Sedvänjor för nya medlemmar av det Kungliga Huset

I samband med gårdagens stora glädjenyhet väcks frågan om hur sedvänjor rörande titulatur och angränande områden kommer att tillämpas. Dessa frågor är i vårt land icke, som i andra Monarkier, fastställa i skriven lag eller i kungliga brev. Hos oss följes sedvanor vars tillämpning avgöres av Konungen.

Ursprunglig sedvana
Så vår Successionordning stipulerade om agnatisk tronföljd tillämpades sedvanan att varje medlem av det Kungliga Huset, arvsberättigade till tronen samt dessas gemåler, dynastiskt gifta samt ogifta döttrar till arvsberättigade, gavs värdigheten Kunglig Höghet samt titeln Prins eller Prinsessa. Sedan 1772 har ock arvsberättigade prinsar vid födseln givits en hertigtitel. Vidare förlänades prinsar Serafimerorden vid födelsen/dopet.

I fallet med icke dynastiska giften utformades sedvanan så att en annan kunglig titel, dock utan värdighetn Kunglig Höghet, gavs i de fall Konungen gillat giftermålet. Härigenom gavs Konung Oscars son, Hans Kunglig Höghet Prins Oscar, Prins av Sverige och Norge, Hertig av Gotland, den icke ärftliga titeln Prins Bernadotte i samband med sitt giftermål 1888. På samma sätt förlänades de tre av vår nuvarnade Konungs systrar, som icke ingick dynastiska äktenskap, titeln Prinsessa följt av sin respektive borgerliga titel vid giftermålen. I dessa fall behölls förlänade ordnar.

Ett särskilt fall här utgjordes av framlidne Hertigen av Hallands giftermål 1976. Här bör framhållas att detta giftermål utifrån ett legalt perspektiv var ett dynastiskt giftermål i det att Successionsordningens bestämmelser följdes. Konungen hade gillat detta giftermål och då den blivande gemålen, dåvarande fru Craig, icke var enskild svensk mans dotter.

I fallet med icke dynastiska gifter förlorades såväl kungliga titlar som förlänade ordnar. Detta var något som drabbade såväl Konung Gustaf Adolfs söner Sigvard och Carl Johan, som Prins Vilhelms son Lennart, samt Prins Carls son Carl.

Anpassning av sedvana
Sedan Successionsordingen ändrats har endast en kunglig födsel och ett kungligt äktenskap skett.

Då Konungens andra dotter Madeleine föddes tilldelades hon värdigheten Kunglig Höghet och titeln Prinsessa. Detta var helt i enlighet med ursprunglig sedvana. Vidare förlänades titeln Prinsessan titeln Hertiginna. Detta var enligt den nya ordning som Konungen lät tillämpa vid ändringen av Successionsordningen 1980 då Hennes Kunglig Höghet Kronprinsessan Victoria förlänades titeln Hertiginna. Hans Kunglig Höghet Prins Carl Filip förlänades däremot titeln Hertig vid sin födelse i enlighet med den ursprungliga sedvanan.

Inget av Konungens barn förlänades Serafimerorden vid födseln, på grund av att den vanvettiga och förnedrande ordning som då förbjöd förlänandet av ordnar till alla svenska medborgare. I samband med vår Tronföljares myndighetdag 1995 förändrades dock denna ordning så att ordnar kan tilldelas medlemmar av det Kungliga Huset. Härefter har Konungen förlänat Serafimerorden till sina två andra barn på deras myndighetsdagar.

Vad gäller gemåler till arvsberättigade Prinsar och Prinsessor synes ordningen icke vara fullständigt fastställd. Vid Tronföljarbröllopet förlidet år förlänades den blivande gemålen herr Westling värdigheten Kunglig Höghet och titlarna Prins och Hertig. Vidare förlänades Hertigen Serafimerorden.

Från Hertiginnan av Gästrikland och Hälsingland sorgesamt brutna förlovning synes det dock vara klart att Konungen här icke hade för avsikt att förläna vare sig värdighet av Kunglig Höghet eller titel Prins utan enbart titeln Hertig.

Måhända ser vi i detta en ny sedvana där endast gemåler till tronföljare förlänas full kunglig värdighet och titel.

Vad gäller vår nye tronarvinge torde rimligen tillämpningen av sedvanan bli att full kunglig titel och värdighet ges samt att förläning av ett hertigdöme sker. Vad gäller förläning av Serafimerorden återstår det att se om Konungen återgår till ursprunglig sedvana, och förlänar denna vid födseln, eller om förläning kommer att ske på myndighetsdagen.