De lismande grekiska polikernas fall

Så har då änteligen den grekiske försteministern herr Papandreou avgått efter att ha fört sitt land till ruinens brant och även överträtt dess kant. Herr Papandreou och andra lismande politiker, oavsett deras hemvist på den politiska skalan, har det gemensamt att de besotter den egenskapen att de hellre värnar om det egna återvalet än om en över tiden sund politik.

Det dessa lismare icke förstår är att det i längden ej kan bakas mer bröd än vad det växer säd på åkern. Visst kan bröd bakas för lånat mjöl men mjölet skall återgäldas och det kräver att eget mjöl någon gång males i överskott. Denna mycket enkla sanning är tydligen oändligt svår att förstå för de oansvariga politikerna.

Nu har det kloka steget tagits i Grekland att tillsätta en regering bestående av ovälda ämbetsmän, under den omvittnat kompetente doktor Papademos, vilket är en god ordning. Förvisso är denna regering endast en interimslösning intills dess att nya politiker skall taga vid efter ett nyval. Här borde man istället överväga att även framgent ha en oväld regering som förmår att agera oegennyttigt, något som de lismande politiker sällan förmår.

Ytterst handlar det om den sunda makdelningsprincip som säger att lagstiftande och verkställande makt bör skiljas åt. Politikernas ansvar är att genom lagar sätta ramarna medan den verkställande maktens ansvar är att ovält tillämpa lagarna.

Konungariket Greklands vapensköld

Vad som ock bör ske är att återupprätta Monarkin så att den ovälda verkställande makten kan ställas under en Konungs beskydd. Detta tillför även stabilitet, kontiunuitet och harmoni till det idag mycket sargade landet Grekland.