Barnets rätt

Innevarande vecka pågår det spektakel som benämns "Pridefestivalen" där de människor som säger sig ha en homo-, bi- eller transsexuell läggning ("hbt") på mångehanda sätt, understundom oanständiga och i bland rent brottsliga, pläderar för sin sak. Det är nu icke upp till människan att döma dessa för deras levnadsätt, det är enbart en sak mellan dem och dess Skapare, men det måste vara tillåtet att starkt protestera då man inkräktar på tredje persons rättigheter och då i synnerhet barnets rättigheter.

Det torde vara uppenbart för var och en att Naturen, eller Skapelsen vilket för mig såsom bekännande Kristen är en mer ändamålsenlig benämning, är ordnat på det sättet att varje levande varelse, med undantag några primitiva enkönade organismer, är frukten av ett manligt och kvinnligt köns beblandelse. Detta är en given ordning som vi icke kan ta lätt på. En följd av denna ordning är att varje varelse har en fader, av manligt kön, och en moder, av kvinligt kön.

En naturlig följd av denna Skapelsens ordning är att varje barn har rätt till en moder och en fader. Detta, som torde vara självklart och naturligt för de flesta, är något som svårligen tycks kunna accepteras av de personer som säger sig ha en "hbt"-läggning. Utifrån rent egoistiska skäl vill man sätta sig över Skapelsens ordning och beröva barnet dess självklara rätt till en fader och en moder. Detta är förkastligt och här måste samhället kunna stå emot.

Dessvärre synes det vara så att lismande och svassande politiker, från allehanda läger med Kristdemokraterna som ett berömligt undantag, intet hellre vill än att på olika sätt vara personerna med "hbt"-läggning till lags. Ett ytterst beklagligt exempel på detta är två centerpartisters värdenihilitiska inlägg i Svenska Dagbladet där man pläderar:

"Vi bör nu sträva efter en modernare familjelagstiftning där vi ser på föräldraskapspresumtionen på ett könsneutralt sätt"

Dumheten i detta påstående är så stor att ordsaknas att beskriva. Föräldraskapet utgår av Naturen från två kön och det är inget som lismande och svassande politiker kan ändra på. Det länder i sanning icke vare sig statsrådet Hatt eller riksdagsledamoten Johansson till någon intellektuell heder att på sätt som sker ta parti emot ett barns självklara och orubbliga rätt till en moder och en fader. Det är i sanning sorgesamt att se hur högt uppsatta politiker på detta sätt kränker barnets, av Naturen givna. rättigheter.