Avgående påvens titulatur klarlagd

Hans Helighet Påve Benedictus XVI

Vatikanen har  låtit meddela hur den avträdande påven Hans Helighet Påve Benedictus XVI, Biskop av Rom, Kristus Ställföretädare, Apostlarnas efterträdare, Påve av den världsomfattande Kyrkan, Prima av Italien, Ärkebiskop och Metropolitan av den romerska provinsen, Vatikanstatens Suverän, Tjänare av Guds Tjänare, skall tituleras efter sitt nedstigande från den Heliga Stolen. Titeln kommer att vara:

Hans Helighet Benedictus XVI, Påve emeritus

Det meddelas ävenledes att den avträdande påven alltfort kommer att ikläda sig, den för en påve karakteristiska, vita klädesdräkten.

I allt väsentligt synes det således som att den avträdande påvens värdighet icke kommer att skilja sig från den värdighet han innehaft såsom regerande påve.

Folkbokföringen förankras i en historisk kontext

Rikets folkbokföring har allt sedan de första stegen togs, i forma av upprättande av vissa kamerala längder, under Konung Gustaf I regering, relaterats till vårt lands socknar, vilket efter sockenbegreppets utmönstring i samband med kommunalreformen 1862 kom att relateras till Kyrkans församlingar. Denna ordning har sedan bestått ävenledes efter Statskyrkans avskaffande.

En problematik som accelererat under senare år är att Svenska Kyrkan farit fram på ett mycket oaktsamt sätt och utan hänsyn till hävdvunnen indelning. Församlingar har slagits samman på ett sådant sätt att den kartan över kyrkoindelningen förvandlats till oigenkänlighet samtidigt som förankringen till en historiskt kontext gått fullständigt förlorad. En konsekvens har blivit att församlingen dessvärre blivit mer och mer otjänlig såsom grund för folkbokföringen.

I denna situation har röster höjts för att enbart relatera folkbokföringen till kommun. Rationella byråkrater, vilka saknar all historisk bildning och icke förstår vidden av en förankring i en historisk kontekt, har varit ivriga förespråkare för denna ruinering av vårt kulturarv detta skulle innebära. Utifrån detta perspektiv blir glädjen stor när vi tar del av den remiss, i frågan, som Regeringen genom statsrådet Norman lät inlämna till Lagrådet den 21 innevarande månad. Ur denna kan följande citeras:

"I lagrådsremissen föreslås även att det ska införas en ny indelning i folkbokföringsdatabasen, med den övergripande benämningen  distrikt, som ska motsvara församlingsindelningen som den såg ut den 31 december 1999. Distriktsindelningen ska vara stabil, dvs. den kommer inte att ändras i framtiden, och den behöver inte vara beroende av vare sig fastighets- eller kommungränser. Regeringen avser att inhämta förslag om benämningen på de olika distrikten och därefter besluta om distriktens namn. En utgångspunkt för namnsättningen bör vara benämningen på de församlingar som fanns den 31 december 1999."

Genom detta goda förslag försäkras att folkbokföringen förankras i en historisk kontext där de gamla, och för kulturarvet och för den historiska förståelsen, omistliga socken och församlingsnamen bevaras. All heder till Regeringen för denna klokhet och för dess förmåga att stå emot rationella och ur ett hsitoriskt påerspektiv obildade byråkrater.

Om rikets försvarsförmåga

Under den senaste 25 års perioden har vi kunnat se hur rikets armestridskrafter i det närmaste utraderats. Förvisso har omvärldsförhållandena förändrats, genom de realsocialistiska kommunistiska implementationernas fall 1989-1991, men någon säker omvärld lever vi i sanning icke i. Utveckling i öster och stormakten Ryssland går i allt annat än i önskvärd riktning. Den krigsmakt, som vid tiden för de stora omvälvningarna, var stadd i förfall rustas nu åter. Denna utveckling synes först nu, trots att tecknen varit många och funnits sedan länge, intressera våra av kortsiktig röstjakt helt förblindade politiker. I de lismande politikernas sandlåda söker nu båda sidor vinna billiga poänger. Sanningen är dock dessvärre den att det i vår Riksdag icke finns ett enda parti som på ett hedervärt sätt vågat stå upp för en krigsmakt, som har en förmåga att försvara riket.

Överbefälhavaren general Göransson fick utstå mycken spott och spe när han offentligt pekade på att riket saknar försvarsförmåga och möjligen på ett mycket rudimentärt sätt skulle kunna stå emot ett fientlig anfall under en vecka. Nya uppgifter gör nu gällande att krigsmakten måste tillskjutas avsevärda belopp för att ens kunna upprätthålla den högst otillräckliga och djupt bristfälliga förmåga som nu gällande försvarsbeslut stipulerar.

Såsom nämns inledningsvis är förfallet störst vad gäller armestridskrafterna. För att förstå vidden av förfallet är det högst intressant att studera armén utvecklingen under de senaste 25 åren. År 1988 ägde armén 27 brigader. Före det förödande försvarsbeslutet av år 2000 hade armén halverats till 13 brigader. Härefter avskaffades brigaderna varigenom arméns samordnade slagkraft i princip togs bort. Spridda bataljoner av allehanda slag är inget alternativ utan utgör ett lätt byte för en illasinnad fiende.

Idag utgörs kärnan av arméns andel i det så kallade insatsförsvaret av 7 manöverbataljoner och 3 stridsvagnskompanier samt ett antal specialförband av diverse slag. Ur detta tänker man sig kunna sätta upp en "slagkraft" som motsvarar 2 brigader. Till detta kommer 40 hemvärnsbataljoner, med lätt beväpning, som nödtorftigt kan användas för skydd mot sabotage. Vore det icke så att frågan är synnerligen allvarlig skulle man brista ut i ett stort gapskratt då det hela synes fullständigt orealistiskt och utan varje förankring i verkligheten.

Det är i sanning dags för våra politiker, från höger till vänster, att vakna upp från den drömvärld man befunnit sig i under de senaste 25 åren. Tillräckliga resurser måste tillförsäkras krigsmakten samtidigt som ett än mycket närmare samarbete med våra europeiska grannar måste sökas. Här bör frågan om en europeisk försvarsallians som ersätter Nato och som innefattar Europeiska Unionens medlemsstater skyndsamt utredas.

Hertiginnan av Östergötlands födelsedag

Födelsedagsbarnet Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland

Denna dag, som när Hennes Kunglig Höghet inträder såsom Tronföljare kommer att bli allmän flaggdag, har födelsedagsbarnet låtit sig firas på Haga slott, där det av de fotografier, som Hovet låtit publicera, vankats ettårstårta. Hennes Kunglig Höghet vet ännu icke det ansvar som lagts på henne i det att hon en dag skall uppstiga på rikets tron. Dock kan vi vara fast förvissade om att hon av sina föräldrar vårt högkompenta högaktade Tronföljarpar Deras Kungliga Högheter Kronprinsessan Victoria, Sveriges Kronprinsessa, Hertiginna av Östergötland, och Prins Daniel, Prins av Sverige, Hertig av Västergötland, kommer att fostras och ledes på den väg som kommer att förbereda henne för det höga ämbete som som en gång väntar henne.

Hertiginnan låter sig väl smaka av födelsedagstårtan

Kommunismens förljugenhet

I en upplysande artikel, författad av ekonomihistorikern dr Samuelsson, i dagens utgåva av Svenska Dagbladet redovisas på ett mycket intressant sätt den stora förljungenhet som kännetecknade realsocialismens lögnaktiga kommunistiska implementationer. I dessa människofientliga skapelser togs allt i den totalitära regimens tjänst för att säkerställa dess fortsatta existens. Sanning och vederhäftighet var totalt okända begrepp.

I en del av sin artikel belyser dr Samuelsson hur historien systematiskt förfalskades genom att visa på exemplet med marskalk Zjukovs memoarer. Denne, sannolikt duglige fältherre, ömsom hjälte i propaganden, ömsom förpassad till betydelselösa uppdrag i periferin och ömsom avpoletterad, tilläts såsmåningom att författa sina memoarer. Dock förvanskades de samma av den lögnaktiga kommunistiska implementationens politrucker. Det mest löjeväckande exemplen på nämnda realsocialistisk lögnaktighet, som dr Samuelsson anför, är följande:

"Mer roande är alla de passager i boken som redaktörerna lagt till i den politiska korrekthetens namn, ibland mot Zjukovs kraftiga protester. Mest ökänd blev den passus där partichefen Leonid Brezjnev som under krigsåren bara var en ung politisk kommissarie ville spegla sig i glansen av marskalken; Zjukov tvingades godta ett tillägg om att han – generalen! – vid något tillfälle förgäves skulle ha letat efter en politisk kommissarie vid namn Brezjnev för att få goda råd inför en förestående drabbning."

