torsdag 20 juni 2013

Tveksam strejkrätt

En fackföreningskorporation låter nu genom användande av strejk försätta huvudstadens trafik i en synnerligen brydsam situation. Det konstitionella stödet för stridsåtgärder på arbetsmarknaden finner vi i Regeringsformens 2 kapitel och 14:e paragraf:

"En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal."

Märk här väl att Konstitutionen ger utrymme för inskränkning av rätten till stridsåtgärder. Den ordning som kommit att tillämpas är att inskränkning av strejkrätten överenskoms genom avtal. Ett centralt avtal i detta måtto är det så kallade Saltsjöbadsavtalet, som innehåller skrivningar vilka även återfinns i en del andra huvudavtal. Då Saltsjöbadsavtalet är det grundläggande dokumentet förtjänar följande delar ur detsamma att citeras (Kapitel V, Paragraf 8):

"Även om stridsåtgärd mot part är tillåten, får med undantag för de fall som anges i §§
9 och 10, stridsåtgärd icke riktas mot tredje man  
1.   i tvist om ingående av kollektivavtal; 
2.   i tvist om ingående eller tillämpning av enskilt arbetsavtal; 
3.   i konkurrenstvist rörande arbetstillfället; 
4.   för att förmå part att inträda i eller hindra honom att utträda ur facklig 
      organisation." 


I den nu pågående konflikten är det uppenbart att tredje man drabbas på ett sätt som icke är rimligt och således är i strid andemeningen i de avtal som arbetsmarknades parter förbundit sig att upprätthålla. Korporationen Kommunal missbrukar härigenom på det grövsta sätt sin ställning vilket icke länder nämnda korporation till minsta heder. Konsekvensen måste vara att korporationen Kommunal ofördröjligen inställer pågående samhällsstörande stridsåtgärder.

En sakfråga i en förhanling kan aldrig vara så viktig att tredje man drabbas. De som hävdar annorlunda har icke förstått vikten av att samhället alltid skyddar kritiska funktioner och de medborgare som är beroende av desamma.

Frågan som sådan måste även ge lagstiftaren anledning att, i syfte liknande orimliga stridsåtgärder förhindras, överväga om strejkrätten mer explicit måste regleras i lag i de fall då samhällskritiska funktioner hotas.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar