Icke diskriminerande att stå upp för sin tro

Då nu den så kallade "Pridefestivalen" är i antågande fylls våra media med olika vinklingar kring denna. En artikel i Svenska Dagbladet, rubricerad "Statliga bidrag trots diskriminering", för ett märkligt resonemang. Det faktum att det finns trossamfund, som utifrån den Heliga Skrifts ord intar en kritisk inställning till homosexualitet, görs till ett problem i det att samma samfund uppbär bidrag från statsmakten. Det som åberopas som grund för denna diskussion är att det i ett lagrum, som reglerar bidrag, säges att bidrag endast får komma ifråga för de som "upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på".

En sammanfattning av samhällets grundläggande värderingar, vad gäller diskriminering finns definierad i Regeringsformens första kapitel, andra paragraf och femte stycke. Ur denna kan följande citeras:

"Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person."

Av nämnda paragraf framgår med all önskvärd tydlighet att samhället ävenledes skall motverka diskriminering på grund av religiös tillhörighet. Det säges ingenstans i Regeringsformen att diskriminering på grund av sexuell läggning skulle ha större vikt än diskriminering på grund av religös tillhörighet. Därmed faller hela innehållet i nämnda artikel då det med precis samma resonemang, utifrån Regeringsformen, skulle gå att hävda att det är diskriminering att icke ge nämnda samfund bidrag.

Statsrådet Attefall, som synes ha en insikt om Regeringsformens innehåll, ger den mycket kloka kommentaren:

"Du måste skilja mellan att vilja delta i samhällslivet kontra att ha samma åsikt som staten har. Skulle vi ha ett system som bara ger bidrag till de som tycker som vi själva skapar vi ett totalitärt samhälle."

För mig är nämnda fråga en samvetsfråga där det icke ankommer på människan att döma.

Att det är en samvetsfråga innebär ock att den som i denna fråga tar sin utgångspunkt i den Heliga Skrifts ord, exempelvis 3 Mosebok 18:22 eller Romarbrevet 1:26-27, och icke vill erkänna diverse liberalteologers syn på frågan måste ha sin fulla rätt att göra detta utan att den världsliga makten skall börja tala om "diskriminering" eller slår ned på en trosuppfattning som har klart och tydligt stöd i den Heliga Skrift.

Exkurs
Noteras kan att Svenska Dagbladet i marginalen till nämnda artikel beskriver en enkätundersökning angående olika samfunds syn på homosexualitet. Detta är att se som en nyhetsartikel och skall som sådan vara vederhäftig och fri från värderingar. Det är här mycket anmärknisngsvärt att man här har den värderande skrivningen "Samfund som i svaren inte gett uttryck för intolerans mot homosexuella...". Nämnda formulering är icke något annat en ett uttryck för diskriminering vilket är högst skandalöst och tar bort varje form av seriositet från undersökningen.