Även om Sovjetunionen dessbättre är historia finns det dessvärre alltfort kommunistiska implementationer som förtrampar och förtrycker sitt folk. Ett exempel på detta är Nordkorea där historieförfalskningen torde vara minst lika stor som i Sovjetunionen. Här torde en hel kader av historieförfalskande politrucker ständigt vara i färd med att på varje upptänkligt sätt förhärliga såväl den nu levande tyrannen som hans avdöda företrädare. Nämnda tyranniska ledare tillskrivs i det närmaste rent gudomliga egenskaper samtigt som mytbildningen rörande den förste tyrannen, Kim Il Sung, och hans tidiga verksamhet övergår alla gränser.  

En regim, som likt den realsocialistiska kommunistiska implementationen, lever på lögnen kan aldrig bestå över tiden. När det gäller detta faktum är historien tydlig. Östeuropas frihetstörstande befolkning fick till slut nog och hösten 1989, detta historiska frihetsår, kunde de skaka av sig den kommunistiska implementationens ok. Med detta klämtade ock klockan för Sovjetunionen och glädjen visste inga gränser när den röda flaggan med hammaren och skäran, symbolen för den kommunistiska implementationens förtryck och människofientlighet, för sista gången halades från tornet i Kreml på nyårsafton 1991. Således kommer även den dag då såväl Nordkoreas folk kommer att störta sina förtryckare.

Hjärtinnerliga gratulationer på högtidsdagen

Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland (copyright kungahuset.se)

Från detta Forum framföres, denna dag den 23 februari, de allra hjärtinnerligaste gratulationer till vår Arvprinsessa Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Estelle, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Östergötland, på hennes ettåriga födelsedag. Må ock Guds rika välsignelse tillönskas Arvprinsessan.

Ökänd fotograf fortsätter trilskas

Den ökända fotografen Elisabeth Ohlson Wallin, vilken under föregivande av "konst" och "satir" producerar alster vilka icke är något annat än ömsom hädelser, ömsom förtal och ömsom rent snusk, har idag tagit till orda, sannolikt då nämnda ökända fotograf nu inser det prekära läge hon försatt sig i. I ett synnerligen märkligt uttalande, som icke andas ett uns av ånger, föregiver den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen att hon ber Hennes Majestät Drottningen om ursäkt, för det så kallade "fotomontage", som icke är något annat en synnerligen grov ärekränkning och rent förtal.

I ett sitt högst förunderliga och tvetydiga uttalande låter den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen framföra:

"Jag kanske skulle ha sagt ursäkta tidigare, så fort jag märkte att det här löpte amok. Jag kan inte ångra mina konstverk, men jag kan förstå drottningens sorg"

Den ökända fotografen torde icke ha förstått vad ursäkt och förlåtelse betyder, vilket förvisso icke är så märkligt för en person som ägnat sig vederstyggliga och högsyndiga hädelser, men det nämnda fotograf skall ha fullständigt klart för sig är att en ursäkt måste föregås av djup och fullständig ånger. Detta är en grundläggande princip i samvaron människor emellan. I detta sistnämnda måtto synes den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen ha brustit på allra grövsta sätt. Saken blir icke bättre när den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen söker urskulda sin skamliga gärning genom att förklara den på följande sätt:

"Det var en viktig bild som visade en händelse i Sverige - att kungen avslöjades med en bok som heter Den motvillige monarken och att TV 4:s Kalla fakta gjorde en dokumentär om Silvia Sommerlaths pappa, som var medlem i nazistpartiet före krigets utbrott. Det här var en bild som visade de händelserna ihop."

Vad den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen, om hon haft ett ärligt och uppriktigt uppsåt, borde betänkt är att anklagelserna emot Hans Majestät Konungen visat sig vara helt obelagda och haft sitt ursprung i en ökänd brottslings skamlösa försök att förtjäna Judaspenningar. I lika måtto borde den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen ha betänkt det faktum att Hennes Majestäts fader förvisso, likt miljontals andra tyska medborgare, varit medlem i ett vederstyggligt parti men icke kunnat beläggas ha haft någon minsta roll i detsamma. Den ökända fotografen borde ock, om hon varit i besittning av någon heder, ha insett att det hela inträffat före Hennes Majestät Drottningens födelse. Således gör sig den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen sig skyldigt till den högst ogiltiga argumentationsmetoden "guilt-by-association" vilket pekar på att hennes skamliga uppsåt icke varit annat än att skada Deras Majestäter Konungen och Drottningen.

Såsom visats i en tidigare anmärkning på detta Forum förfaller det högst rimlig att den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen, genom sitt skamliga tilltag och sitt skändliga alster, gjort sig skyldig till såväl förtal som högmålsbrott. Från detta Forum framföres därför en stark förhoppning att åtal väck så att den för snuskiga fotografier, förtal och hädelser ökända fotografen kan näpsas med ett rättvist straff.

Hertiginnan av Hälsingland och Gästrikland bröllop

Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Madeleine, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, med tillkommande gemål Herr O'Neill (copyright kungahuset.se).

Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Madeleine, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Hälsingland och Gästrikland har denna dag låtit sig intervjuas angående sin förestående förmälning med Herr O'Neill vilken kommer att äga rum i Slottskyrkan, Kungliga Slottet, den 8 juni innevarande år. I intervjun låter Hennes Kunglig Höghet dela med sig av rådande planeringsstatus inför den högtidliga tilldragelsen. Av detta kan inhämtas att förmälningen kommer att ske på eftermiddagen samt att bröllopsmiddagen kommer att äga rum på Drottningholms slott.

I detta sammanhang må framhållas att förmälningen mellan Hennes Kunglig Höghet Prinsessan Madeleine, Prinsessa av Sverige, Hertiginna av Hälsingland och Gästrikland, och Herr O'Neill icke enbart är att se såsom en glädjerik familjehögtid utan ock som en viktig statsakt. Detta senare då Hennes Kunglig Höghet ingår i tronföljden och alltfort kommer att göra detta efter ingången förmälning i det att Successionsordningen bestämmelser fullföljts i det att såväl Konungen som Regeringen givit sitt gillande för ifrågavarande äktenskap. Med stor sannolikhet kommer ock Herr O'Neill, i samband med förmälningen, att av Konungen förlänas till Hertig av Gästrikland och Hälsingland.

Förmälningar där till Sveriges Rikes Tron arvsberättigade personer är en av parterna har under de senaste 100 åren enbart förekommit vid fem tillfällen:

• Kronprins Gustaf Adolfs, sedermera Konung Gustaf VI Adolfs, förmälning med Lady Mountbatten, sedermera Drottning Louise, 1923.
• Prins Gustaf Adolfs förmälning med Prinsessan Sibylla år 1932
• Konung Carl XVI Gustafs förmälning med Fröken Sommerlath, efter akten Drottning Silva, år 1976.
• Prins Bertils förmälning med Fru Craig, efter akten Prinsessan Lilian, år 1976
• Kronprinsessan Victorias förmälning med Herr Westling, efter akten Prins Daniel, år 2010.

Således kommer den 10 juni att vara en synnerligen historisk dag och vi ser därför med största glädje fram emot denna stora högtidlighet.

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!

Förtalet av Deras Majestäter Konungen och Drottningen

Vårt högaktade Konungapar Deras Majestäter Konung Carl XVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, och Drottning Silvia, Sveriges Drottning (copyright kungahuset.se).

Såsom en reaktion på det kränkande och oerhört plumpa och grova förtal som Deras Majestäter Konungen och Drottningen utsatts för genom ett så kallat fotomontage, sammansatt av den för hädelser och snuskiga fotografier ökända fotografen Elisabeth Olsson Wallin, lät Hennes Majestät Drottningen inge en anmälan till pressombudsmannen. Den för snuskiga fotografier ökända fotografens alster betecknas såsom "kränkande, sårande och illvilligt". I anmälan heter det bland annat:

"Fotomontaget i förening med rubriken förmedlar påståendet att H.M. Drottningen sökt sopa nazismen under mattan för att därmed dölja förintelsen och regimens illgärningar i övrigt. Anklagelsen är helt ogrundad".

Hans Excellens Riksmarskalk Lindqvist har låtit uttala följande:

”Ingen ska behöva tåla vad som helst. Detta gäller även Kungen och Drottningen”

Från detta Forum instämmes högeligen i Riksmarskalkens uttalande.

