Historisk Furstedeklaration i Leipzig

Från högtidlighållandet vid monumentet över slaget vid Leipzig

För 200 år sedan, mellan den 16 och 19 oktober år 1813, stod slaget vid Leipzig, ett slag av stor historisk betydelse i det att Napoleon besegrades. Nämnda slag utgjorde således den egentliga begynnelsen på Napoleons välförtjänta svanesång. En lång orostid, som begynte med den djupt olycksaliga franska revolutionen och som fortsattes med Napoleons stora europeiska brand, kunde genom nämnda seger såsmåningom, genom Wienkongressen 1814-1815, få sitt slut.

I detta sammanhang må nämnas att den svenske tronföljaren Kronprins Karl Johan, en gång Napoleons förtrogne marskalk, förde befälet över koalitionens Nordarmé i nämnda fältslag. Kronprins Karl Johans militära skicklighet kom här väl till pass och otvivelaktigt hade Kronprinsen en del i fältslagets lyckliga utgång.

Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, Hans Kejserliga Höghet Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen samt Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Georg, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Tvåhundraårsminnet av slaget vid Leipzig högtidlighölls på mångahanda sätt. Den 18 oktober möttes representanter för tre av de Furstehus, som utgjorde kärnan av koalitionen mot Napoleon. Från det preussiska Konungahuset infann sig dess huvudman Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Prins Georg Fredrik, Prins av Preussen, från det ryska Kejsarhuset infann sig dess arvtagare Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen, och från det Österrikiska Kejsarhuset infann sig huvudmannens broder Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Georg, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern.

Representanter för Furstehusen, i första raden Hans Höghet Kunglig Höghet Prins Mikael Benedikt, Prins av Sachsen-Weimar-Eisenach, Hertig av Sachsen, Hans Kejserliga Höghet Storfurst Georg, Storfurste av Ryssland, Prins av Preussen, Hans Kejserliga och Kungliga Höghet Ärkehertig Georg, Ärkehertig av Österrike, Kunglig Prins av Ungern, samt Hans Kunglig Höghet Markgreve Alexander, Markgreve av Meissen, Hertig av Sachsen.

På slottet Rötha församlades den 19 oktober representanter för 15 Furstehus och högadliga ätter, med anknytning till slaget vid Leipzig, och lät utfärda en historisk deklaration:

"200 år efter fältslaget har Vi församlats i Leipzig , för att hedra och minnas det ofattbart stora antal offer som utkrävdes i det hitintills största fältslaget i mänsklighetens historia. Vi vill åberopa de döda såväl som de sårade , de stupade soldaterna i alla nationer och länder , samt den för krig och lidande utsatta civilbefolkningens såsom en varnande påminnelse.

Vi måste lära känna Våra förfäder verksamhetsfält. Europas Konungahus, det Heliga Romerska Riket av den Tyska Nationen, mediatiseringen och fältslaget i Leipzig är omistliga bestånddelar i en förvisso för länge sedan svunnen epok men icke desto mindre en epok som haft stor betydelse för Europas folk intill denna dag. Utifrån denna historiska medvetenhet kommer Vårt ansvar och Vår skyldighet att bevara och till kommande generationer föra vidare Våra familjetraditioner, Våra kulturskatter och Våra kristna värderingar.

Vi kom till Leipzig av historisk nyfikenhet och vi mötte europeisk samtid och framtid  - i en stad av frihet,  där otaliga nationer under fred och värdighet och bokstavligen "förenade i mångfald" återspeglar den historiska händelsen! Vi är tacksamma över att 23 år av i demokrati Sachsen, efter mångfaldiga år av diktatur, övervunnit historielösheten denna del av vårt hembygd.

Vi har bevittnat i Leipzig , hur Våra förfäders kamp funnit fullbordande, i det att fientligheten slocknat. Vi önskar att beslutsfattare inom politik och samhälle , inom näringsliv och medier handlar på ett sådant sätt att de följer innebyggarna i Leipzig och deras gäster för att freda vårt europeiska hem och stärka dess grundvalar.

Leipzig, 19 oktober 2013

Ärkehertig Georg av Österrike
Storfurst Georg av Ryssland
Henrik, Prins av Hannover, Hertig av Braunschweig och Lüneburg
Alexander av Sachsen, Markgreve av Meissen
Rudolf, Hertig av Croy
Georg, Prins av Lippe
Prins Henrik XIV av Reuss
Alexander av Sayn-Wittgenstein-Sayn
Alexander av Schamburg-Lippe
Maximilian, Greve av Solms-Laubach
Niklas, Hertig av Leuchtenberg de Beauharnis
Niklas, Furst Blücher
Lukan, Greve Blücher von Wahlstatt 
Pierre, Greve von Benningsen
Henrik, Friherre von Friesen"

Röthadeklarationen är i sanning ett historisk dokument, som visar att Monarkin lever och att den tar sitt ansvar. Det är nu hög tid att Monarkierna i Centraleuropa och Ryssland återupprättas.

Leve Monarkin!