Kommunismens förljugenhet

I en upplysande artikel, författad av ekonomihistorikern dr Samuelsson, i dagens utgåva av Svenska Dagbladet redovisas på ett mycket intressant sätt den stora förljungenhet som kännetecknade realsocialismens lögnaktiga kommunistiska implementationer. I dessa människofientliga skapelser togs allt i den totalitära regimens tjänst för att säkerställa dess fortsatta existens. Sanning och vederhäftighet var totalt okända begrepp.

I en del av sin artikel belyser dr Samuelsson hur historien systematiskt förfalskades genom att visa på exemplet med marskalk Zjukovs memoarer. Denne, sannolikt duglige fältherre, ömsom hjälte i propaganden, ömsom förpassad till betydelselösa uppdrag i periferin och ömsom avpoletterad, tilläts såsmåningom att författa sina memoarer. Dock förvanskades de samma av den lögnaktiga kommunistiska implementationens politrucker. Det mest löjeväckande exemplen på nämnda realsocialistisk lögnaktighet, som dr Samuelsson anför, är följande:

"Mer roande är alla de passager i boken som redaktörerna lagt till i den politiska korrekthetens namn, ibland mot Zjukovs kraftiga protester. Mest ökänd blev den passus där partichefen Leonid Brezjnev som under krigsåren bara var en ung politisk kommissarie ville spegla sig i glansen av marskalken; Zjukov tvingades godta ett tillägg om att han – generalen! – vid något tillfälle förgäves skulle ha letat efter en politisk kommissarie vid namn Brezjnev för att få goda råd inför en förestående drabbning."

Även om Sovjetunionen dessbättre är historia finns det dessvärre alltfort kommunistiska implementationer som förtrampar och förtrycker sitt folk. Ett exempel på detta är Nordkorea där historieförfalskningen torde vara minst lika stor som i Sovjetunionen. Här torde en hel kader av historieförfalskande politrucker ständigt vara i färd med att på varje upptänkligt sätt förhärliga såväl den nu levande tyrannen som hans avdöda företrädare. Nämnda tyranniska ledare tillskrivs i det närmaste rent gudomliga egenskaper samtigt som mytbildningen rörande den förste tyrannen, Kim Il Sung, och hans tidiga verksamhet övergår alla gränser.  

En regim, som likt den realsocialistiska kommunistiska implementationen, lever på lögnen kan aldrig bestå över tiden. När det gäller detta faktum är historien tydlig. Östeuropas frihetstörstande befolkning fick till slut nog och hösten 1989, detta historiska frihetsår, kunde de skaka av sig den kommunistiska implementationens ok. Med detta klämtade ock klockan för Sovjetunionen och glädjen visste inga gränser när den röda flaggan med hammaren och skäran, symbolen för den kommunistiska implementationens förtryck och människofientlighet, för sista gången halades från tornet i Kreml på nyårsafton 1991. Således kommer även den dag då såväl Nordkoreas folk kommer att störta sina förtryckare.