Inför den lyckliga tilldragelse, som förväntas nästkommande månad genom nedkomsten av en ny brittisk tronarvinge, kan det finnas anldening att påminna om att Hennes Majestät Drottning Elisabeth, med Guds Nåde Förenade Konungadömet Storbrittaniens och Nordirlands och Hennes övriga Rikens och Territoriers Drottning, Samväldets Överhuvud, Trons Försvarare, redan den 31 december föregående år, genom ett kungligt brev, gjorde förändringar av den ordning som fastställdes av Konung Georg V år 1917 och som reglerar vilka som äger rätt att bära titeln Prins/Prinsessa med tillhörande värdighet Kunglig Höghet.
Enligt Konung Georgs ordning äger följande rätt till titeln Prins/Prinsessa och värdigheten Kunglig Höghet:
Säreget i den brittiska titulaturen är att de som äger kunglig värdighet förvisso bär titeln Prins men att de nämns vid den adelstitel de numera förlänas med i samband med ingående av äktenskap. Vanligen förlänas de Hertigtiteln men undantag förekommer i det att Drottningens tredje son, Prins Edvard, förlänades titeln Greve av Wessex, dock har i detta fall föranstaltats om att Greven av Wessex i sinom tid kommer att ärva sin faders Hertigtitel. Vidare förhåller det sig så att Prinsar nämns efter sin faders hertigdöme eller i fallet med tronföljaren efter dennes furstendöme Wales.
Utöver ovanstående må nämnas att titeln Kunglig Höghet och Prins av Storbrittanien och Irland nyttjas såsom sekundärtitel inom Huset Hannover enligt ett förordnande utfärdat den 29 augusti 1931 av nämnda hus Överhuvud, Hans Kunglig Höghet Hertig Ernst August, Hertig av Braunschweig, Prins av Hannover, Prins av Storbrittanien och Irland.
Slutligen må framhållas att den ordning, utfärdad av Konung Georg V år 1917 och förändrad av Drottning Elisabeth 2012, vilken reglerar kungliga titlar på intet sätt har något med tronföljden att beställa. Enligt gällande tronföljd (vilken dock är i förändring i en riktning mot full kognatisk tronföljd) har barn till Monark, med företräde för son framför dotter, arvsrätt före avkomlingar till tidigare Monarker. Således finns i den brittiska tronföljden obetitlade personer, exempelvis barnen till den Kungliga Prinsessan Anne samt barnen till Drottningens framlidna syster Prinsessan Margaret, vilka är närmare till tronen än de betitlade och med kunglig värdighet benådade Hertigarna av Gloucester och Kent. Ordningen för den brittiska tronföljden förtjänar en egen anmärkning dock kan här nämnas att den ger mer än 1000 personer arvsrätt till tronen.
Enligt Konung Georgs ordning äger följande rätt till titeln Prins/Prinsessa och värdigheten Kunglig Höghet:
- Söner till en Monark. Idag innefattas Drottningens söner Fursten av Wales, Hertigen av York samt Greven av Wessex
- Döttrar till en Monark. Idag innefattas Drottningens dotter Kungliga Prinsessan Anne
- Sonsöner till en Monark. Idag innefattas Drottningens sonsöner Hertigen av Cambridge och Prins Harry samt Konung Georg V:s sonsöner Hertigen av Gloucester, Hertigen av Kent samt Prins Mikael av Kent. Till denna krets torde ock räknas Drottningens sonson, Greven av Wessex son Vicegreve Severn för vilken det vid hans födelse förorndandes att han skulle tituleras såsom barn till Greve. I sistnämna fall gavs dock inget explicit undantag från ordningen av 1917. Således måste anses att Vicegreve Severn äger rätt till titeln Prins och värdigheten Kunglig Höghet men att denna titel icke nyttjas.
- Sondöttrar till en Monark. Idag innefattas Drottningens sondöttrar Prinsessan Beatrice av York och Prinssessan Eugenie av York samt Konung Georg V:s sondotter Prinsessan Alexandra av Kent. Till denna krets torde ock räknas Drottningens sondotter, Greven av Wessex dotter Lady Louise Windsor (var god se vidare diskussionen ovan under hennes broder Vicegreve Severn).
- Äldste sonsonen till tronföljaren (Fursten av Wales)
Säreget i den brittiska titulaturen är att de som äger kunglig värdighet förvisso bär titeln Prins men att de nämns vid den adelstitel de numera förlänas med i samband med ingående av äktenskap. Vanligen förlänas de Hertigtiteln men undantag förekommer i det att Drottningens tredje son, Prins Edvard, förlänades titeln Greve av Wessex, dock har i detta fall föranstaltats om att Greven av Wessex i sinom tid kommer att ärva sin faders Hertigtitel. Vidare förhåller det sig så att Prinsar nämns efter sin faders hertigdöme eller i fallet med tronföljaren efter dennes furstendöme Wales.
Utöver ovanstående må nämnas att titeln Kunglig Höghet och Prins av Storbrittanien och Irland nyttjas såsom sekundärtitel inom Huset Hannover enligt ett förordnande utfärdat den 29 augusti 1931 av nämnda hus Överhuvud, Hans Kunglig Höghet Hertig Ernst August, Hertig av Braunschweig, Prins av Hannover, Prins av Storbrittanien och Irland.
Slutligen må framhållas att den ordning, utfärdad av Konung Georg V år 1917 och förändrad av Drottning Elisabeth 2012, vilken reglerar kungliga titlar på intet sätt har något med tronföljden att beställa. Enligt gällande tronföljd (vilken dock är i förändring i en riktning mot full kognatisk tronföljd) har barn till Monark, med företräde för son framför dotter, arvsrätt före avkomlingar till tidigare Monarker. Således finns i den brittiska tronföljden obetitlade personer, exempelvis barnen till den Kungliga Prinsessan Anne samt barnen till Drottningens framlidna syster Prinsessan Margaret, vilka är närmare till tronen än de betitlade och med kunglig värdighet benådade Hertigarna av Gloucester och Kent. Ordningen för den brittiska tronföljden förtjänar en egen anmärkning dock kan här nämnas att den ger mer än 1000 personer arvsrätt till tronen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar