Nationaldagen

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, vårt lands främste företrädare

Denna dag den 6 juni utgör Sveriges Nationaldag. Detta är en stor högtid då det finns alla anledning att reflektera över vad denna dag syftar till att uppmärksamma.

Den 6 juni år 1523 valdes Gustaf Eriksson, medlem av den ätt som senare kom att benämnas Vasaätten, till Rikets Konung. Med Konung Gustaf uppstigande på tronen grundades i egentlig mening den statsbildning som vår land utgör i det att den så kallade Kalmarunionen slutgiltigt upplöstes. Konung Gustaf lade ock grund till den statsförvaltning som än i denna dag utgör en ryggrad för de åtaganden som åligger staten. Institutioner grundades och skatteväsendet ordnades på ett sådant sätt att en ny era kunde ta sin början.

Av avgörande betydelse är ock att folkstyret etablerades under Konung Gustafs regering. Genom riksmötena 1527 och 1544, där i motsats till i princip varje annat europeiskt land, bondeståndet deltog grundades vår Riksdag som statsbärande institution. Bytydelsen av detta kan icke överskattas.

Från Konung Gustafs dagar och intill våra dagar har riket genomgått en lång kontinuerlig och organisk samhällsutveckling. Förvisso har det varit orostider med krig och ofärd men utvecklingen av staten har ändock kännetecknats av stegvis förändring utan omvälvande revolutioner, som drabbat och slagit sönder så många andra statsbildningar.

Den 6 juni 1809 antogs en ny Regeringsform vilken byggde på maktdelningens gyllne principer. Här fastslogs rättstatens principer och här erkänndes åter folkstyrets urgamla tradition i vårt land, icke minst genom Regeringsformens 57 paragraf: "Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utöfvas af riksens ständer allena vid allmän riksdag". Statsmaktens oberoende och rättsgilla natur deklarerades genom Konungens överseende av den verkställande makten, d.v.s. utövandet av lagarna.

Den stabilitet och den harmoni som en kontinuerlig och stegvis samhällsutveckling skänker är en av orsakerna till den välmåga, som trots alla dagliga problem, ändock kännetecknar vårt land. Det är detta som vår Nationaldag skall uppmärksamma och hylla.

Det finns i sanning mycket att glädjas åt denna dag!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Leve Konungen!

Leve Konungariket Sverige!

 

Bayersk Prinsessa bland riksradions sommarvärdar

Deras Kungliga Högheter Prins Manuel, Prins av Bayern och Prinsessan Anna, Prinsessa av Bayern, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg

Förliden gårdag lät riksradion tillkännage årets värdar för det mycket populära programmet "Sommar". Vid genomgång av den långa listan av värdar finner vi högst glädjande Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Anna, Prinsessa av Bayern, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg.

Hennes Kunglig Höghet introducerar sitt program, vilket sändes den 28 juli, på följande sätt:

""Det förflutna är inte dött, det är inte ens förflutet", sa William Faulkner. Om ett liv mellan Sverige och Tyskland, mellan tradition och emancipation, vill jag berätta. Välkommen till mitt program om du vill veta varför det är så nyttigt att polarisera och du aldrig ska lita på någon som tror sig veta sanningen."

I sanning något att se fram emot.

Då det möjligen är så att Prinsessans bakgrund icke är känd bland en bredare allmänhet må några få kortare anmärkningar om denna göras.

Hennes Kunglig Höghet är född Prinsessa av Sayn-Wittgenstein-Berleburg, ett mediatiserat tyskt Furstehus. Hon är dotter till Hans Höghet Prins Ludvig Ferdinand, Prins till  Sayn-Wittgenstein-Berleburg och hans gemål Hennes Höghet Prinsessan Yvonne, Prinsessa av Sayn-Wittgenstein-Berleburg, Grevinna Wachtmeister. Prinsessans moder är således av svensk härstamning och tillhör den grevliga ätten Wachmeister af Johannishus.

Prinsessans far fader, Hans Höghet Prins Ludvig Ferdinand, Prins till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, var broder till den 5:e Fursten till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, Hans Höghet Furst Gustav Albrekt, Furste till Sayn-Wittgenstein-Berleburg. Furst Gustav Albrekt är fader till den nuvarande Fursten, Hans Höghet Furst Rikard, Furste till Sayn-Wittgenstein-Berleburg vars gemål är Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Benedikte, Prinsessa till Sayn-Wittgenstein-Berleburg, Prinsessa av Danmark och således vår högaktade Konungs kusin.

