Redaktör Silberstein framför idag på Svenska Dagbladets ledarsida intressantat tankar, som stämmer till eftertanke. Även om rubriken, "Historien är en av vår tids förbrytare", är illa vald då den inbjuder till problematiseringen fel rikning, innehåller texten som sådan goda tankar. Redaktör Silberstein konstaterar:
"Det är viktigt att lära om och lära av historien. Det vet alla. Mer sällan talar vi om vikten av att skapa distans till det som har varit."
Den som okritiskt förflyttar sig ett antal hundra eller till och med tusen år tillbaka i tiden för att där ta sin hela utgångspunkt där gör generalfelet att man icke förstår tidens gång och därigenom inte förstår att lära av de misstag som begåtts under samhällenas utveckling. Förvisso finns helt visst mycket att lära även från samhällen, som existerat långt tillbaka i tiden. Understundom var det höga kulturer med en kunskapsnivå som i vissa avseenden kan mätas med vår egen tid. Den stora utmaningen är att söka förstå tidens gång och här har mänskligheten gång på gång misslyckats.
Att ta sin utgångspunkt i historien är i grunden alls icke är fel. Dock måste den som gör detta nogsamt studera och analysera hur förutsättningar förändrats under tiden. Visst är att naturvetenskap och teknisk utveckling på flerfaldiga sätt fundamentalt gjort grundbetingelserna annorlunda. Än viktigare är att vi över tiden, trots ständiga motgångar, lyckats föra det vi kan kalla den västerländska civilisationen framåt. Denna civilisation beskriver vi ofta med städerna Jerusalem - Athen - Rom, där Jerusalem genom kristendomen står för människovärdet, där Athen står för folkstyret och där Rom står för rättstaten.
I grunden talar vi här om mycket gamla värderingar som format samhället under tusentalsår. Även om dessa värderingar är universella och beständiga i tiden har dess implementering varit synnerligen mödosam och kommer alltfort att vara så. Under förra århundradet tog samhällsutvecklingen, genom nationalsocialismens och kommunismens utopiska och fullständigt misslyckade samhällsbyggen, en helt felaktig väg som från ett historiskt perspektiv manar till mycken eftertanke..
För den som ser ett konservativt förhållningssätt såsom grunden för samhällsutvecklingen är förmågan att kritiskt granska och förstå historien av avgörande betydelse, ja det är näst intill konservatismens absoluta kärna. Det historien, genom dess praktiska utfall, visar vara bra och ändamålsenligt måste byggas vidare på medan det som visat sig dåligt och icke fungerande måste förkastas.
En konsekvens av detta är ock att vi ibland måste ta steg tillbaka för att åter finna en fast utgångspunkt . För den som givit sig ut i ett gungfly och kommit till en punkt där det icke längre finns några fasta tuvor att stiga på finns ingen annan utväg, om undergången i gungflyet skall undvikas, än att söka sig tillbaka för att åter få fast mark under fötterna och därifrån söka en bättre färdväg framåt.
I dagens samhälle finns det dessvärre ett antal stigar som hamnat vid vägs ände i gungflyet. På skyltarna som visar vägen ut mot dessa farliga stigar står det värderealtivism, kulturradikalism och liberalteologi.
"Det är viktigt att lära om och lära av historien. Det vet alla. Mer sällan talar vi om vikten av att skapa distans till det som har varit."
Den som okritiskt förflyttar sig ett antal hundra eller till och med tusen år tillbaka i tiden för att där ta sin hela utgångspunkt där gör generalfelet att man icke förstår tidens gång och därigenom inte förstår att lära av de misstag som begåtts under samhällenas utveckling. Förvisso finns helt visst mycket att lära även från samhällen, som existerat långt tillbaka i tiden. Understundom var det höga kulturer med en kunskapsnivå som i vissa avseenden kan mätas med vår egen tid. Den stora utmaningen är att söka förstå tidens gång och här har mänskligheten gång på gång misslyckats.
Att ta sin utgångspunkt i historien är i grunden alls icke är fel. Dock måste den som gör detta nogsamt studera och analysera hur förutsättningar förändrats under tiden. Visst är att naturvetenskap och teknisk utveckling på flerfaldiga sätt fundamentalt gjort grundbetingelserna annorlunda. Än viktigare är att vi över tiden, trots ständiga motgångar, lyckats föra det vi kan kalla den västerländska civilisationen framåt. Denna civilisation beskriver vi ofta med städerna Jerusalem - Athen - Rom, där Jerusalem genom kristendomen står för människovärdet, där Athen står för folkstyret och där Rom står för rättstaten.
I grunden talar vi här om mycket gamla värderingar som format samhället under tusentalsår. Även om dessa värderingar är universella och beständiga i tiden har dess implementering varit synnerligen mödosam och kommer alltfort att vara så. Under förra århundradet tog samhällsutvecklingen, genom nationalsocialismens och kommunismens utopiska och fullständigt misslyckade samhällsbyggen, en helt felaktig väg som från ett historiskt perspektiv manar till mycken eftertanke..
För den som ser ett konservativt förhållningssätt såsom grunden för samhällsutvecklingen är förmågan att kritiskt granska och förstå historien av avgörande betydelse, ja det är näst intill konservatismens absoluta kärna. Det historien, genom dess praktiska utfall, visar vara bra och ändamålsenligt måste byggas vidare på medan det som visat sig dåligt och icke fungerande måste förkastas.
En konsekvens av detta är ock att vi ibland måste ta steg tillbaka för att åter finna en fast utgångspunkt . För den som givit sig ut i ett gungfly och kommit till en punkt där det icke längre finns några fasta tuvor att stiga på finns ingen annan utväg, om undergången i gungflyet skall undvikas, än att söka sig tillbaka för att åter få fast mark under fötterna och därifrån söka en bättre färdväg framåt.
I dagens samhälle finns det dessvärre ett antal stigar som hamnat vid vägs ände i gungflyet. På skyltarna som visar vägen ut mot dessa farliga stigar står det värderealtivism, kulturradikalism och liberalteologi.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar