Konstsnidaren Peterssons ("Döderhultarns") bild av nämndemännen i häradsrätten
Nämndemannaämbetet är tvivelsutan den äldsta institution vårt samhälle äger. Redan på medeltiden var nämndemännen på häradstingen en viktig del i vårt folkstyre. Låt vara att tingen vid denna tid hade fler uppgifter än rättskipning i brottsmål men likafullt fanns den grundläggande rättsprincipen och en anklagad skall dömas av likar.
Nämndemannainstitutet vara eller icke vara tas i dag upp i en ledare i Svenska Dagbladet med anledning av att statsrådet Ask föranstaltat om en översyn av den nu rådande ordningen. Förvisso är kritiken som framförs i ledaren befogad i den del som avser politiseringen av nämndemannainstitutet, som ibland medfört att nämndemän understundom mer ser sig som företrädare för sina respektive partier än som representanter för "sunt förnuft". Lösningen på denna problematik är att avpolitisera nämndemannainstititutet och icke att avskaffa det. Man kan med fog fråga sig när vi i vårt samhälle skall inse att allt icke hör till de lismande politikernas agenda.
Mer bekymmersamt i ledaren är att man ansluter sig till ett, i mitt tycke, något naivt synsätt, som om det hårddrages, innebär att det med bokstavar och ord, i lagboken, skulle gå att fånga allt som krävs för att utifrån juristens perspektiv kunna avgöra varje dilemma. Även om jag hör till dem som sätter jurister mycket högt och hyser den största respekt för deras kunnande och tolkningsförmåga är det ändå min mening att andra infallsvinklar, än de rent juridiska, kan behöva belysas i ett komplicerat brottsmål. Till detta kommer den ovannämnda urgamla ordningen att var och en skall dömas av likar vilket stärker domen och dess förankring.
Just ordningen att dömas av likar är något som förtjänstfullt ock tas upp i en Brännpunktsartikel författade av den hedervärde nämndemannen vid Stockholms tingsrätt. herr Magnusson.
Vidare är det ju ock så att det finns en överprövandeordning med Hovrätt och Högsta Domstol, där det i det fall det krävs sker en prövning utifrån en strikt juridisk grund. Denna ordning är en garant för rättssäkerheten.
Jag vill meddela min uppskattning av detta blogginlägg. Politiskt tillsatta nämndemän är inte det enda sättet att organisera det viktiga lekmannainflytandet i rättsskipningen. Ordningen i andra länder kan studeras och föreslås, om man vill betrakta uppdraget som en medborgarplikt. Politisering hotar i Sverige för närvarande i form av SD-nämndemän som icke kan garanteras stå fria från ovidkommande synpunkter i fall där tilltalade av utländsk härkomst ska dömas.
SvaraRaderaHerr Runes tanke om en ordning med medborgarplikt är intressant och bör utvecklas vidare. Domstolens tolkning av lagen får aldrig någonsin färgas av en politisk tolkning då detta utarmar rättsäkerheten. Finns brister i lagstiftningen är detta den lagstiftande församlingens, d.v.a. parlamentets, uppgift att rätta.
SvaraRaderaEnligt min åsikt är det fel att ha politiskt tillsatta nämndemän över huvud taget. Men att plötsligt komma på att detta är ett problem först när ett parti man inte gillar råkar få rösterna, är så sjukt odemokratiskt att jag saknar ord.
SvaraRaderaVarför skulle just SD-nämndemän vara mer jäviga än, säg, vänsterpartister? Om man ska överdriva lite så tycker ju sådana att alla brott som invandrare någonsin begår beror på att de utsatts för diskriminering och rasism. För att inte tala om alla feminister som ska sitta och döma när det gäller våldtäkt och kvinnomisshandel.
Anonym belyser i sin kommentar den problematik som politiseringen av nämndemannaämbetet innbär. En avpolitisering synes därför högst nödvändig för att det synnerligen viktiga nämndemannaämbetet skall bestå.
SvaraRadera