Innevarande år högtidlighålls minnet av att det är 400 år sedan som ätten Romanov besteg Ryssland tron. Högtidlighållandet innefattar ett flerfaldiga evenemang och ävenledes besök av Huset Romanovs överhuvud Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland.
Inför högtidsåret har Hennes Kejserliga Höghet utfärdat en deklaration till sina landsmän, ur denna må följande citeras:
"Ryska kejserliga huset har, genom Guds nåd, bevarat sina historiska, andliga och rättsliga principer. Tvingade i exil efter revolutionen 1917 tillät icke Vår farfar, Kirill Vladimirovich, och far, Vladimir Kirillovich, ljuset av den legitima dynastiska följden att upphöra, utan säkerställde istället den Romanovska dynastins fortsatta existens som historisk institution. Överhuvudet för det Kejserliga Huset är icke, som vissa felaktigt tror, en "pretendent till tronen", utan det ärftliga Överhuvudet i ett Hus som bevarar idéer och traditioner efter den millennielånga monarkistiska staten Ryssland.
För Kejserliga Huset att avsvärja idén om Monarkin är lika meningslöst som för Kyrkan att avsvärja sig från tron på Gud. Att förråda Våra förfäders sekelgamla ideal, för kortsiktiga politiska vinster, skulle vara hycklande och ohederligt. Det är Vår övertygelse att denna förståelse finns såväl hos dem som delar Vår åsikt som dem som icke gör det.
Vi bekräftar Vår övertygelse att den legitima ärftliga Monarkin är den rätta formen av statsskick, och Vi är övertygade om att den är ändamålsenlig över alla tidsåldrar, inklusive vår egen, och att den kan vara lämplig och nyttig för våra land. På samma gång förstår Vi, i denna tid och för överskådlig framtid, att det är för tidigt att återupprätta av Monarkin, och Vi avvisar fast varje försök till återinförande utan medgivande av folket. Blott genom folkets fria, välgrundade och legala ställningstagande kan återfödelsen av den Monarki som fanns i Ryssland mellan 862 och 1917 tillåtas.
Varken Vi eller Vår son, Storhertig Georgii Michailovitj – icke ens grundaren av vår dynastin, Tsar Michail I Fedorovich eller andra all-ryska härskare av Ryssland — ser makten som en eftertraktad belöning, utan fast mer såsom en tidskrävande börda medförande mycket lidande, frustration och sorg till de som Gud anförtrott den. Om Guds outgrundliga vilja är att Vi eller Vår legala arvingar kallas av folket att uppstiga på tronen kommer vi icke bryta den heliga ed vi avlagt och Vi kommer icke avsvärja oss vår plikt. Men de som tillskriver oss en maktlust misstar sig djupt.
Hus Romanov, i denna tid och i framtiden, strävar efter på alla sätt som synes ändamålsenliga och under alla omständigheter att vara Fosterlandet till nytta, oavsett vilket politiskt system som råder.
Tron att det är dynastins huvudsakliga plikt att tjäna nationens enhet, innebär dynastin, av princip, icke deltar i politiken. Detta hindrar dock icke den Kejserliga Familjen från att ha sina egna ståndpunkter i dagsaktuella frågor.
Ryska Kejserliga Huset är till sin natur en ickepolitisk nationell historisk institution som är öppen för dialog och samarbete med alla landsmän, oavsett deras religiösa, nationella, politiska eller andra anknytningar. Under fast upprätthållande av sin tro och sina principer förklarar och försvar det Kejserliga Huset, utan att ålägga någon, sina principer och är redo att föra en dialog och ingå i samarbete med dem som har andra åsikter och övertygelser, förutsatt att dialogen och samarbetet länder till nationen bästa och stärker dess interkonfessionella, internationella och inhemska frid och harmoni."
I den bekymmersamma för att icke säga sorgesamma situation som nu råder i Ryssland är det uppenbart att Monarkin har en roll. Att tillföra en enande kraft till en alltmer splittrad nation synes hart när vara en nödvändighet. Må det därför icke dröja allt för länge innan Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland uppstiger på sina förfäders tron såsom Kejsarinna av Ryssland.
Leve den ryska Monarkin!
