Det är i detta sammanhang viktigt att det brutala illgärningsdåd som så tragiskt gjorde slut på herr Palmes livsgärning icke får förhindra en saklig analys av herr Palmes nämnda gärning. Här under finnes några rader som utgör ett anspråkslöst försök att mycket kortfattat analysera herr Palmes gärning.
Inledningsvis må konstateras att herr Palme kom från en god familj och att han stammade från många hedervärda ätter. Herr Palme var av Vasastam och ättling i direkt nedstigande led till Konung Johan III och således då även till riksbyggaren Konung Gustaf I. Vidare finnes i herr Palmes stamträd många bemärkta ätter från vår historia såsom exempelvis ätterna Brahe, de la Gardie, Lejonhuvud och Stenbock.
Vidare må och konstateras att herr Palme genom sin farmoder, friherrinnan Born, hade nära band med vårt kära östra broderland Finland. Genom sin moder fru Elisbeth Palme f. von Knierem, själv född i Livland, var han vidare på mödernet av baltisk och tysk stam genom släkten von Knierem. I detta sammanhang förtjänar att nämnas herr Palmes faderbroder och namne, filosofie licensiaten Olof Palme, som år 1918 tillhörde initiativtagarna till den Svenska Brigaden som i vårt kära broderland bistod den legitima regeringen i inbördeskriget mot avskyvärda kommunistiska samhällsomstörtare.
Filosofie licensiaten Olof Palme (1884-1918)
Herr Palmes faderbroder gav sitt liv i kampen mot kommunismen i det att han stupade vid stormningen av Tammerfors den 3 april 1918. Såsom en heder åt denne stupade hjälte gavs herr Palme sitt förnamn efter denne faderbroder.
Efter denna inledning om herr Palmes bakgrund må vidare något sägas om hans egenskaper. Att herr Palme var en högst begåvad person torde vara omtvistligt i det att han hade ett skarpt och analytisk intellekt. Icke heller saknade han retorisk begåvning även om denna understudom antog föga hedrande och rent plumpa former. I några meningsutbyten, bl.a. mot förre statsministern herr Fälldin, tog sig detta rent oförskämda uttryck. Förenat med sitt intellekt och retoriska förmåga synes herr Palme även ha varit i besittning av en oförtröttlig arbetsförmåga.
Hur herr Palme, med den bakgrund han hade, kom att bekänna sig till den socialistiska läran är en gåta men icke desto mindre ett faktum.
Herr Palme kom att tillträda som statsminister då det socialdemokratiska partiet stod på höjdpunkten av sin makt. På alla områden höll portarna mot fördärvet på att öppnas, sekulariseringen påskyndades, skatterna gjordes konfiskatoriska, utbilningsväsendet utarmades och planer smiddes på att socialisera hela näringslivet. Inget av detta synes herr Palme på ett mer aktivt sätt sökt förhindra eller begränsa även om det nu framkommer att herr Palme haft en något kritisk inställning till näringslivets socialisering, genom de så kallade löntagarfonderna, vilket länder honom till heder.
Nu satte dock vårt folk stopp för denna socialistiska utveckling genom det historiska valet 1976 och efter detta synes socialdemokraterna, om än de under mången år efter suttit i regering, befunnit sig på defensiven.
En annan fråga som måste nämnas är införandet av den illa genomtänkta konstitution vi fick genom den grundlag som infördes år 1975. I denna övergavs principen om maktdelning för att bereda vägen för de 51's oinskränkta makt över de 49. Införandet av denna vår nuvarande grundlag föregicks av ett föga hedervärt ränkspel från det socialdemokratiska partiets sida. Även hedervärda borgerliga politiker, såsom chefredaktören och riksdagsmannen Hernelius, tubbades att ansluta sig till den djupt beklagansvärda Torekovkompromissen, under hot om republikens införande. Vidare såg socialdemokraterna till att denna fråga hanterades i en tid då Hans Majestät Konung Gustaf VI Adolf, med Guds nåde Sveriges Götes och Vendes Konung, Hertig av Skåne, var gammal och måhända något orkeslös. På detta faktum fäste Konung Gustaf Adolfs son Greve Carl Johan Bernadotte uppmärksamhet i en intervju föregående år.
Att herr Palme var bland tillskyndarna av denna vår illa genomtänkta konstitution torde icke råda något som helst tvivel om.
Om så slutligen något skall sägas om herr Palmes gärning på det utrikespolitiska området bli här bilden mycket delad. Tvivelsutan gjorde herr Palme insatser på detta område, bland annat såsom Förenta Nationernas medlare i kriget mellan Iran och Irak. På andra områden var dock herr Palmes utrikespoiltiska gärning rent klandervärd. En illustration av detta finnes i dagens artikel i Svenska Dagbladet där en bild visar herr Palme vinkandes färdandes i militärkortege tillsammans med den kommunistiske diktatorn och tyrannen herr Castro, en av den röde satans egna lakejer, på Kuba år 1975.
Att herr Palme lät sig lånas till detta högst förkastliga spektakel förefaller fullständigt obegripligt och solkar tvivelsutan eftermälet av hela hans utrikespolitiska gärning.
Avslutningsvis kan konstateras att herr Palme var en mångfacetterad person som satt sitt avtryck i vårt lands historia. Såsom sann och kompromisslös antisocialist är bara att beklaga att herr Palme icke, i sin bana, trädde i borgerlighetens tjänst med alla de förtjänster han var i besittning av.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar