torsdag 11 augusti 2011

Samhället har rätt att försvara sig

I samband med de brottsliga händelser som begåtts av ligistiska illgärningsmän i Förenade Konungariket har nu försteministern herr Cameron öppnat för möjligheten att använda militär för att upprätthålla lag och ordning. Detta synes vara ett mycket gott initiativ. Då rättsamhället hotas och då laglydiga medborgares liv och egendom sätts på spel måste samhället göra sitt yttersta för att skydda. För sitt skydd besitter ett samhälle resurser i form av polis och militär. Självklart måste då dessa resurser kunna användas. En del i detta är att militären ofta besitter goda transportmedel, t.ex. helikoptrar, som ock kan tas i anspråk.

I övrigt är det bara att hoppas att så många som möjligt av de tjuvaktiga missdådarna och fridsstörarna i Förenade Konungariket kan gripas och lagföras för att näpsas med kännbara domar.

6 kommentarer:

  1. Ett annat kännetecken för ett rättssamhälle är att militären inte får utföra polisiära uppgifter och heller inte sättas in mot landets egna befolkning.

    SvaraRadera
  2. Herr Rudberg,
    Militären är icke någon självständig institution utan en del av de samhällerliga resurserna. Resurser som både herr Rudberg och jag likt britterna i det Förenade Konungariket, genom våra skatteinbetalningar, bidrar till. För mig är det då en självklarhet att dessa resurser måste kunna användas i krissituationer även i de fall då krisen orsakas av en inhemsk avskyvärd kriminell mobb som sprider våld och förstörelse omkring sig och som skadar sina medmänniskor.

    Tror herr Rudberg att de arma människor som fått sin försörjning uppbränd och sina bostäder förstörde skulle ha några synpunkter på att detta förhindrats av militär?

    En av samhällets främsta uppgifter är att skydda sina medborgare till liv och egendom. I detta får ingen möda lämnas ospard.

    Exemplevis var det så, vilket måhända herr Rudberg har noterat, att militär sattes in för bevakningsuppgifter i samband med illdådet i Oslo. Detta, bäste herr Rudberg, frigjorde resurser för polisen som därigenom kunde ägna mer kraft åt det rent polisära där utredningsarbete och där till relaterade uppgifter är viktiga.

    SvaraRadera
  3. När ett lands militär vänds mot det egna folket så är man ute på en smal spång och balanserar.
    Jag håller med om att militär kan få bevakningsuppgifter i krissituationer, men militär kan inte ges "polismans befogenhet". (Undantaget specialupbildad militärpolis.)
    Och det var just det som var poängen i min kommentar.

    Som vanligt så är det bra om du läser vad jag skriver innan du drar igång tangentbordet på högvarv. :-)

    SvaraRadera
  4. Herr Rudberg,
    "När ett lands militär vänds mot det egna folket så är man ute på en smal spång och balanserar."

    Utifrån mitt perspektiv är detta enbart ett problem i de stater där försvarsmakten är en egen entitet som icke fullt ut är en del av den övriga statsmakten. Detta förhållande gäller icke i Europas rättsstater varför jag icke hyser några principiella invändningar.

    Vad gäller Förenade Konungarikets försvarsmakt är förhållandet att denna utgörs av stamanställd personal vilken nog kan betecknas såsom synnerligen välutbildad. Att från denna allokera en tillräcklig numrär för att upprätthålla ordningen och skydda medborgarna från de avskyvärda kriminella pyroman- och plundrarligorna torde mycket väl låts sig göras.

    SvaraRadera
  5. Återigen - att skydda och bevaka ligger inom ramen för vad militären kan ägna sig åt i exceptionella situationer.
    Men det är sedan lång tid tillbaka så att militären inte får ha polisiära befogenheter. Och att om militär ska medverka vid en insats så ska de stå under polisens befäl och inte utgöra en egen enhet.
    Såväl regering som samtliga remiissinstanser delar Fötrsvarsberednings förslag från 2006 att militär endast ska kunna få sådana här uppgifter vid situationer som faller inom gällande terroristlagstiftning.

    Vi har redan sett i Sverige hur det blir när militären ställs mot den egna befolkningen.

    SvaraRadera
  6. Herr Rudberg,
    När det gäller operativ ledning måste denna utföras av de som är bäst lämpade. Skulle en situation te.x. kräva en komplicerad landstigningsoperation, från luft eller, vatten måste dessa operativt ledas av miltiär expertis och icke av polis vilka saknar kompetens på området.

    Taktisk ledning är måhända en annan fråga som mer naturligt faller på de som främst är satta att upprätthålla ordningen. Dock, när det kommer till operation, är det helt ansvarslöst om icke denna leds av de som är bäst lämpade.

    SvaraRadera