Konungens ställning

Vår högaktade Konung, Hans Majestät Konung CarlXVI Gustaf, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland.

Åter söker fega republikaner, vilka icke vågar strida med blanka vapen, svärta Konungen genom försåtliga anspelningar på förmenta bilder, bilder som ingen sett och som icke torde existera. Dessa fega skamliga republikaner synes sätta större tilltro till de tvivelaktiga kriminella element, vars enda intresse är att förtjäna Judaspenningar, än till sin Konung. Detta säger i sanning mycket om dessa uslingars heder och sanna väsen.

Den diskussion som nu uppkommit har fått professor Nergelius vid Örebro universitet att i Svenska Dagbladet lyfta frågan om grundlagens reglering om Konungens ställning. Professor Nergelus har här rätt i så måtto att Konungens ställning är mycket bristfälligt definerad i Regeringsformen. Kapitel 5, som reglerar Konungens ställning består blott av 8 paragrafer. Professor Nergelius resonemang har i princip en relevans men det hela förtas till stor del av att det hela relateras till det förtal av Konungen, som feghetens republikaner ägnar sig åt. Inlägget hade haft ett mycket större värde och en större trovärdighet om professor Nergelius avstått från att relatera till fullständigt obelagda hummel och oanständiga förtal, som med all sannolikhet utgår från den vederstyggliga sekten republikanska föreningen.

Det professor Nergelius i huvudsak vänder sig emot är att Konungen icke kan avsättas. Detta påstående är dock icke fullt med sanningen överensstämmande då den sjätte paragrafen ger Riksdagen möjlighet att anse Konungen såsom avgången, om han icke fullgjort sina uppgifter under en sammanhängande period av 6 månader.

Dock torde professor Nergelius huvudinvänding vara att regeringsformen icke innehåller någon precis ordning för det fall att Konungen skulle finna det för gott att nedstiga från tronen och upplåta den åt Tronföljaren. Andra Monarkiers konstitutioner innehåller förordningar om detta och såsom varande monarkist har jag i sak inget att invända mot detta.

Skälet till att Konungens ställning är bristfälligt definierad i vår konstitution torde vara att de republikanska socialistiska krafter som låg bakom konstitutionen, men på grund av Monarkins starka ställning tvingades till den så kallade Torekovkompromissen, ändå försåtligt räkande med att Monarkin inom en snar framtid skulle komma att avskaffas. Bland annat uttalade dåvarande statministern, herr Palme, att Monarkin skulle kunna avskaffas med "ett pennstreck".

Leve Monarkin!

Gud bevare Konungen och Fäderneslandet!