Deras Kungliga Högheter Hertigen och Hertiginnan av Brabant, Belgien blivande Konung och Drottning,anländer till det Te Deum som föregick tronskiftescermonin
Svenska Dagbladet låter idag, i samband med det belgiska tronskiftet, berätta att illasinnade republikaner på mångfaldigt sätt och under lång tid sökt smäda och chikanera den tillträdande Konungen. Följande må citeras från nämnda avis:
"I hela sitt vuxna liv har Belgiens blivande kung Philippe måst stå ut med tidningsskriverier om sin osäkerhet, brist på intellektuell skärpa och oförmåga att tala inför publik – om de inte helt sonika kallat honom dum. Men de kan snart få äta upp sina ord."
Betecknande för de illasinade republikaner, som argumenterar på ovanstående sätt, är att de icke strider med blanka vapen. Att argumentera med konstitutionella argument, som är det enda giltiga, synes de icke fårmå - nej det är Furstens person som skall svärtas och solkas, ofta på synnerligen osaklig grund.
Vi minns väl hur våra egna illasinnade republikaner sökte svärta vår Konung med en smädesskrift. Detta försökt föll som bekant platt till marken då det visade sig att det enda vitsord, som man förmådde förete, var en gangster och djupt kriminell persons ord. Nämnde gangster hade ock låtit falisfisera bilder på Konungen. Skammen var det enda lön nämnda republikaner erhöll för sina omdömeslösa och ogrundade kränkningar. Sannolikheten är stor att ävenledes belgiska republikaner kommer att göra samma erfarenhet.
Inlägg
Bara för att en svensk tidning i en kort artikel tar upp den långvariga kritiken mot den belgiske kronprinsens person innebär inte att de belgiska republikaner inte har några andra argument. Det är klart att de använder sig av principiella, demokratiska och konstitutionella argument lika mycket som motståndare av monarkin i andra länder.
SvaraRaderaDessutom är kritiken mot de nye kungens person faktiskt relevant och befogad. Den handler ju inte om oväsentligheter som hans musiksmak, hårfärg eller val av bilmärke, utan om de egenskaper han behöver för att utöva sin funktion på bästa sätt. Hade tronen inte varit ärftlig utan hade man valt den som enligt majoriteten av folket var lämpligast, så skulle han aldrig blivit kung idag.
Herr L.
SvaraRaderaDet står de belgiska republikanerna fritt att använda konstitutionella argumnent men de framhärdar likt herr L. i att dra upp smädande och chikanerande argument. Det må synas förmätet av mig men jag ifrågasätter starkt om herr L besitter tillräcklig kunskap för att kunna bedöma Konung Filips personliga egenskaper. Är det så att herr L är personligen bekant med nämnde Konung eller varpå grundar han sina teser?
Förhållandet är det att Konung Filip beretts väl för sin uppgift och att han inom ramen för detta lett ett antal deputioner i syfte att främja förbindelser och handel med andra stater. I detta sitt värv har Konung Filip rönt mycken uppskattning. Detta förhållande är oomtvistligt.
Vidare framför herr L:
"Hade tronen inte varit ärftlig utan hade man valt den som enligt majoriteten av folket var lämpligast, så skulle han aldrig blivit kung idag"
Denna utsaga från herr L avslöjar att han icke förstått en av Monarkins grundstenar, nämligen den att en Monark skall kunna företräda hela folket. I det politiska majoritetvalsystem, vilket herr L synes förespråka kan det mycket väl bli så att 50,001 procent stödjer den valde statschefen medan 49,999 procent motsätter sig densamme. Det kan till och med vara så, beroende på anomalier och ofullkomligheter i valsystemet, att det icke är den valde som fått högsta röstetalet.
Ovannämnda förhållande är ett av de bärande konstitutionella argumenten för Monarkin.
I synnerhet i Belgien, med dess högst komplexa situation bestående av två kulturellt och språkligt olika regioner, Flandern och Valonien, samt huvudstaden Bryssel som innehåller en blandning, skulle det vara hart när omöjligt att genom politiska val välja en president, som skulle kunna företräda hela folket. I detta är Monarkin näst intill en förutsättning för Beligiens enhet.