Prinsessans gemål Prins Manuel, vilken är nummer 16 i den bayerska tronföljden, tillhör en yngre gren av det Bayerska Konungahuset utgående från Prins Adalbert, son till Konung Ludvig I och yngre broder till prinsregenten Prins Luitpold, från vilken Konungahusets huvudgren stammar. Prinsens fader är Hans Kunglig Höghet Prins Ludvig, Prins av Bayern, vilken är fadder till Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland. Denna gren av det Bayerska Konungahuset har således en nära relation till vårt eget högaktade Konungahus. Deras Kungliga Högheter tillhörde ock gästerna vid såväl Kronprinsessans som Prinsessan Madeleines bröllop.

Spaniens Konung abdikerar

Deras Majestäter Konung Johan Karl och Drottning Sofia av Spanien

Förliden gårdag, måndagen den 2 juni, deklarerade Hans Majestät Konung Johan Karl, Konung av Spanien, Konung av Kastillien, Leon, Aragonien, de två Scillerna, Jerusalem, Navarra, Granada, Toledo, Valencien, Galicien, Mallorca, Sevilla, Sardinien, Cordoba, Korsika, Murcia, Menorca, Jaén, Algarve, Algeciras, Kanarieöarna, av Östra Indien och Västra Indien och av Öarna och Fastlandet i Oceanen, Ärkehertig av Österrika, Hertig av Burgund, Brabant, Milano, Aten, Neopatras och Limburg, Greve av Habsburg, Flandern, Tyrolen, Roussillion och Barcelona, Herre av Biscaya och Molina, att han avser att abdikera till förmån för sin son Hans Kunglig Höghet och högärad Prins, Prins Filip, Prins av Asturien, Prins av Girona, Prins av Viana, Hertig av Montblanc, Greve av Cevera och Herre av Balaguer.

Prinsen av Asturiens förväntas uppstiga på den spanska Konungatronen den 18 juni under Konunganamnet Filip V.

Konung Johan Karls betydelse för den spanska historien kan icke överskattas. Genom Konungens kloka ledning kunde folkstyret bringas på plats efter den långa sorgesamma perioden av diktatur. Få är de Konungar, som under 1900-talet, haft en så stor betydelse i den europeiska historien.

Vår egen högaktade Konung, Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland låter kungöra följande i samband med Konung Johan Karls abdikation:

"Jag har mottagit besked om att Spaniens Kung Juan Carlos planerar att abdikera.

 

Kung Juan Carlos blev kung och statschef 1975. Han har sedan dess betytt mycket för Spaniens demokratiseringsprocess och han har bidragit positivt till utvecklingen av Spanien.

 

Jag, och min familj, har mött Kung Juan Carlos och den spanska kungafamiljen många gånger. Vi har alltid uppskattat mycket att möta hela den kungliga familjen. Jag minns bland annat särskilt väl det spanska statsbesöket till Sverige 1979.

 

När jag nu nås av beskedet att Kung Juan Carlos har valt att abdikera vill jag ge Kung Juan Carlos min stora uppskattning och tacka för ett synnerligen gott och givande samarbete."

Ny Sultan i Perak

Den 28 maj gick Sultanen av Perak, Hans Kunglig Höghet Sultan Azlan, Sultan av Perak, hädan. Sultanatet utgör en av de nio furstestater vilka tillsammans med fyra andra stater och tre federala territorier bygger Konungariket Malysia, vilket vid sidan Förenade Arabemiraten utgör en av världens två egentliga valmonarkier. Den nu hädangångne Sultan Azlan var under perioden 1989 till 1994 Malaysias nionde Konung.

Hans Kunglig Höghet Sultan Azlan, Sultan av Perak.

Sultan Azlan efterträds på tronen av sin äldste son Hans Kunglig Höghet Sultan Nazrin, Sultan av Perak, vilken uppsteg på tronen förliden gårdag.

Hans Kunglig Höghet Sultan Nazrin. Sultan av Perak

Sultan Nazrim, som är född år 1956, är Peraks 35:3 sultan. Under den period då hans fader var Konung av Malaysia tjänade Sultan Nazrim såsom Prinsregent av Perak.
 

