anhöriga i deras svåra stund av outsäglig sorg och förtvivlan. Må den Högste vara med dem.

Vi ber om den Högstes beskydd av våra tappra styrkor i Afghanistan.

Statsrådet Björklunds förändringar allt för blygsamma

En debatt synes ha blossat upp kring Statsrådet Björklunds högst blygsamma, om än i rätt riktning, föreslagna förändringar i läroplanen rörande kristendomsundervisning i skolan. Bakgrunden är att avgrundskrafter och gudsförnekare i princip helt velat likställa undervisningen om Kristendom med undervisning om andra religoner.

Den store reformatorn Martin Luther

Ett samhälle måste ha en fast moralisk grund att stå på. Genom seklerna har denna fasta grund bestått av Kristendomen vilket varit en mycket god ordning. Exempelvis är förståelsen av Tio Guds Bud synnerligen viktig för ett samhälles utveckling. Förändringen i läroplanen bör således göras än större än den som föreslås av Statsrådet Björklund. Ämnet som sådant bör döpas om till Kristendomskunskap och undervisningen bör ta sin utgångspunkt i Luthers katekes som innehåller den rena evangeliska lärans grunder.

Även återinförande av morgonböner bör övervägas.