Den kloke skriftställaren och debattören herr Skytte tar i sin krönika, publicerad i dagens utgåva av Svenska Dagbladet, upp frågan om Religionens betydelse i ett samhälle. Herr Skyttes krönika bär den mycket talande titeln:
"Nej, religionen tynar inte bort"
Såsom utgångspunkt för sin synnerligen viktiga reflektion tar herr Skytte såsom utgångspunkt en skrift med titeln "Religionen i demokratin - ett politiskt dilemmas återkomst". Nämnda skrift, som utgörs av ett antal uppsatser har dr Göndör, filosofie doktor i religionshistoria såsom huvudredaktör. I förordet på denna skrift tas såsom utgångspunkt ett uttalande från professor Cox, professor i teologi vid Havard Divinity School, där denne i mitten av 1960-talet menade att "religion inte hade någon utsikt att överleva i ett modernt samhälle grundat på bildning och vetenskap".
Trettio år kom professor Cox till en annan ståndpunkt i det att han deklarerade "Trots utbildning och hög levnadsstandard har religionen inte försvunnit utan finns kvar som en naturlig del i människors vardag.”.
Det professor Cox synes ha kommit till insikt om är att tillvaron icke enbart är av en materiell natur. För den troende är det uppenbart att tillvaron har en materialistisk dimension och en andlig dimension. Icke så att dessa dimensioner är oberoende av varandra men den andliga dimensionen kan aldrig beskrivas i termer av materialism. Skärningspunkten mellan dessa dimensioner är för mig, som kristen bekännare, i mångt och mycket den Helige Ande.
Materialismen kan aldrig någonsin ersätta andligheten och det är här ateisterna, i vårt land bland andra representerade av den kallhamrade sekten "Humanisterna", som bland sina främst uppgifter ser att nedvärdera andlighet och att utmåla den samma såsom "vidskeplighet", går fullkomligt fel. Herr Skytte ger i sin krönika en kärnfull och synnerligen talande beskrivning av nämnda kallhamrade sekt:
"Deras budskap har ofta formulerats med hån, arrogans, överlägsenhet. Troende kristna – som jag själv – har utmålats som lallande idioter: vidskepliga, knappt mottagliga för boklig bildning. De ”religiösa” framställs som en liten gammaldags grupp dömd att inom kort försvinna helt – men ändå framställs religion som farlig för samhället, varför den måste bekämpas."
Det är i sanning glädjande att Religionens roll uppmärksammas på det sätt som sker i nämnda skrift. Utifrån historisk erfarenhet och med ett analys, som grundar sig i ett konservativt förhållningssätt förhållningsätt, är det uppenbart, för varje betraktare av människosläktets historia, att andlighet och Religion alltid varit högst betydelsefullt. Att detta förhållande skulle upphöra i vår tid, där förvisso Skapelsens materialistiska dimension utforskas alltmer, förefaller mig vara en högst befängd ståndpunkt.
"Nej, religionen tynar inte bort"
Såsom utgångspunkt för sin synnerligen viktiga reflektion tar herr Skytte såsom utgångspunkt en skrift med titeln "Religionen i demokratin - ett politiskt dilemmas återkomst". Nämnda skrift, som utgörs av ett antal uppsatser har dr Göndör, filosofie doktor i religionshistoria såsom huvudredaktör. I förordet på denna skrift tas såsom utgångspunkt ett uttalande från professor Cox, professor i teologi vid Havard Divinity School, där denne i mitten av 1960-talet menade att "religion inte hade någon utsikt att överleva i ett modernt samhälle grundat på bildning och vetenskap".
Trettio år kom professor Cox till en annan ståndpunkt i det att han deklarerade "Trots utbildning och hög levnadsstandard har religionen inte försvunnit utan finns kvar som en naturlig del i människors vardag.”.
Det professor Cox synes ha kommit till insikt om är att tillvaron icke enbart är av en materiell natur. För den troende är det uppenbart att tillvaron har en materialistisk dimension och en andlig dimension. Icke så att dessa dimensioner är oberoende av varandra men den andliga dimensionen kan aldrig beskrivas i termer av materialism. Skärningspunkten mellan dessa dimensioner är för mig, som kristen bekännare, i mångt och mycket den Helige Ande.
Materialismen kan aldrig någonsin ersätta andligheten och det är här ateisterna, i vårt land bland andra representerade av den kallhamrade sekten "Humanisterna", som bland sina främst uppgifter ser att nedvärdera andlighet och att utmåla den samma såsom "vidskeplighet", går fullkomligt fel. Herr Skytte ger i sin krönika en kärnfull och synnerligen talande beskrivning av nämnda kallhamrade sekt:
"Deras budskap har ofta formulerats med hån, arrogans, överlägsenhet. Troende kristna – som jag själv – har utmålats som lallande idioter: vidskepliga, knappt mottagliga för boklig bildning. De ”religiösa” framställs som en liten gammaldags grupp dömd att inom kort försvinna helt – men ändå framställs religion som farlig för samhället, varför den måste bekämpas."
Det är i sanning glädjande att Religionens roll uppmärksammas på det sätt som sker i nämnda skrift. Utifrån historisk erfarenhet och med ett analys, som grundar sig i ett konservativt förhållningssätt förhållningsätt, är det uppenbart, för varje betraktare av människosläktets historia, att andlighet och Religion alltid varit högst betydelsefullt. Att detta förhållande skulle upphöra i vår tid, där förvisso Skapelsens materialistiska dimension utforskas alltmer, förefaller mig vara en högst befängd ståndpunkt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar