Om det så kallade näthatet

Under den senaste tiden har våra massmedia fyllts av rapporteringar rörande hur vissa debattörer på internätet kränks och hotas på de mest avskyvärda sätt. Det hela synes mig vara ett resultat av den moralupplösning och dumsekularisering som präglat samhällets utveckling allt 60-talet. Att vi nu i detta ser följderna av det dekadenta 60-talets så kallade "sexuella frigörelse" förvånar icke. Det är i denna sexualfixeringen som det nedvärderande föraktet för kvinnan och synen på henne såsom ett sexualobjekt har sin grund. Tillåter ett samhälle värdenihilismen att blomma fritt kan vi icke förvänta oss något annat än de vidrigheter som nu kan studeras i de så kallade kommentar fälten på internätet. Det är värdenihilisterna själva som sått det frö vars frukter vi nu kan skåda.

Sammalunda gäller det ovårdade språkburk som grasserar vitt och brett. Svordomar och annat kränkande tal förekommer flitigt i de flesta former av media. För oss, som sedan barnsben är fostrade med att svordomar är ett tecken på bristande bildning ,säger den vokabulär, som understundom används av personer som ser sig som bildade och icke sällan av så kallade "kulturpersonligheter", mycket om samhällets bildningsnivå.

I den diskurs som förekommit den senaste tiden görs det sken av att feminister skulle vara bland främst utsatta för nämnda vidrigheter. Att så icke är fallet påtalas på ett mycket förtjänstfullt sätt av redaktör Neuding dagens utgåva av Svenska Dagbladet. Bland annat ger redaktör Nuding exempel på hur den hedervärda ungdomspolitikern Sara Skytterdal, då hon dristade sig att kritisera spektaklet Pridefesitvalen för att vara  sexfixerad och exhibitionistisk drog hon till sig värdenihilisternas vrede. Den i extremliberala sammanhang icke okände värdenihilisten herr Bard synes då, enligt redaktör Neuding, ha kommenterat Sara Skytterdals åsikt med:

"”WHO ASKED YOU FOR YOUR FASCIST OPINION? We are NOT HERE TO PLEASE YOU! ... [här stryks en vederstygglig otryckbar amerikan svordom som icke tillåts befläcka detta Forum], BITCH!”

Tala om näthat!

Icke enbart extermliberala värdenihilister ägnar sig åt nämnda hat. Redaktör Neuding uppmärksammar ock representanten för ett av våra riksdagspartier, vänsterpartiet, herr Fors, represntant för nämnda parti i såväl kommun- som landstingsfullmäktige. Herr Fors, vars näthat är fullt i nivå med det hat som den senaste tidens diskurs berör, har ett uppmärksammats ett flertal gånger på detta Forum.

Att hatet från vänsterkrafter är synnerligen reellt är otvivelaktigt. Redaktör Neuding belyser detta på följande sätt:

"Kollegan Johanne Hildebrandt, också kolumnist på den här sidan, hotas med att hon ska våldtas och dödas. Hon berättar att näthatarna blir mer aktiva varje gång Åsa Linderborg eller Jan Guillou på Aftonbladetattackerar henne som krigshetsare.

”Hatet från vänster är värst,” sade hon när vi sågs i veckan. ”Man ser det som att man har ett moraliskt företräde, att man kan vräka ur sig vad som helst.”"

Redaktör Neuding fortsätter:

"Och det är inte bara nättrollen. När Aftonbladets ledarsida ägnade två artiklar åt att finna likheter mellan mig och Anders Behring Breivik – barnamördaren – hade jag samma farhåga som Johanne Hildebrandt: Att sådant ger fler och mer aggressiva påhopp från hatare. Sådana som håller med V-ledamoten Simon Fors när han skriver att ”inga moderater förtjänar nåt annat än bly.”"

Med ovanstående sätter redaktör Neuding den pågående debatten i ett större och mer heltäckande perspektiv. Utövande av näthat är en egenskap som tillkommer obildade värdenihilister, om dessa placeras på den vänstra eller högra sidan på den politiska skalan, är i detta sammanhang mindre intressant ty de är alldeles oavsett förment politisk hemvist lika vederstyggliga och avskyvärda.