Sorgesamt valresultat

Det är högst sorgesamt att de två partierna, Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ, vunnit framgångar i det nyligen genomförda valet till Europaparlamentet. Måhända anser många att dessa partier icke har några större likheter men de som gör en slik analys begår ett misstag. Nämnda partier är båda exempel på utopiska partier där förenklade och rent av infantila föreställningar ligger till grund för de politiska ställningstagandena. Båda dessa partier tilldelar människan egenskaper icke efter deras individuella förmågor utan efter deras kollektiva tillhörighet.

Sverigedemokraterna, lett av populisten herr Åkensson, ser människans nationella och etiska tillhörighet (även om man nu söker nedtysta sistnämnda aspekt) såsom nyckeln till både förklaringen av samhällets nuvarande beskaffenhet och det framtida samhällsbygget.

Feministiskt Initiativ, lett av den före detta kommunisten och populisten Schyman, tar istället en människas könstillhörighet såsom utgångspunkt för såväl den nuvarande situationen i samhället som dess fortsatta utveckling.

Genom den kollektiva tilldelningen av egenskaper till människan föraktar och bespottar såväl Sverigedemokraterna som Feministisk Initiativ människovärdet. Naturrätten säger att varje människa är unik och att dess rättigheter utgår från detta faktum. Varje civiliserat rättssamhälle måste här ta sin utgångspunkt från naturrätten och värdera var och en utifrån dennes personliga egenskaper, såväl de berömvärda som de klandervärda men aldrig någonsin utifrån tillhörigheten till någon teoretiskt konstruerad kollektiv grupp.

Förakten av människovärdet gör såväl Sverigedemokraterna som Feministiskt Initiativ till förkastliga och vederstyggliga partier varför de bör bespottas!

Storfurst Georg upptas i Malteserorden

För en tid sedan upptogs Hans Kejserliga Höghet, Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen, i Maltserorden vid en högtidlighet i Ordens huvudsäte i Rom. Storfursten förlänades orden av dess Stormästare, Hans Höghet Matteus Festing, Furste och Stormästare av den suveräna Malteserorden.

Storfursten mottager orden av Fursten och Stormästaren av den Suveräna Malteserorden.

I samband med denna högtidlighet tilldelades ock Fursten och Stormästaren av den Suveräna Malteserorden den ryska Kejserliga Sankt Andreasorden av det ryska Kejserliga Husets Överhuvud, Hennes Kejserliga Höghet, Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, den ryska tronens rättmätiga arvtagerska.

Storfurstinnan förlänar den Kejserliga Sankt Andreasorden till Fursten och Stormästaren av den Suveräna Malteserorden.

 

I samband med högtidligheten höll Storfurstinnan följande tal:

 

"Eders Höghet,

Stående i denna sal infinner sig alltid en stark känsla av det historiska skeendet.Och det finns i sanning en lång historia av nära band mellan den ryska Kejserliga Huset och den suveräna Malteserorden som för oss samman i dag .
Kejsar Pauls tid som Ordens Stormästare var naturligtvis icke utan kontrovers . Dock var det han som försäkrade Ordens obrutna kontinuitet i en mycket svår tid av revolutionär omvälvning , efter förlusten av Malta . Ja, vi minns att det var under samma tid som påve Pius VI själv , som hölls fången i Frankrike av den revolutionära armén, dog i fångenskap .
Orden har räknat många medlemmar i mitt hus som såsom hedersledamöter, senast Vår fader , och Oss själv. Bland de ordenmedlemmar, som tillhört det Kejserliga Huset, har de facto tre kanoniserats av den Ryska Ortodoxa Kyrkan såsom passionens bärare, bland dem som mötte en våldsam död under den ryska revolutionen med dess förakt av Kristendomen.

 

Från Paul I till Nikolaus II , sex regerande kejsare regerade i Ryssland . Alla tillhörde de Malteserorden, utom Alexander II, som själv var ett offer för revolutionärt våld i 1881 . Men hans äldste son och arvinge hade redan blivit medlem i 1875, och två av Alexander II: s yngre söner  upptogs i Malteserorden blott två veckor före Kejsarens högst tragiska död.
Dessa band har bestått och fördjupas, över generationerna, eftersom det Ryska Kejserliga Huset låtit sig kraftigt inspireras av Ordern exempel genom de missoner där fattiga och sjuka, kristna och icke - kristna, biståtts. Bevarandet av historia och tradition är aldrig ett självändamål.