Må Gud hjälpa Ryssland och bevara Storfurstinnan!
Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland, det Kejserliga Ryska Husets Överhuvud.
Inför högtidsåret har Hennes Kejserliga Höghet utfärdat en deklaration till sina landsmän, ur denna må följande citeras:
"Ryska kejserliga huset har, genom Guds nåd, bevarat sina historiska, andliga och rättsliga principer. Tvingade i exil efter revolutionen 1917 tillät icke Vår farfar, Kirill Vladimirovich, och far, Vladimir Kirillovich, ljuset av den legitima dynastiska följden att upphöra, utan säkerställde istället den Romanovska dynastins fortsatta existens som historisk institution. Överhuvudet för det Kejserliga Huset är icke, som vissa felaktigt tror, en "pretendent till tronen", utan det ärftliga Överhuvudet i ett Hus som bevarar idéer och traditioner efter den millennielånga monarkistiska staten Ryssland.
För Kejserliga Huset att avsvärja idén om Monarkin är lika meningslöst som för Kyrkan att avsvärja sig från tron på Gud. Att förråda Våra förfäders sekelgamla ideal, för kortsiktiga politiska vinster, skulle vara hycklande och ohederligt. Det är Vår övertygelse att denna förståelse finns såväl hos dem som delar Vår åsikt som dem som icke gör det.
Vi bekräftar Vår övertygelse att den legitima ärftliga Monarkin är den rätta formen av statsskick, och Vi är övertygade om att den är ändamålsenlig över alla tidsåldrar, inklusive vår egen, och att den kan vara lämplig och nyttig för våra land. På samma gång förstår Vi, i denna tid och för överskådlig framtid, att det är för tidigt att återupprätta av Monarkin, och Vi avvisar fast varje försök till återinförande utan medgivande av folket. Blott genom folkets fria, välgrundade och legala ställningstagande kan återfödelsen av den Monarki som fanns i Ryssland mellan 862 och 1917 tillåtas.
Varken Vi eller Vår son, Storhertig Georgii Michailovitj – icke ens grundaren av vår dynastin, Tsar Michail I Fedorovich eller andra all-ryska härskare av Ryssland — ser makten som en eftertraktad belöning, utan fast mer såsom en tidskrävande börda medförande mycket lidande, frustration och sorg till de som Gud anförtrott den. Om Guds outgrundliga vilja är att Vi eller Vår legala arvingar kallas av folket att uppstiga på tronen kommer vi icke bryta den heliga ed vi avlagt och Vi kommer icke avsvärja oss vår plikt. Men de som tillskriver oss en maktlust misstar sig djupt.
Hus Romanov, i denna tid och i framtiden, strävar efter på alla sätt som synes ändamålsenliga och under alla omständigheter att vara Fosterlandet till nytta, oavsett vilket politiskt system som råder.
Tron att det är dynastins huvudsakliga plikt att tjäna nationens enhet, innebär dynastin, av princip, icke deltar i politiken. Detta hindrar dock icke den Kejserliga Familjen från att ha sina egna ståndpunkter i dagsaktuella frågor.
Ryska Kejserliga Huset är till sin natur en ickepolitisk nationell historisk institution som är öppen för dialog och samarbete med alla landsmän, oavsett deras religiösa, nationella, politiska eller andra anknytningar. Under fast upprätthållande av sin tro och sina principer förklarar och försvar det Kejserliga Huset, utan att ålägga någon, sina principer och är redo att föra en dialog och ingå i samarbete med dem som har andra åsikter och övertygelser, förutsatt att dialogen och samarbetet länder till nationen bästa och stärker dess interkonfessionella, internationella och inhemska frid och harmoni."
I den bekymmersamma för att icke säga sorgesamma situation som nu råder i Ryssland är det uppenbart att Monarkin har en roll. Att tillföra en enande kraft till en alltmer splittrad nation synes hart när vara en nödvändighet. Må det därför icke dröja allt för länge innan Hennes Kejserliga Höghet Storfurstinnan Maria, Storfurstinna av Ryssland uppstiger på sina förfäders tron såsom Kejsarinna av Ryssland.
Leve den ryska Monarkin!
Må Gud hjälpa Ryssland och bevara Storfurstinnan!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar