Fortsatta spekulationer om statsministermordet

Massmedia synes med oförminskad intensitet presentera olika "teorier" om det mord som för 25 år sedan begicks på rikets statsminister herr Palme. Här beredes på olika håll plats för så kallade "privatspanare" att få breda ut sig att presentera de mest häpnadsväckande teorier vilka i de flesta fall icke leder till annat än att sprida ett löjets skimmer över respektive teoris upphovsman.

Dessa så kallade "privatspanare", vilka understundom synes tillhöra den kategori av medborgare som ibland betecknas "rättshaverister", vilar sina teorier på lösan grund i det att de vare sig har tillgång till eller en överblick av det kompletta utredningsmaterialet. Att dessa privatpersoner, efter så lång tid, skulle kunna bidraga med en lösning till detta illdåd när icke polisens utredning, med dess stora resurser, kunnat gripa och lagföra den skyldige illgärningsmannen faller på sin egen orimlighet. I detta bör framhållas att polisens utredning nu hanteras av fackmän och icke, som dessvärre inledningsvis var fallet, av inkompetenta politrucker helt i avsaknad av både kunskap och erfarenhet avseende svåra brottsutredningar.

Noteras kan ock att fru Palme, född friherrinna Beck-Friis, i en intervju som refereras i Svenska Dagbladet säger sig ha identifierat illgärningsmannen. Fru Palme, född friherrinna Beck-Friis, synes dock icke vilja kommentera huruvida hon alltfort står fast vid nämnda identifikation.

Som bekant gäller nämnda identifikation en numera avliden herr Pettersson, vilken fälldes för detta missdåd i första instans, Stockholms Tingsrätt, men senare firades i högre instans, Svea Hovrätt, med hänvisning till bristfällig bevisning samt brister vid genomförandet av ovannämnda identifikation. Senare avslogs en av riksåklagaren till Hösta Domstolen inlämnad resningsansökan mot herr Pettersson.

Det vore nu högst olyckligt om en ny våg av spekulationer tager sin början i tolkningen av fru Palmes, född friherrinna Beck-Friis, utsagor i den aktuella intervjun. Så länge inget nytt framkommer kräver rättsäkerheten att herr Pettersson, om än avliden, betraktas såsom oskyldig enär det är den enda slutsats som rättsväsendet på laga grund kunnat komma fram till.