Istället ger de den solida utgångspunkten för det uppdrag som följer av budskapet från vår Herre och Gud.. Detta exempel inspirerar Oss i dag då vi arbetar i samarbete med patriarken och den Ryska Ortodoxa Kyrkan , deras sjukhus och välgörenhetsorganisationer , för att ge Vårt eget bidrag till Ryssland."

 

 

Ryska Federationens ambassadör vid den Heliga Stolen och Malteserorden, herr Avdeev, Hans Höghet Matteus Festing, Furste och Stormästare av den Suveräna Malteserorden, Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, Hans Kejserliga Höghet Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen samt herr Mazery, Ordens kansler.

 

I högtidligheten deltog ock Ryska Federationens ambassadör vid den Heliga Stolen och Malteserorden, herr Avdeev. Detta faktum visar att det Ryska Kejserliga Huset tillerkänns en allt större legitimitet i Ryssland. Med den sorgesamma utveckling, som idag kan beskådas i Ryssland, vore en monarkistisk restauration, med Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, såsom konstitutionell Kejsarinna av Ryssland.

Ångra ändringarna





Det feministiska tramsets stora dumhet

Feminismen, en primitiv och synnerligen endimensionell ideologi, som på samma sätt som marxismen söker en enda förklaring på samhällsproblematiken, visar sin tramsiga dumhet allt oftare och i sammanhang där det icke borde förväntas.

I en debattartikel bygger en ledande centerpartist, fru Jonäng, ett försvar för förra statsrådet Olofssons exekverande av den så kallade "Nuonaffären". Det må vara att kritiken mot förra statsrådet Olofsson är orättvis men man tar sig för pannan när fru Jonäng bygger sin argumentation med hjälp av härskartekniker vilka utifrån artikelns implicita mening ses såsom manliga attribut.

Grunden för det feministiska tramset består i att mannen, såsom kollektiv varelse, anses vara behäftat med vissa förkastliga egenskaper. Argumentationen bygger på samma infantila logik, som tillämpas inom marxismen, och där en människas kollektiva egenskaper kategoriseras utifrån klass. I den svartvita och fullständigt onyanserade värld som målas upp av feminister och marxister fokuseras diskursen till begreppen "könsmaktsordning" och "klassförtryck".

Att människan främst av allt är en individ i besittning av individuella egenskaper och att människovärdet utgår från detta förhållande är inget som anhängare av primitiva utopiska idéer förmår att ta till sig.

Att den svartvita och endimensionella verklighetsbilden förfäktas av vänsterkrafternas anhängare är intet att förvånas över i det att deras tankegods i grunden utgår från den kvasivetenskapliga marxistiska teoribildningen. Förfärande är dock, när en representant för det i grunden hedervärda Centerpartiet, förfaller till denna illa övervägda och ovärdiga argumentation. Fru Jonäng påstår, med ord som lika väl kunde varit ultrafeministen, och den från den kommunistiska idétraditionen stammande, Schyman:

"Slutsatsen är att Maud Olofsson blivit offer, som så många andra kvinnor, för ett systematiskt beteende på grund av kön"

För den som sökt ta del av den understundom något högljudda diskursen, i nämnda ärende, från ett måhända något mera vidsynt perspektiv är det otvivelaktigt att det icke enbart är förra statsrådet Olofsson som fått utstå både spott och spe. Vare sig Statsministern eller statsrådet Borg har undgått onyanserad kritik vilket gör att fru Jonängs hela resonemang faller alldeles platt till marken.

Det är i sanning högst sorgesamt att den ultrafeministiska farsoten, där män tilldelas kollektiva egenskaper utifrån sitt kön och icke sina individuella färdigheter, kommit att utbreda sig på det sätt som sker.

 

Gratulationer på Födelsdagen

 

Hertigen av Värmland

Denna dag, den 13 maj 2014, framföres de allra hjärtinnerligaste och varma gratulationer till Hans Kunglig Höghet, Prins Carl Filip, Prins av Sverige, Hertig av Värmland, på hans 35:e födelsedag.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Om kommunismens våld

I en föregående anmärkning har något diskuterats om det fula tryne som nationalsocialismen uppvisar i vårt land, främst genom det så kallade Svenskarnas Parti. En än mer militant del av nämnde ideologis förkastliga nutida svenska uppenbarelse utgörs av den rasitiska, ateistiska och republikanska terroristorganisationen Svenska Motståndsrörelsen. Nämnda organisationer respekterar icke folkstyret och rättstaten utan ser våldet såsom ett politiskt verktyg.