Först att publicera den för snuskiga fotografier ökända fotografens alster var den socialistiska tidskriften Tiden. Dess högröde chefredaktör, herr Suhonen, försvarar nämnda förtalsmässiga tilltag med att det skulle vara frågan om "satir", samtidigt som han tvingas erkänna "Det är en satirbild och den är vass och den dansar på en gräns". Dessvärre har ytterligare tre tidningar haft det synnerligen dåliga omdömet att publicera den för snuskiga fotografier ökända fotografens kränkande, sårande och illvilliga alster. Ävenledes dessa tidningar Aftonbladet, Expressen och Sydsvenska Dagbladet. Genom nämnda publicering kan icke längre nämnda tidningar anses såsom seriösa utan måste nu betecknas vara simpla skandalblaskor.

På synnerligen oklara grunder lämnade Pressombudsmannen (PO) Hennes Majestäts anmälan utan åtgärd, något som föranlett Hennes Majestät att överklaga pressombudsmannens beslut till Pressens Opinionsnämnd (PON).

I det fall Pressens Opinionsnämnd (PON) skulle komma till samma slutsats som Pressombudmannen (PO) återstår inget annat för Hennes Majestät att väcka åtal utifrån Brottsbalkens 5:e kapitel "Om ärekränkning". Nämnda lagrum lyder:

"1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter.

   Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar.

2 § Är brott som i 1 § sägs att anse som grovt, skall för grovt förtal dömas till böter eller fängelse i högst två år.

   Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om uppgiften genom sitt innehåll eller den omfattning i vilken den blivit spridd eller eljest var ägnad att medföra allvarlig skada.

3 § Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.

   Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader."

Högintressant i detta mål är och Brottsbalkens 18:e kapitel "Om högmålsbrott" där den 2:a paragrafen refererar till 5:e kapitlet "Om ärekränkning" på sätt som följer:

"2 § Om gärning som avses i 3--5 kap. innebär förgripelse mot Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter, må dömas till fängelse i högst fyra år, om å brottet eljest kan följa fängelse i högst sex månader, och i högst sex år, om å brottet eljest kan följa fängelse i mer än sex månader men högst fyra år. Lag (1974:565)."

Utifrån ett betraktande av ovan refererade lagrum kan icke slutsatsen bli någon annan än att den för snuskiga fotografier ökända fotografen samt de ansvariga utgivarna för de omdömeslösa tidningarna, som låtit publicera förtalet av Deras Majestäter, torde kunna näpsas med kännbara fängelsestraff.

När skall liberalteologerna lära sig läxan?

Den Svenska Kyrkan har under åren ägnat mycken möda åt att bygga ekumeniska förbindelser med andra evangeliska kyrkor, nära som fjärran, vilket varit lovvärt och gott. Ett exempel på detta är en etiopiska Mekane Yesus kyrkan. Denna hedervärda kyrka vars medlemsantal torde uppgå till upp emot 5 miljoner är en kyrka, som till skillnad från den Svenska Kyrkan, vågar stå upp för Evangeliet och Ordet.

Nu låter Svenska Kyrkan meddela att Mekane Yesus kyrkan, på eget initiativ, bryter relationen med Svenska Kyrkan av den orsaken att Svenska Kyrkan, i sin liberalteologiska nit grundad på tiden nyckers och helt emot den sanna evangeliska läran, låter viga par av samma kön.

Svenska Kyrkan gråter krokodiltårar över det inträffade och chefen för Ekumenienheter, doktor Meakin låter uttala:

"Svenska kyrkan har haft en lång relation med Etiopien och Mekane Yesus-kyrkan. Det finns många djupa relationer mellan svenskar och etiopier i våra båda kyrkor, på olika nivåer, som kommer att påverkas av detta. Därför är beslutet mycket tragiskt och innebär en stor sorg för oss och för många enskilda personer"

Icke ett uns av insikt eller ånger finns i ovanstående uttalande. Att  att hela orsaken är att Svenska Kyrkans liberalteologiska ledning öppet och utan någon skam bryter mot den sanna evangeliska läran, vilken är är Kyrkans heliga plikt att stå upp för, förbigås med tystnad.

Händelser som denna borde få liberalteologerna att vakna upp och lära sig en läxa, men icke, man fortsätter sin vandring mot avgrunden.