Dock är i vårt land icke de vederstyggliga nationalsocialistiska organisationerna ensamma om att ta våldet i sin tjänst för att omstörta rättstat och folkstyre. Även kommunistiska organisationer i vårt land hyllar våldsanvändning och blodsutgjutelse såsom politisk metod. En av de värsta kommunistiska våldbejakande organisationerna utgörs av den så kallade Revolutionära Fronten. I det mycket förtjänstfulla televisionsprogrammet Uppdrag Granskning avslöjas på ett mycket tydligt sätt nämnda organisation.

Här framgår att Revolutionär Fronten, vars våldsanvändning många så kallade kulturpersonligheter på vänsterkanten icke spar någon möda för att rättfärdiga, icke enbart riktar sitt våld mot nationalsocialister utan ock mot både liberaler och moderater. Det påvisas också att man överfaller fullständigt oskyldiga människor i det att två hedervärda slovakiska gästarbetare överfölls på ett synnerligen brutalt sätt.

Tillskyndarena av Revolutionära Fronten har ock på olika sätt beretts plats i det offentliga rummet icke minst genom ett omdiskuterat inslag på den så kallade "Grammisgalan". Här bereddes en grupp taskspelare, vilka i sina så kallade musikvideos visar autentiska filmupptagningar av Revolutionära Frontens våldsaktioner, möjlighet att framträda. Av Uppdrag Granskning med största tydlighet att taskspelargruppen, vilken benämns "Kartellen", och dess talesman, taskspelaren Staxx, har hela sin sympati hos den våldsbejakande terroristorganisationen.

Dessvärre synes icke Revolutionära Fronten vara någon isolerad bland vårt lands vänsterorganisationer i det att den spritt ut sina avskyvärda och människofientliga tentakler även över de delar av vänstern vilka av många betraktas såsom "rumsrena". Helt visst är att det finns rikligt med våldsbejakande kommunistisk smuts hos Vänsterpartiets ungdomsorganisation Ung Vänster.

På detta Forum har tidigare uppmärksammats att en ung kommunist, en herr Allard i Örebro, uteslutits ur Vänsterpartiet för tilltaget att ha hyllat den kommunistiska terroristorganisationen Revolutionär Fronten. Att herr Allards kommunistiska terroristsympatier icke är någon individuell egenskap utan en djupt rotad åsikt inom stora delar av Vänsterpartiets ungdomsorganisation, Ung Vänster, står klart genom det faktum att icke mindre än 8 av organisationens 22 distrikt krävt att den våldsbejakande terroristhyllande unge kommunistens uteslutning skall hävas. Det hela har uttrycks i en debattartikel, från de 8 distrikten, i den syndikalistiska tidningen Arbetaren.

Ett resultat av det inträffade synes vara att Vänsterpartiet, som suktar efter regeringstaburetter efter höstens val, har tvingats till än fler uteslutningar och suspenderingar. Dock står det klart, som framgår av ovan, att omfattningen av den våldsbejakande kommunistiska pest som drabbat partiets ungdomsorganisation är så stor att det är högst tveksamt om uteslutningar kan lösa situationen utan att hela organisationen dras med i fallet.

Att icke Vänsterpartiet, med den populistiske ordföranden herr Sjöstedt i spetsen, som icke spar någon möda för att försöka få partiet att framstå såsom rumsrent och regeringsdugligt, bättre kunnat hantera renhållningen och pestsmittan är högst anmärkningsvärt. Att våldsbejakande revolutionär kommunistisk smuts icke kunnat tvättas bort vittnar om att denna smuts är djupt rotad i partiet. Från en rent ideologisk utgångspunkt är det heller icke svårt att i partiets program finna att det har en grund i det Kommunistiska Manifestet och allehanda andra marxistiska teorier.

Utifrån ovanstående situation är det nu ett högst rimligt krav att ordföranden för Socialdemokratiska Arbetarpartiet, herr Löfven, klart deklarerar att något närmare regeringssamarbete med Vänsterpartiet icke kan komma i fråga.
   

Om nationalsocialismen

Förliden gårdag förlänades Svenskarnas Parti, en i vårt land verkande smutsig och vederstygglig utväxt av nationalsocialismen, med största publicitet i såväl etermedia som i dagspressen. Att publiciteten är negativ kvittar lika då den ändock skadar i det att nationalsocialisterna på detta sätt tillskansar sig en plats i det offentliga rummet. Det är icke heller till de, som likt tecknaren av dessa rader bespottar nationalsocialismen, som det just inträffade propagandanumret riktar sig utan till de som av svaghet och bristande bildning skulle kunna vinnas för nationalsocialismens sak.

Bättre hade varit om det nationalsocialistiska spektaklet fullständigt ignorerats av såväl så kallade motdemonstranter som media och att det lämnats till ordningsmakten att nogsamt övervaka varje ord och mening, som uttalades av nationalsocialisterna för att på detta sätt utröna huruvida något strider mot Brottsbalkens 16:e kapitel och 8:e paragraf:

"Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, döms för hets mot folkgrupp till fängelse i högst två år eller om brottet är ringa, till böter."

Åklagare borde ock utifrån samma skäl ägna uppmärksamhet åt nämnda smutsiga nationalsocialistiska utväxts forum på internätet. Land skall med lag byggas och de som icke håller sig till lagarna måste ta konsekvensen.

För den idéhistoriskt intresserade kan det vara av intresse att något belysa den ideologiska grunden för nämnda nationalsocialistiska parti. Det material, som tillhandahålles på det smutsiga forumet, ger en vägledning vilken kan sammanfattas i följande tre punkter.

1) Rasism
Här förfäktar partiet hädiska rasläror. Programmet berättar:

"Endast människor som tillhör det västerländska genetiska och kulturella arvet, där de etniska svenskarna ingår, skall kunna vara svenska medborgare."

Någon upplysning om hur detta genetiska och kulturella arv definieras lämnas icke i programmet.

Om nu dessa nationalsocialister månar om det västerländska kulturella arvet, som de facto innehåller mycket gott, borde man ge akt på att Kristendomen är en avsevärd del i detta arv. Den kristne bekänner sig till att Gud skapat Människan till sin avbild. Att hänge sig till rasism är därför icke blott att ringakta andra Människor utan ock att häda Gud. I detta sammanhang må ock refereras till Galaterbrevets 3:e kapitel och 28:e vers:

"Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus."

Nationalsocialismen är således en fulständigt förtappad rörelse som endast är värd spott och förakt.

2) Förakt mot folkstyret
Nationalsocialisterna menar att folket icke är klokt nog att vara delaktiga i styret. Detta formuleras på följande sätt:

"Det demokratiska systemet är en av huvudanledningarna till den kaosartade situation som börjar sprida sig allt mer då dagens statsskick bygger på ansvarslöshet, egoism och folksplittring, vilket har möjliggjort inflytande för allehanda särintressen på bekostnad av allmänhetens dito. Ett nytt system där kompetens, ansvar och allmännytta är ledord måste ersätta det nuvarande systemet för att kunna lösa krisen som skapats och sedan kontinuerligt förbättra Sverige."

Den stora svagheten i nationalsocialisternas logik är att någon måste avgöra vem som är kompetent nog. Det är i detta som folkstyret, den så kallade demokratin, har sin stora roll att spela. Ingen påstår att folkstyret är perfekt men vi känner ingen bättre ordning. I detta sammanhang finns all anledning att påminna om den store statsmannen Sir Winston Churchills visdomsord:

"Många typer av styrelseformer har prövats och kommer att prövas i denna värld av synd och bedrövelse. Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna."

3) Nationalisering av en betydande andel av näringslivet
I denna del är det uppenbart att nationalsocialismen hämtar näring från socialismen. Följande exempel kan hämtas ur partiets program:

"Svenskarna skall äga de svenska resurserna: Betydande svenska naturresurser och allmännyttig verksamhet skall ägas av det svenska folket, vilket innebär att all vinst från sådan näring återgår till befolkningen och inte till utländska eller enskilda intressen."

I denna skrivning förenas nationalismen med socialismens ekonomiska principer. Innebörden av begreppet nationalsocialism blir härigenom glasklar.  Civilsamhället skall raseras och det mesta i samhället skall sättas under statens kontroll. Detta är även i linje med Mussolinis fascistiska lära. Att tyrannerna Hitler och Stalin under en tid var såta vänner är i detta perspektiv alls icke märkligt.